Balans mellan krav och kontroll i båda

I detta fall är det få respondenter som upplever balans mellan krav och kontroll, oavsett organisationsstruktur. Med utgångspunkt från bland annat Burns och Stalkers (1962) teori som behandlar organisationsstrukturernas karaktäristika och de faktorer som Karasek och Theorell (1990) anger bidrar till uppkomst av stress, bör den mekanistiska strukturen vara den struktur som upplever minst stress i form överbelastning, samt högre grad av stress kopplat till understimulans i förhållande till den organiska strukturen. Vidare bör anställda i den

organiska strukturen uppleva högre grad av stress i form av överbelastning. Utfallet av denna studie visar till viss del det som befintlig teori pekar på. Det finns tendenser till att den mekanistiska strukturen är mer åt det understimulerade hållet, och att den organiska är mer överbelastad, vilket illustreras i regressionsanalys 3.

De rådande skillnaderna mellan studiens utfall och ovan nämnd teori, kan det bland annat bero på att det finns andra faktorer, som denna studie inte innefattar, som skapar stress för

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 K o n tr o ll Krav Företag O Företag M

67

individen och som också påverkar dess upplevda stress på arbetet. Enligt Almén (2007) är stress en funktion av att resurserna hos individen och dess omgivning är lägre än krav hos individen och dess omgivning. Det är inte bara individens arbete som ställer krav på denna, utan mycket av de krav som ställs på individen kommer från annat håll. God ekonomi, kunskap och stöd från familj är några av flera faktorer som Almén (2007) anger fungerar som resurser för att hantera de ställda kraven. Brister det i resurstillgängligheten utanför arbetet, kan detta komma att spegla den upplevda stressen även på arbetet. Med andra ord kan privata angelägenheter hos individer påverka deras upplevda stress i allmänhet, vilket också

återspeglar sig i deras upplevda stress på arbetet. Det finns även en genetisk uppsättning hos individer som påverkar hur de upplever stress. Individer har helt enkelt olika fysiska

förutsättningar att hantera stress (Almén, 2007, s.32). Något som vi också exkluderat i denna studie.

10.3 Chi-två-test - 𝜒2-test

För att ta analysen ytterligare ett steg, ge mer trovärdighet till studien och statistiskt utreda relationen mellan de två organisationsstrukturerna och balansen mellan krav och kontroll, illustreras nedan, i tabell 4 ett chi-två-test (𝜒2

).

Genom att beräkna differenserna mellan respektive respondents medelvärde för krav och kontroll, skapas en helhetssyn över hur stort avstånd respektive respondent har mellan variablerna. Ett stort avstånd mellan dessa innebär som tidigare diskuterat obalans, vilket enligt Karasek och Theorell (1990) kan leda till stress. Tabell 3 illustrerar i antal, hur många respondenter från respektive organisationsstruktur, som har vilka avstånd mellan krav och kontroll. Exempelvis är det elva stycken av respondenterna från den mekanistiska organisationsstrukturen som har ett avstånd på 0,51-1,00 mellan medelvärdena av krav och kontroll, motsvarande siffra för den organiska strukturen är sex stycken. Ju högre upp på skalan respondenterna placerar sig, desto högre är avståndet mellan krav och kontroll, därmed också obalansen mellan dessa variabler.

Värt att nämna är att det är differensen i absoluta tal som har beräknats. Detta innebär att oavsett om respondenterna upplevt högre kontroll än krav, eller högre krav än kontroll, så blir avståndet och därmed också obalansen lika stor. Detta i enlighet med Frankenhauser och Johanssons (1981) arousalteori, som menar att människan måste försörjas med en lagom mängd stimulusflöde för att kunna prestera som bäst och uppleva välbefinnande och ingen stress. Det skulle i detta fall innebära att de respondenter som upplever högre krav än kontroll utsätts för överbelastning, och de som upplever högre kontroll än krav utsätts å andra sidan för underbelastning. I båda scenarion föreligger obalans mellan variablerna vilket ger upphov till stress (Karasek & Theorell, 1990).

68

Tabell 3. Fördelning i antal över avståndet mellan krav och kontroll för respondenterna i respektive organisationsstruktur.

Frågan som chi-två-testet skall besvara är således: finns det något samband mellan de två organisationsstrukturerna och graden av obalans mellan krav och kontroll? Följande två hypoteser formuleras:

H0: Det finns inget samband mellan organisationsstrukturerna och graden av

obalans mellan krav och kontroll.

