Regressionsanalys

Enligt Theorell et. al. (2003) handlar stress om att det saknas en balans mellan de krav som ställs och den kontroll individen har över situationen. Vi har därför valt att i detta avsnitt illustrera balansen mellan variablerna krav och kontroll. Detta gör vi med hjälp av en regressionsanalys som baseras på Krav-kontroll-stöd-modellen som presenterats i Teoretisk referensram - stress. Modellen kompletteras med en femgradig skala på båda axlarna i

regressionsanalysen, det vill säga på både axeln som representerar krav och axeln för kontroll. Den kompletteras även med två blåa boxar, som representerar de områden där respondenterna upplever störst obalans och därmed mest stress. Boxarna kan kopplas till Frankenhauser och Johanssons (1981) Arousalmodell som även den presenteras i den teoretiska referensramen, där boxen uppe i det vänstra hörnet handlar om stress som uppkommer av understimulans i arbetet. Boxen i det nedre högra hörnet är stress som uppkommer av överbelastning i arbetet. Har respondenten balans mellan krav och kontroll, det vill säga inte upplever någon negativ stress alls, har denne samma värde på krav och kontroll, exempelvis 3 på krav och 3 på kontroll. Balans representeras av den svarta linjen och innebär positiv stress. Övrig yta kan innebära obalans och därmed stress, men här upplevs inte stressen som lika påtaglig som i de blå boxarna. Modellen ska med andra ord tolkas som att respondenten kan uppleva en mindre stress om de befinner sig utanför boxarna, medan de anses ha stark stress om de befinner sin inom boxarna. Befinner de sig på den svarta linjen anses de befinna sig i balans, och därmed förekommer ingen negativ stress.

I analysmetoden ovan beskrivs hur frågorna i enkätundersökningen kan kopplas till begreppen krav och kontroll. Frågorna 5-15 kopplas till variabeln krav. Den femgradiga skalan som varje fråga innefattar avgör om respondenten upplever höga respektive låga krav. I detta fall

innebär en etta eller tvåa gällande frågorna om krav att respondenten upplever höga krav. Även i frågorna som avser att mäta kontroll, frågorna 16-22, används en femgradig skala, där svarsalternativ fyra och fem innebär att respondenten anser sig uppleva hög kontroll.

Vi har räknat ut ett medelvärde för varje respondent över hur de upplever krav, respektive kontroll, för att kunna använda värdena i regressionsanalysen. Regressionsanalysen ger en tydlig bild av hur varje enskild respondent i respektive organisationsstruktur anses ha en balans mellan krav och kontroll. Vid konstruktion av denna regressionsanalys, krävdes i ett

63

första steg en invertering av skalan avseende frågorna som berör krav, så att

regressionsanalysen visar det högsta värdet av krav på värdena fyra och fem, på samma sätt som skalan för kontroll är utformad. Exempelvis blir svarsalternativ två istället en fyra i detta fall. Om ingen invertering av skalan skulle ha gjorts hade regressionsanalysen gett en

missvisande bild avseende balansen mellan variablerna krav och kontroll. Det finns även frågor i enkätundersökningen där skalan är omvänd för att underlätta för respondenten, det vill säga så att denne slipper förhålla sig till olika skalor i enkätundersökningen. Exempelvis i fråga 11, som berör variabeln krav, innebär svarsalternativ fyra och fem att respondenten är stressad, trots att det i övriga frågor är svarsalternativen ett och två som innebär stress. I dessa frågor gjordes ingen invertering av skalan, då de frågorna redan är rättvända i detta avseende. Utifrån de korrigerade värdena, räknades ett medelvärde ut för varje enskild respondent genom att addera alla värden som är kopplade till respektive variabel, för att sedan divideras med antalet frågor som berör respektive variabel. Det vill säga att alla värden som en

respondent har angett i fråga 5-15 adderas, för att sedan divideras med antalet frågor, i det här fallet elva. Värdena som respondenten angett på frågorna 16-22 adderas ihop och divideras sedan med sju. Dessa medelvärden presenteras i bilaga 4. Medelvärdena presenteras sedan i regressionsanalysen nedan, för att illustrera balansen mellan krav och kontroll för varje enskild respondent i respektive organisationsstruktur.

