6. Diskussion
6.4. Slutsatser och framtida forskning
Med bakgrund av att barn och ungdomar uppvisar försämrad psykisk hälsa finns det skäl att undersöka hur skolan och lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar för att motverka psykisk ohälsa och således främja elevers psykiska välbefinnande. Denna studie har syftat till att göra detta genom att utifrån ett elevperspektiv undersöka undervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. En slutsats som kan dras från denna studie är att högstadieelever tycker det är viktig att idrottsundervisningen behandlar psykisk hälsa och att de önskar mer av sådan undervisning. Elever uppvisar samtidigt en fördjupad förståelse av psykisk hälsa och anser att samtliga delar av idrottsundervisningen kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Detta resultat indikerar på att idrottslärare i större omfattning behöver lyfta in psykisk hälsa i sin undervisning och att ett sätt att göra det är genom att integrera undervisning som berör psykisk hälsa i samtliga undervisningsmoment, såväl teoretiska som praktiska.
Utifrån denna studie kan det även konstateras att idrottslärare som ofta pratar om psykisk hälsa under lektionerna gör sina elever medvetna om hur olika undervisningsmoment kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Elever vars lärare ofta pratar om psykisk hälsa får med andra ord en mer holistisk syn på hälsa och psykiskt välbefinnande. Studien visar dessutom att dessa elever i högre utsträckning än övriga elever uppger att det är viktigt att
idrottsundervisningen behandlar psykisk hälsa, vilket ytterligare stärker resonemanget ovan
27
om vikten av att idrottslärare behandlar psykisk hälsa och integrerar sådan undervisning i olika undervisningsmoment.
För att skapa en undervisning som främjar elevers psykiska hälsa visar denna studie att faktorer som rörelseglädje och rekreation är viktiga för elevers psykiska välbefinnande.
Eleverna i denna studie uppgav att de undervisningsmoment som bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa är sådana som de tycker är roliga och som får dem att känna sig avslappnade.
Eftersom elever har olika intressen skilde sig dessa moment mellan olika elevgrupper, men gemensamt för dem var att det framförallt var olika former av fysiska aktiviteter. För att öka elevers psykiska välbefinnande kan idrottslärare således ta detta i beaktande och planera en varierad undervisning där eleverna känner både rörelseglädje och rekreation.
Då denna studie gjordes inom en begränsad tidsram fanns inte möjligheten att undersöka ett större urval elever. Som framtida forskning hade det varit intressant att undersöka ett större urval, eftersom det hade möjliggjort att dra mer tillförlitliga slutsatser om vilken uppfattning högstadieelever har om undervisning som berör psykisk hälsa. Det hade även varit intressant att utöver en elevenkät också observera hur elevernas lärare undervisar kring psykisk hälsa.
Det hade då varit möjligt att dela in eleverna utifrån hur deras undervisning ser ut, vilket hade gjort det möjligt att dra mer tillförlitliga slutsatser om vilka undervisningsmetoder som lämpar sig bäst för att öka elevers psykiska välbefinnande. Som ett sista förslag på framtida forskning hade det varit intressant att även samla in information om elevernas egen psykiska hälsa, för att då kunna se om det finns något samband mellan deras psykiska mående och deras
uppfattning om undervisning som berör psykisk hälsa.
Denna studie bidrar sammanfattningsvis med kunskap om hur idrottslärare kan anamma ett salutogent perspektiv på hälsa för att ge sina elever en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa. Ett sådant perspektiv innefattar bland annat att lärare strävar efter att uppnå en undervisning där psykiska aspekter av hälsa integreras i hela idrottsundervisningen och sätts i relation till de övriga hälsoaspekterna. För att uppnå detta behöver lärare integrera
undervisning som berör psykisk hälsa i såväl teoretiska som praktiska undervisningsmoment.
Vidare behöver lärare sträva efter att uppnå en varierad undervisning med olika fysiska aktiviteter som präglas av rörelseglädje och rekreation, för att på så sätt främja samtliga elevers psykiska välbefinnande. Trots att fysiska aktiviteter enligt eleverna i denna studie är de moment som bidrar mest till förbättrad psykisk hälsa, är det även viktigt att lärare utför teoretisk undervisning som berör psykisk hälsa. Lärare som ofta pratar om psykisk hälsa ger nämligen sina elever en bättre förståelse om hur psykiskt välbefinnande kan främjas genom
28
olika undervisningsmoment. Framtida idrottslärare behöver ta ovanstående i beaktande för att möjliggöra en undervisning där elever utvecklar sin hälsa utifrån samtliga hälsoaspekter, inte minst psykiska aspekter av hälsa.