H1: Det finns ett samband mellan organisationsstrukturerna och graden av

obalans mellan krav och kontroll.

Om nollhypotesen är sann betyder det att det inte finns något samband mellan variablerna. Signifikansnivån (α), vilken är risken att förkasta en sann nollhypotes, sätts till 0,05 (Lövås, 2006). Tabell 5 visar testvariabeln, Q, vilken beräknats genom följande formel:

där O står får observationsvärdet från tabell TT, och E står för det förväntade värdet

Testvariabeln, 7,68, vilken skall ställas mot ett kritiskt värde i tabellen för 𝜒2

-

fördelningenpå signifikansnivå 0,05, avgör huruvida nollhypotesen skall förkastas eller ej. Om 𝜒2 < Q

förkastas nollhypotesen. I detta fall är 𝜒2 > Q, 14.07 > 7,68, vilket innebär att H0 inte kan

förkastas på signifikansnivå 0,05: det finns inget samband mellan de två organisationsstrukturerna och graden av obalans mellan krav och kontroll.

Genom att observera regressionsanalysen kan även där konstateras att det inte finns något samband mellan organisationsstrukturerna och graden och obalans mellan krav och kontroll. Detta har genom ett chi-två-test även bekräftats statistiskt.

0,0-0,5 0,51-1,00 1,10-1,50 1,51-2,00 2,10-2,50 2,51-3,00 3,10-3,50 3,51-4,00

Mekanistisk 9 11 6 5 7 1 1 0 40

Organisk 12 6 4 13 4 0 1 0 40

69

Tabell 4. Summan av testvariablerna för chi-två-testet mellan organisationsstrukturerna och balansen mellan krav och kontroll.

10.4 Sammanfattande analys

Nedan följer en sammanfattning för respektive struktur av det som diskuterats i analysen ovan.

10.4.1 Sammanfattning av analys - mekanistisk struktur

Orimliga krav kan enligt Theorell et. al (2003) uppstå på grund av många olika faktorer. För det första handlar det om tids- och resursaspekten, känner de anställda att det finns tillräckligt med tid och resurser till att utföra arbetsuppgifterna de tilldelats? Utifrån de svar som

respondenterna i organisationen med mekanistisk struktur lämnat, upplever en övervägande majoritet att de både har rimlig tid på sig att utföra sina arbetsuppgifter, och att de hinner med dessa. Det finns inte en enda respondent från den mekanistiska strukturen som inte tycker att tiden för arbetsuppgifterna är rimlig. Detsamma gäller tillgången till resurser: en övervägande majoritet upplever att de har tillgång till de resurser som krävs. Dock är det bara cirka 33 procent som upplever att de enkelt kan få tillgång till de resurser som krävs. Enligt studien utförd av Theorell et. al (2003), var de starkast bidragande faktorerna till stress att det ställs orimliga krav och att det sällan går att göra ett bra jobb som blir färdigställt. En bidragande faktor till ofullständiga arbeten kan just vara svårigheten att få tillgång till resurser. Som tidigare diskuterats kan denna upplevda svårighet att få tillgång till resurser hos de anställda i den mekanistiska strukturen, grunda sig i hur beslutsbefogenheten ser ut. De anställda i organisationer med centraliserad beslutsbefogenhet har helt enkelt inte friheten och ansvaret att själva fatta egna beslut, och kan därmed ha svårigheter att på ett enkelt sätt få tillgång till de resurser som krävs.

I övrigt kan det utläsas att respondenterna i företag M upplever övriga aspekter som påverkar huruvida det ställs rimliga krav eller ej, samt möjligheten till att slutföra arbeten, som goda. De anställda i organisationen med mekanistisk struktur känner i hög grad att de kan fullfölja sina arbetsuppgifter, de upplever inte ställda krav som för höga och känner samtidigt att de kan fullfölja dessa på ett bra sätt. Störningsmoment från omgivningen är inte vanligt förekommande och sammantaget upplevs arbetsbelastningen som låg. Utfallet av respondenternas svar gällande dessa faktorer är ett förväntat utfall, då Burn och Stalkers (1961) definition av den mekanistiska organisationsstrukturen, och de faktorer som Karasek och Theorell (1990) anger bidrar till uppkomsten av stress kopplas samman. Det

0,0-0,5 0,51-1,00 1,10-1,50 1,51-2,00 2,10-2,50 2,51-3,00 3,10-3,50 3,51-4,00

Mekanistisk

0,21

0,74

0,2

1,78

0,41

0,5

0

0

Organisk

0,21

0,74

0,2

1,78

0,41

0,5

0

0

70

karaktäristika för den mekanistiska organisationsstrukturen, skapar förutsättningar för de anställda i dessa att bemöta de krav som ställs.