10.2.1 Regressionsanalys för mekanistisk struktur

Regressionsanalys 1. Balans mellan krav och kontroll i den mekanistiska strukturen, representerat av företag M. 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 K o n tr o ll Krav Företag M

64

Om Burn och Stalkers (1961) beskrivning av den mekanistiska organisationsstrukturens karaktäristika, kopplas samman med Theorell et als (2003) beskrivning av faktorer som ger upphov till stress, bör individer inom den mekanistiska strukturen uppleva högre kontroll än krav, detta bekräftas även i Regressionsanalys 1.

Majoriteten av respondenterna i den mekanistiska strukturen befinner sig utanför de blå boxarna, det vill säga att de enligt Frankenhauser och Johanssons (1981) arousalteori inte upplever en stark stress. Det kan då vara intressant att jämföra denna regressionsanalys och undersöka hur utfallet stämmer överens med vad respondenterna i den mekanistiska

strukturen har svarat på fråga 26 i enkäten, det vill säga på den raka frågan om de upplever sig stressade eller inte. Som korstabell 5, under avsnitt 10.1, visar har nära 63 procent av

respondenterna i den mekanistiska strukturen svarat att de inte anser sig stressade, medan 15 procent anser sig vara stressade. Detta stämmer väl överens med den bild vi får av strukturen i regressionsanalysen. Den stress som 15 procent av respondenterna i den mekanistiska

strukturen anser sig uppleva, skulle teoretiskt kunna kopplas till understimulans och Frankenhauser och Johanssons (1981) Arousalmodell. Detta på grund av att samtliga respondenter från den mekanistiska strukturen som svarat alternativ 4 eller 5 på fråga 26, upplever högre kontroll än krav, detta illustreras i tabell 2. Dessa respondenter kan alltså enligt teorin uppleva en underbelastning, som innebär att välbefinnande och prestation sjunker, och därmed upplever en ökad stress (Frankenhauser & Johansson, 1981).

Medelvärde Krav Medelvärde Kontroll Medelvärde Stöd

Svar på fråga 26 2,82 3,43 4,00 4 2,91 3,00 4,00 4 2,82 3,42 5,00 5 2,27 3,85 2,67 4 2,73 3,43 3,00 5 2,64 3,14 3,67 5

Tabell 2. Balans mellan krav och kontroll hos respondenter som upplever stress i företag M.

Dock visar vår undersökning att de personer som befinner sig inom den vänstra boxen inte alls känner sig särskilt stressade. Det som är intressant är att av dessa fem respondenter har fyra svarat att de upplever starkt stöd. Enligt Theorell et.al (2003) kan förekomsten av starkt stöd vara en faktor som dämpar den negativa upplevelsen av stress och det skulle i vårt fall vara en möjlig förklaring till att respondenterna inte upplever att de är stressade. De 63 procent som inte anser sig stressade ligger inte heller i en exakt balans, däremot befinner de sig inte i någon av de blå boxarna. Ytan utanför dessa boxar kan innebära stress men är kanske inte lika påtaglig. En förklaring till att så många respondenter inte känner sig stressade trots att de inte har balans mellan krav och kontroll, kan bero på att de upplever en trygghet i att ha högre kontroll än krav, men fortfarande har så pass höga krav att arbetet inte blir understimulerat.

65 10.2.2 Regressionsanalys för organisk struktur

Regressionsanalys 2. Balans mellan krav och kontroll i den organiska strukturen, representerat av företag O.

I regressionsanalys 2 kan det utläsas att den organiska strukturen är mer utspridd över regressionsanalysen än den mekanistiska, och flera av respondenterna inom denna struktur upplever högt ställda krav och låg kontroll. En möjlig förklaring till att svaren från

respondenterna i det organiska företaget har en sådan stor spridning är att de anställda har skilda befattningar, vilket innebär olika ansvar och krav.

