Sammanfattande analys

Nedan följer en sammanfattning för respektive struktur av det som diskuterats i analysen ovan.

10.4.1 Sammanfattning av analys - mekanistisk struktur

Orimliga krav kan enligt Theorell et. al (2003) uppstå på grund av många olika faktorer. För det första handlar det om tids- och resursaspekten, känner de anställda att det finns tillräckligt med tid och resurser till att utföra arbetsuppgifterna de tilldelats? Utifrån de svar som

respondenterna i organisationen med mekanistisk struktur lämnat, upplever en övervägande majoritet att de både har rimlig tid på sig att utföra sina arbetsuppgifter, och att de hinner med dessa. Det finns inte en enda respondent från den mekanistiska strukturen som inte tycker att tiden för arbetsuppgifterna är rimlig. Detsamma gäller tillgången till resurser: en övervägande majoritet upplever att de har tillgång till de resurser som krävs. Dock är det bara cirka 33 procent som upplever att de enkelt kan få tillgång till de resurser som krävs. Enligt studien utförd av Theorell et. al (2003), var de starkast bidragande faktorerna till stress att det ställs orimliga krav och att det sällan går att göra ett bra jobb som blir färdigställt. En bidragande faktor till ofullständiga arbeten kan just vara svårigheten att få tillgång till resurser. Som tidigare diskuterats kan denna upplevda svårighet att få tillgång till resurser hos de anställda i den mekanistiska strukturen, grunda sig i hur beslutsbefogenheten ser ut. De anställda i organisationer med centraliserad beslutsbefogenhet har helt enkelt inte friheten och ansvaret att själva fatta egna beslut, och kan därmed ha svårigheter att på ett enkelt sätt få tillgång till de resurser som krävs.

I övrigt kan det utläsas att respondenterna i företag M upplever övriga aspekter som påverkar huruvida det ställs rimliga krav eller ej, samt möjligheten till att slutföra arbeten, som goda. De anställda i organisationen med mekanistisk struktur känner i hög grad att de kan fullfölja sina arbetsuppgifter, de upplever inte ställda krav som för höga och känner samtidigt att de kan fullfölja dessa på ett bra sätt. Störningsmoment från omgivningen är inte vanligt förekommande och sammantaget upplevs arbetsbelastningen som låg. Utfallet av respondenternas svar gällande dessa faktorer är ett förväntat utfall, då Burn och Stalkers (1961) definition av den mekanistiska organisationsstrukturen, och de faktorer som Karasek och Theorell (1990) anger bidrar till uppkomsten av stress kopplas samman. Det

0,0-0,5 0,51-1,00 1,10-1,50 1,51-2,00 2,10-2,50 2,51-3,00 3,10-3,50 3,51-4,00

Mekanistisk

0,21

0,74

0,2

1,78

0,41

0,5

0

0

Organisk

0,21

0,74

0,2

1,78

0,41

0,5

0

0

70

karaktäristika för den mekanistiska organisationsstrukturen, skapar förutsättningar för de anställda i dessa att bemöta de krav som ställs.

Även fast kraven uppfattas som låga utifrån respondenternas svar, så är den intressanta frågan; hur uppfattar de kontrollen av dessa? Det är trots allt balansen mellan krav och kontroll som avgör huruvida stress uppstår eller ej (Theorell et. al, 2003, s. 9). ”Bristande kontroll över sin arbetssituation” är enligt studien av Theorell et. al (2003), en stor bidragande faktor till stress. Huruvida de anställdas arbetsuppgifter och arbetsroller är tydliga påverkar i stor grad denna kontroll. Den mekanistiska strukturen kännetecknas av att det finns noggrant specificerade arbetsuppgifter ocharbetsområden (Burns & Stalker, 1961, s.103-104). Utfallet av denna studie verifierar detta genom att de anställda i organisationen med mekanistisk struktur i hög grad upplever att de har tydliga arbetsuppgifter och arbetsroller. Enligt Theorell et. al (2003), är även kommunikation på arbetsplatsen viktig för att känna kontroll över sin arbetssituation. Att de anställda i den mekanistiska strukturen upplever god kommunikation till sina medarbetare bekräftas i fråga 22. Som i avsnitt 10.1 ger dock enkäten ingen större bild på hur kommunikationen till chefer och andra överordnade uppfattas av de anställda. Att själv kunna påverka sin arbetssituation är också en del av att känna kontroll (Theorell et. al. 2003, s.11). Då beslutsbefogenheten är centraliserad, och regler och procedurer styr hur arbetsuppgifter skall utföras i mekanistiska strukturer, bör möjligheten för anställda att kunna påverka sin arbetssituation vara begränsad i organisationer med sådan struktur. Utfallet i denna studie visar dock på att majoriteten av respondenterna från företag M känner att de har kontroll över sin arbetssituation samtidigt som de kan påverka denna. Varför detta utfall? Som också diskuterats ovan, kan detta utfall tyda på att det inte endast är kommunikationen till medarbetare som är god, utan också att kommunikationen till chefer och andra överordnade fungerar bra: Även fast jag som anställd inte själv har befogenhet att fatta beslut om min egen arbetssituation, så kan jag genom god kommunikation till mina chefer ändå känna att jag kan påverka denna.