Även fast kraven uppfattas som låga utifrån respondenternas svar, så är den intressanta frågan; hur uppfattar de kontrollen av dessa? Det är trots allt balansen mellan krav och kontroll som avgör huruvida stress uppstår eller ej (Theorell et. al, 2003, s. 9). ”Bristande kontroll över sin arbetssituation” är enligt studien av Theorell et. al (2003), en stor bidragande faktor till stress. Huruvida de anställdas arbetsuppgifter och arbetsroller är tydliga påverkar i stor grad denna kontroll. Den mekanistiska strukturen kännetecknas av att det finns noggrant specificerade arbetsuppgifter ocharbetsområden (Burns & Stalker, 1961, s.103-104). Utfallet av denna studie verifierar detta genom att de anställda i organisationen med mekanistisk struktur i hög grad upplever att de har tydliga arbetsuppgifter och arbetsroller. Enligt Theorell et. al (2003), är även kommunikation på arbetsplatsen viktig för att känna kontroll över sin arbetssituation. Att de anställda i den mekanistiska strukturen upplever god kommunikation till sina medarbetare bekräftas i fråga 22. Som i avsnitt 10.1 ger dock enkäten ingen större bild på hur kommunikationen till chefer och andra överordnade uppfattas av de anställda. Att själv kunna påverka sin arbetssituation är också en del av att känna kontroll (Theorell et. al. 2003, s.11). Då beslutsbefogenheten är centraliserad, och regler och procedurer styr hur arbetsuppgifter skall utföras i mekanistiska strukturer, bör möjligheten för anställda att kunna påverka sin arbetssituation vara begränsad i organisationer med sådan struktur. Utfallet i denna studie visar dock på att majoriteten av respondenterna från företag M känner att de har kontroll över sin arbetssituation samtidigt som de kan påverka denna. Varför detta utfall? Som också diskuterats ovan, kan detta utfall tyda på att det inte endast är kommunikationen till medarbetare som är god, utan också att kommunikationen till chefer och andra överordnade fungerar bra: Även fast jag som anställd inte själv har befogenhet att fatta beslut om min egen arbetssituation, så kan jag genom god kommunikation till mina chefer ändå känna att jag kan påverka denna.

Ännu en aspekt som enligt Theorell et. al (2003) påverkar graden av upplevd kontroll, är oförutsedda händelser som kan skapa förändringar och krav till anpassning. I en stabil

omvärld, som företag M enligt litteraturen och enligt bekräftelse från kontaktperson på denna organisation verkar i, är oförutsedda händelser och förändringar något som sällan

förekommer. En majoritet av de anställda upplever att det ofta förekommer förändringar och oförutsedda händelser, varför? Vid bedömning av huruvida denna organisation verkar i en stabil omvärld eller ej har vi som undersökare, som ovan nämnt, utgått från Burns och

Stalkers (1961) teori av vad som definierar en stabil omvärld, men även fått detta bekräftat av vår kontaktperson på företag M. Anledningen till denna avvikelse kan helt enkelt vara att individer relaterar till olika saker. Kontaktpersonen är överordnad och arbetar på kontoret till skillnad från de anställda som arbetar i fabriken. Ur kontaktpersonens perspektiv kanske en förändring och oförutsedd händelse innebär en sak, medan de anställda i fabriken relaterar till andra saker.

Sammanfattningsvis, uppfattar de anställda i den mekanistiska strukturen kontrollen över deras arbetssituation som god i de flesta avseendena, men också som mindre god i vissa. Som

71

tidigare nämnt, måste ställda krav ställas mot upplevd kontroll för att få en bild över upplevd stress. Då de krav som ställs på de anställda i den mekanistiska strukturen uppfattas som låga, och kontrollen i flera avseenden hög, bör stress som orsakas av överbelastning inte vara vanligt förekommande i denna organisationsstruktur. Stress som orsakas av understimulans bör däremot vara mer vanligt, vilket också regressionsanalysen visar. Som avsnittet med regressionsanalysenockså behandlat, upplever samtliga respondenter som angett att de upplever sig vara stressade på fråga 26, högre kontroll än vad de upplever krav.

Frankenhauser och Johanssons (1981) Arousalmodell förklarar detta som underbelastning.