Ett fåtal av respondenter från den organiska strukturen befinner sig i den vänstra boxen. Precis som respondenterna från den mekanistiska strukturen känner de sig inte stressade, trots deras placering i regressionsanalysen, och en tänkbar förklaring kan även i detta fall vara Theorell et.al (2003) teori kring starkt stöd. Här är det, precis som nämnt tidigare, viktigt att poängtera att det i företag O är stora skillnader vad gäller befattningar och hur länge de anställda har arbetat. Beroende på hur mycket erfarenheter den enskilt anställde besitter, blir reaktionen vid stressiga situationer olika bland de anställda (Theorell et. al, 2003).

Kopplas Jacobsen och Thorsviks (2013) beskrivning av det som karaktäriserar en organisk organisationsstruktur, samman med Theorell et als (2003) förklaring till uppkomsten av stress, bör majoriteten av respondenterna i den organiska strukturen vara stressade, och uppleva högre krav än kontroll. Vid studiet av regressionsanalys 2 kan urskiljas att flertalet

respondenter från den organiska strukturen upplever högre krav än kontroll, i synnerhet vid jämförelse av motsvarande siffra i den mekanistiska strukturen. Trots detta, upplever dock majoriteten av respondenterna i den organiska strukturen högre kontroll än ställda krav. Regressionsanalys 2 och svaren på fråga 26 visar på samma tendenser, det vill säga att

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 K o n tr o ll Krav Företag O

66

stressnivån varierar mellan samtliga respondenter i den organiska strukturen. Det är inte alls majoriteten av respondenterna i den organiska strukturen som upplever stress i form av högre krav än kontroll, så som ovan nämnd teori beskriver det. En anledning till att en större andel av den organiska strukturen inte är centrerad till det nedre högra hörnet i regressionsanalysen, kan som tidigare nämnts vara att respondenterna inom organisationen har så pass skilda arbetsuppgifter att de upplever krav och kontroll olika. Vissa personer har mer ansvar än andra inom organisationen. I denna studie är det ingen respondent som befinner sig i så pass hög stress som den blåa boxen i det nedre högra hörnet representerar. Det ställs inte så pass höga krav.

10.2.3 Jämförelse av regressionsanalys för mekanistisk- och organisk struktur

Regressionsanalys 3. Balans mellan krav och kontroll i båda organisationsstrukturerna.

I detta fall är det få respondenter som upplever balans mellan krav och kontroll, oavsett organisationsstruktur. Med utgångspunkt från bland annat Burns och Stalkers (1962) teori som behandlar organisationsstrukturernas karaktäristika och de faktorer som Karasek och Theorell (1990) anger bidrar till uppkomst av stress, bör den mekanistiska strukturen vara den struktur som upplever minst stress i form överbelastning, samt högre grad av stress kopplat till understimulans i förhållande till den organiska strukturen. Vidare bör anställda i den

organiska strukturen uppleva högre grad av stress i form av överbelastning. Utfallet av denna studie visar till viss del det som befintlig teori pekar på. Det finns tendenser till att den mekanistiska strukturen är mer åt det understimulerade hållet, och att den organiska är mer överbelastad, vilket illustreras i regressionsanalys 3.

De rådande skillnaderna mellan studiens utfall och ovan nämnd teori, kan det bland annat bero på att det finns andra faktorer, som denna studie inte innefattar, som skapar stress för

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 K o n tr o ll Krav Företag O Företag M

67

individen och som också påverkar dess upplevda stress på arbetet. Enligt Almén (2007) är stress en funktion av att resurserna hos individen och dess omgivning är lägre än krav hos individen och dess omgivning. Det är inte bara individens arbete som ställer krav på denna, utan mycket av de krav som ställs på individen kommer från annat håll. God ekonomi, kunskap och stöd från familj är några av flera faktorer som Almén (2007) anger fungerar som resurser för att hantera de ställda kraven. Brister det i resurstillgängligheten utanför arbetet, kan detta komma att spegla den upplevda stressen även på arbetet. Med andra ord kan privata angelägenheter hos individer påverka deras upplevda stress i allmänhet, vilket också

återspeglar sig i deras upplevda stress på arbetet. Det finns även en genetisk uppsättning hos individer som påverkar hur de upplever stress. Individer har helt enkelt olika fysiska

förutsättningar att hantera stress (Almén, 2007, s.32). Något som vi också exkluderat i denna studie.