Syftet med vår studie var att vid ett specifikt ögonblick och ur ett organisatoriskt perspektiv, beskriva hur två skilda organisationsstrukturer påverkar de anställdas upplevda stress på individnivå. Forskningsfrågan som studien skall besvara är därmed: Hur påverkar två skilda organisationsstrukturer de anställdas upplevda stress? I följande avsnitt presenterar vi vilka slutsatser studien har generat, med utgångspunkt från studiens syfte och forskningsfråga. Vad gäller ställda krav på de anställda inom den mekanistiska organisationsstrukturen, uppfattas de av en övervägande majoritet som låga. Kontrollen för att hantera dessa krav upplevs däremot som hög av merparten av respondenterna. Det kan alltså konstateras att denna struktur inte visar några om helst tendenser till att uppvisa stress som kan relateras till överbelastning. I och med att de anställda uppfattar kontrollen som högre än ställda krav, kan slutsatsen dras, att denna struktur snarare visar tendenser på stress som kan relateras till underbelastning. Trots att majoriteten av de anställda i den mekanistiska strukturen upplever högre kontroll än krav, och därmed enligt Frankenhauser och Johanssons (1981) arousalteori bör uppleva stress som härstammar från underbelastning, så känner de anställda sig inte stressade enligt dem själva.
Den organiska organisationsstrukturen, som representerar den andra organisationsstrukturen, visar ett annat mönster vad gäller de anställdas upplevda stress. Det kan konstateras att uppfattningen om ställda krav varierar i olika grad mellan de anställda i organisationen med organisk struktur. Det finns de som uppfattar ställda krav som väldigt låga, men sedan finns det även de respondenter som placerar sig i den andra ytterligheten och uppfattar istället ställda krav som för höga. Detsamma gäller upplevd kontroll hos de anställda: det kan
konstateras att det inte finns något tydligt mönster att den organiska strukturen skulle uppvisa hög eller låg kontroll, utan uppfattningen om graden av kontroll är väldigt varierad hos respondenterna. Dessa slutsatser bekräftas även av respondenternas egen bedömning av hur stressade de är, där uppfattningen också är varierad.
Svaret på forskningsfrågan, hur två skilda organisationsstrukturer påverkar de anställdas upplevda stress, kan alltså sammanfattas enligt följande; I den mekanistiska strukturen tenderar inte alls de anställda att känna överbelastning, men inte heller understimulans då de själva generellt sett upplever en låg grad av stress. En högre grad av kontroll i förhållande till krav, verkar i detta fall vara positivt för att de anställda inte skall uppleva stress. Vad gäller den organiska organisationsstrukturen, kan konstateras att dess karaktäristika påverkar de anställdas upplevda stress i olika grad. Vissa anställda upplever denna organisationsstruktur som en miljö med högt ställda krav och med låg kontroll, medan andra anställda stimuleras av den och därför inte upplever denna som stressande.
Om teorin kring de två skilda organisationsstrukturens karaktäristika som bland annat Burns och Stalker (1961) behandlar, kopplas ihop med Theorells et als (2003) teorier kring stress bör, som tidigare nämnt, individer inom den mekanistiska strukturen uppleva mindre grad av stress. Vidare bör anställda i den organiska strukturen vara den struktur som upplever en högre grad av stress. Dessa resonemang kan fastställas i denna studie: Vid en jämförelse av de två skilda organisationsstrukturerna, tenderar nämligen den organiska strukturen att vara den
75
struktur som ger upphov till mest stress hos de anställda. De anställda i den organiska strukturen upplever, i förhållande till den mekanistiska strukturen, högre krav än kontroll. Även enligt respondenternas egen bedömning upplever de anställda i den organiska strukturen sig stressade i allt högre grad än vad de anställda i den mekanistiska strukturen gör. Vid en jämförelse av respondenternas svar i respektive organisationsstruktur, kan det konstateras att kontroll är en viktig faktor för att undvika upplevd stress hos de anställda. Detta då studiens resultat visar på att det antingen krävs balans mellan krav och kontroll, eller att kontrollen är något högre än vad ställda krav är för att undvika uppkomst av negativ stress.
Något som de två skilda organisationsstrukturerna dock har gemensamt, är att de både upplever starkt socialt stöd. De upplever god kontakt, kommunikation och relation till sina medarbetare. En slutsats som kan dras, är därför att socialt stöd inte är en förklarande variabel till uppkomsten av stress i organisationsstrukturerna, utan endast en kompletterande variabel till krav och kontroll. Därmed verifieras Karasek och Theorells (1990) teori om att stöd endast är ett komplement till faktorerna krav och kontroll, och inte en förklarande variabel till stress som Johnson och Hall (1988) indikerar på.
11.1 Förslag till framtida forskning
Denna studie har endast studerat två företag med skilda organisationsstrukturer vid ett specifikt tillfälle och därmed är det svår att generalisera studiens resultat till samtliga företag med liknande organisationsstrukturer. Därför vore det intressant att i framtida forskning studera flera företag med dessa organisationskaraktäristika. Detta skulle medföra möjligheten att generalisera studiens resultat, samt skapa en mer rättvisande bild över hur de skilda organisationsstrukturerna faktiskt påverkar de anställdas upplevda stress.
11.2 Uppsatsens bidrag
Vi anser att den genomförda studien bidrar med en ökad förståelse för hur arbetsrelaterad stress yttrar sig i ett specifikt sammanhang, det vill säga vid en specifik tidpunkt och i två skilda organisationsstrukturer. Studien utgör även en grund för fortsatt forskning till att eventuellt finna en rekommendation för hur olika organisationer skall utformas för att uppnå minimal stressnivå hos de anställda inom organisationen. De två studerade företagen är representativa för de branscher som de företräder; industri- respektive
fastighetsförvaltningsbranschen. Studiens resultat kan alltså generaliseras till liknande företag inom samma bransch.
76