10.4.2 Sammanfattning av analys - organisk struktur

Vid sammankoppling av bland annat Jacobsen och Thorsviks (2013) beskrivning av det som karaktäriserar en organisk organisationsstruktur, och de faktorer som Theorell et al (2003) anger bidrar till uppkomsten av stress, bör den organiska strukturen som tidigare nämnt vara den struktur som upplever mest stress i form av överbelastning. Studiens resultat visar just detta, att den organiska organisationsstrukturen upplever högre krav än kontroll i jämförelse med den mekanistiska strukturen. Detta illustreras i regressionsanalys 3. I regressionsanalys 3 kan det även avläsas en viss skillnad mot vad den nyligen nämnda litteraturen beskriver. Även om det går att urskilja vissa skillnader mellan studiens utfall och behandlad litteratur, kan likväl flertalet likheter urskiljas. Exempelvis förekommer det ofta oförutsedda händelser och tidsbristen är högre i denna struktur än hos medarbetare i den mekanistiska strukturen. De har ett högre eget ansvar och anser sig ha en för hög arbetsbelastning. Det finns däremot en del svarsfrekvenser som inte stämmer överens med befintlig teori om hur en organisk struktur bör uppleva vissa faktorer som orsakar stress.

Trots att tidsbristen inom den organiska strukturen är lägre än i den mekanistiska har

majoriteten av respondenterna i företag O svarat att de har rimlig tid på sig att genomföra sina arbetsuppgifter, vilket enligt Theorell et al (2003) inte bör vara en källa till stress. I detta fall är det snarare att ofta bli avbruten som är en källa till stress, då detta enligt Theorell et al (2003) är en stressfaktor. Det är 37 procent av de som upplever att de ofta blir avbrutna i sitt arbete som faktiskt känner sig stressade.

Dessutom anser sig inte respondenterna i företag O ha för högt ställda krav mot sig. Som vi tidigare nämnt bör den organiska strukturen uppleva högre krav, i förhållande till den

mekanistiska strukturen. Det finns en skillnad, men den är inte så markant som vi först trott. Genom att analysera svaren på frågorna som ställts till respondenterna kan det tänkas att kommunikationen, som Theorell et al (2003) beskriver är en faktor som hjälper till att bemöta de krav som ställs på arbetet, är så pass god, att de krav som ställs inte blir ett problem då de anställda hjälps åt att fullfölja dem. Detta bekräftas av fråga 23 i enkäten där 76 procent av respondenterna instämmer i att de alltid kan fråga medarbetarna om hjälp och stöd. Det kan även vara så att dagens arbetsroller anpassas till individen som ska utföra arbetet, istället för att en befintlig befattning redan finns (Allvin et. al. 2006). På så sätt sätts även kraven till den nivå som individen är lämpad för.

72

En tredje förklaring kan ha att göra med hur länge de anställda har arbetat på arbetsplatsen. För anställda som har arbetat en länge tid har tidigare psykosociala påfrestningar enligt Theorell (2003) till exempel nya uppgifter som skapat stress hos de anställda, lagrats som erfarenheter. Nästa gång en liknande påfrestning uppkommer tar personen sig an problemet annorlunda, vilket kan innebära att stressnivån inte upplevs som lika hög. Ju mer erfarenheter desto bättre blir förmodligen den anställde på att bemöta stress. I företag O finns stora

skillnader vad gäller hur länge de anställda har arbetat. Av respondenterna är det 22,5 procent som har arbetat max två år. Vissa arbetsuppgifter för dessa personer tar möjligen längre tid och dessutom saknar de erfarenheter av arbetet vilket kan innebära att de tar på sig mer arbete, vilket enligt Allvin et al. (2006) kan leda till stress.

Ytterligare en variabel där respondenternas svarsfrekvens skiljer sig från behandlad teori är planering. Enligt Burns och Stalker (1961) bör den organiska strukturen ha svårare att planera en längre tid framåt, på grund av den dynamiska omvärld den befinner sig i. I det här fallet kan det utläsas att företag O anser att de har en god planering, även över en längre tid. Här har alltså de två organisationsstrukturerna ombytta roller, det vill säga att den mekanistiska inte anser sig kunna planera i samma utsträckning, trots att det enligt Burns och Stalker (1961) bör vara just den mekanistiska som kan planera, medan den organiska strukturen ska ha svårare att göra detta.En möjlig anledning till detta resultat är att de anställda i den organiska