29
Referenslista
Ahlberg, A. (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa (Licentiatuppsats, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle). Hämtad från
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/19322/2043_19322_Ahlberg_MUEP.pdf?sequenc e=2
Andersson, B., Danielsson, R., & Sinani, R. (2016). Det pratas aldrig om det. En möjlighet att synliggöra lärandet och kunskapen kring psykisk hälsa och ohälsa i gymnasieskolan (Examensarbete, Halmstad högskola,). Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:956362/FULLTEXT02.pdf
Berlin, M., & Salmi, P. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-12-29.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Clausson, E. K., Köhler, L., & Berg, A. (2008). Schoolchildren's health as judged by Swedish school nurses – a national survey. Scandinavian Journal of Public Health, 36(7), 690–697.
doi:10.1177/1403494808090671
Folkhälsomyndigheten (2018). Psykiska och somatiska besvär bland skolelever. Solna:
Folhälsomyndigheten. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapporteringstatistik/folkhalsan-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/psykiska-och-somatiska-besvar-bland-skolelever/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 12 november, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Jiang, J., & Liu, X. (2020). Infiltration model of mental health education in college physical education. Revista Argentina de Clínica Psicológica, 29(2), 885. Hämtad från
https://www.revistaclinicapsicologica.com/
Johansson, A., Brunnberg, E., & Eriksson, C. (2007). Adolescent girls’ and boys’ perceptions of mental health. Journal of Youth Studies, 10(2), 183-202. doi:10.1080/13676260601055409
30
Jones, I. (2015). Research methods for sports studies (3 uppl.). New York: Routledge.
Karlefors, I. (2012). There are some things we learned – that we hadn’t thought of:
Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish journal of sport research, 1, 59–82. Hämtad från
http://www.svebi.se/sjsr/
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon (1 uppl.). Stockholm: Liber.
Nam, S. (2020). Psychological intervention in college teaching of physical education. Revista Argentina de Clínica Psicológica, 29(2), 14-52. Hämtad från
https://www.revistaclinicapsicologica.com/
Poutiainen, H., Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Laatikainen, T. (2015). School nurses’ descriptions of concerns arising during pupils’ health check-ups: A qualitative study. Health Education Journal, 74(5), 544–556. doi:10.1177/0017896914551428
Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa är – är det frågan? Utbildning & Demokrati, 16(2), 37–56. Hämtad från https://www.oru.se/forskning/forskningsmiljoer/hs/utbildning-och-demokrati/tidskriften-utbildning--demokrati/
Quennerstedt, M. (2019). Healthying physical education - on the possibility of learning health. Physical Education and Sport Pedagogy, 24(1), 1-15.
doi:10.1080/17408989.2018.1539705
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år. I Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (s. 149–172). Stockholm:
Gymnastik- och idrottshögskolan.
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev.
uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.
Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02- beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf
Svirydzenka, N., Bone, C., & Dogra, N. (2014). Schoolchildren's perspectives on the meaning of mental health. Journal of Public Mental Health, 13(1), 4-12. doi:10.1108/JPMH-09-2012-0003
31
Tannehill, D., MacPhail, A., Walsh, J., & Woods, C. (2015). What young people say about physical activity: The Children's Sport Participation and Physical Activity (CSPPA) study.
Sport, Education and Society, 20(4), 442–462. doi:10.1080/13573322.2013.784863 Thedin Jakobsson, B. (2004). Hälsa vad är det i ämnet idrott och hälsa? Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, (4), 33–37. Hämtad från https://centrumforidrottsforskning.se/paper/svensk-idrottsforskning-nr-12015/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Woolfson, R., Woolfson, L., Mooney, L., & Bryce, D. (2009). Young people’s views of mental health education in secondary schools: a Scottish study. Child: care, health and development, 35(6), 790–798. doi:10.1111/j.1365-2214.2008.00901.x
World Health Organization. (2006). Constitution of the World Health Organization. New York: World Health Organization. Hämtad från
https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
32