strukturen har kontroll över sin egen arbetssituation och kan därmed planera, medan de i den mekanistiska inte har samma kontroll och har i och med det inte den möjligheten. Ytterligare tänkbara anledningar grundar sig på hur den anställde uppfattar sin omvärld, antingen

uppfattas den så dynamisk att denne tvingas planera för att arbetet ska vara genomförbart, eller så är den inte så dynamisk att det skulle sätta hinder för att kunna planera sitt arbete. Enligt Jacobsen och Thorsvik (2013) omdefinieras arbetsuppgifter och arbetsroller ständigt i organisationer med organisk struktur. Dock upplever respondenterna i den organiska

strukturen något annat. Företag O anser sig nämligen ha tydliga arbetsuppgifter och

arbetsroller. Även detta kan ha sin förklaring i att de anställda har arbetat i företaget en längre tid, vilket kan skapa en tydlighet i fördelning av arbetet, det så att säga växer fram med tiden. Den fråga som ter sig mest intressant är fråga 26, frågan om respondenterna anser sig

stressade eller inte. En sammankoppling av Jacobsen och Thorsviks (2013) och Theorell et als (2003) teorier indikerar på att denna organisationsstruktur bör skilja sig från den mekanistiska strukturen, och framför allt visa en relativt hög upplevd stress. Den organiska strukturen upplever dock inte i sig en sådan hög grad av stress som vi trott, men både korstabellen utifrån svaren på fråga 26 och regressionsanalysen visar att vid en jämförelse mellan de båda strukturerna är stressnivån högre i den organiska strukturen. Detta kan ha sin förklaring i Karasek och Theorells (1990) tredje variabel om stöd. Det vill säga, att eftersom

respondenterna i företag O upplever ett starkt stöd i sitt arbete, så minskar den upplevda stressen som befinner sig. Stödet minskar alltså den befintliga stressen.

Ännu en förklaring till studiens utfall i den organiska strukturen kan vara att respondenternas befattningar varierade i hög grad. Det innebär att de bör uppleva olika ställda krav och

73

kontroll i sina arbetsroller. Detta kan som tidigare nämnt förklara den spridning av

respondenternas svar som visar sig i regressionsanalysen. Dock ingår i själva definitionen av en organisk struktur, enligt Jacobsen och Thorsvik (2013), att de anställda har varierande arbetsuppgifter, vilket gör att utfallet kanske inte hade blivit annorlunda även om ett annat företag hade representerat denna struktur.

74

11. Slutsatser

Syftet med vår studie var att vid ett specifikt ögonblick och ur ett organisatoriskt perspektiv, beskriva hur två skilda organisationsstrukturer påverkar de anställdas upplevda stress på individnivå. Forskningsfrågan som studien skall besvara är därmed: Hur påverkar två skilda organisationsstrukturer de anställdas upplevda stress? I följande avsnitt presenterar vi vilka slutsatser studien har generat, med utgångspunkt från studiens syfte och forskningsfråga. Vad gäller ställda krav på de anställda inom den mekanistiska organisationsstrukturen, uppfattas de av en övervägande majoritet som låga. Kontrollen för att hantera dessa krav upplevs däremot som hög av merparten av respondenterna. Det kan alltså konstateras att denna struktur inte visar några om helst tendenser till att uppvisa stress som kan relateras till överbelastning. I och med att de anställda uppfattar kontrollen som högre än ställda krav, kan slutsatsen dras, att denna struktur snarare visar tendenser på stress som kan relateras till underbelastning. Trots att majoriteten av de anställda i den mekanistiska strukturen upplever högre kontroll än krav, och därmed enligt Frankenhauser och Johanssons (1981) arousalteori bör uppleva stress som härstammar från underbelastning, så känner de anställda sig inte stressade enligt dem själva.

Den organiska organisationsstrukturen, som representerar den andra organisationsstrukturen, visar ett annat mönster vad gäller de anställdas upplevda stress. Det kan konstateras att uppfattningen om ställda krav varierar i olika grad mellan de anställda i organisationen med organisk struktur. Det finns de som uppfattar ställda krav som väldigt låga, men sedan finns det även de respondenter som placerar sig i den andra ytterligheten och uppfattar istället ställda krav som för höga. Detsamma gäller upplevd kontroll hos de anställda: det kan

konstateras att det inte finns något tydligt mönster att den organiska strukturen skulle uppvisa hög eller låg kontroll, utan uppfattningen om graden av kontroll är väldigt varierad hos

In document Stress i arbetslivet - organisationsstrukturers påverkan på anställdas upplevda stress (Page 67-89)