Ännu en aspekt som enligt Theorell et. al (2003) påverkar graden av upplevd kontroll, är oförutsedda händelser som kan skapa förändringar och krav till anpassning. I en stabil

omvärld, som företag M enligt litteraturen och enligt bekräftelse från kontaktperson på denna organisation verkar i, är oförutsedda händelser och förändringar något som sällan

förekommer. En majoritet av de anställda upplever att det ofta förekommer förändringar och oförutsedda händelser, varför? Vid bedömning av huruvida denna organisation verkar i en stabil omvärld eller ej har vi som undersökare, som ovan nämnt, utgått från Burns och

Stalkers (1961) teori av vad som definierar en stabil omvärld, men även fått detta bekräftat av vår kontaktperson på företag M. Anledningen till denna avvikelse kan helt enkelt vara att individer relaterar till olika saker. Kontaktpersonen är överordnad och arbetar på kontoret till skillnad från de anställda som arbetar i fabriken. Ur kontaktpersonens perspektiv kanske en förändring och oförutsedd händelse innebär en sak, medan de anställda i fabriken relaterar till andra saker.

Sammanfattningsvis, uppfattar de anställda i den mekanistiska strukturen kontrollen över deras arbetssituation som god i de flesta avseendena, men också som mindre god i vissa. Som

71

tidigare nämnt, måste ställda krav ställas mot upplevd kontroll för att få en bild över upplevd stress. Då de krav som ställs på de anställda i den mekanistiska strukturen uppfattas som låga, och kontrollen i flera avseenden hög, bör stress som orsakas av överbelastning inte vara vanligt förekommande i denna organisationsstruktur. Stress som orsakas av understimulans bör däremot vara mer vanligt, vilket också regressionsanalysen visar. Som avsnittet med regressionsanalysenockså behandlat, upplever samtliga respondenter som angett att de upplever sig vara stressade på fråga 26, högre kontroll än vad de upplever krav.

Frankenhauser och Johanssons (1981) Arousalmodell förklarar detta som underbelastning.

10.4.2 Sammanfattning av analys - organisk struktur

Vid sammankoppling av bland annat Jacobsen och Thorsviks (2013) beskrivning av det som karaktäriserar en organisk organisationsstruktur, och de faktorer som Theorell et al (2003) anger bidrar till uppkomsten av stress, bör den organiska strukturen som tidigare nämnt vara den struktur som upplever mest stress i form av överbelastning. Studiens resultat visar just detta, att den organiska organisationsstrukturen upplever högre krav än kontroll i jämförelse med den mekanistiska strukturen. Detta illustreras i regressionsanalys 3. I regressionsanalys 3 kan det även avläsas en viss skillnad mot vad den nyligen nämnda litteraturen beskriver. Även om det går att urskilja vissa skillnader mellan studiens utfall och behandlad litteratur, kan likväl flertalet likheter urskiljas. Exempelvis förekommer det ofta oförutsedda händelser och tidsbristen är högre i denna struktur än hos medarbetare i den mekanistiska strukturen. De har ett högre eget ansvar och anser sig ha en för hög arbetsbelastning. Det finns däremot en del svarsfrekvenser som inte stämmer överens med befintlig teori om hur en organisk struktur bör uppleva vissa faktorer som orsakar stress.

Trots att tidsbristen inom den organiska strukturen är lägre än i den mekanistiska har

majoriteten av respondenterna i företag O svarat att de har rimlig tid på sig att genomföra sina arbetsuppgifter, vilket enligt Theorell et al (2003) inte bör vara en källa till stress. I detta fall är det snarare att ofta bli avbruten som är en källa till stress, då detta enligt Theorell et al (2003) är en stressfaktor. Det är 37 procent av de som upplever att de ofta blir avbrutna i sitt arbete som faktiskt känner sig stressade.

Dessutom anser sig inte respondenterna i företag O ha för högt ställda krav mot sig. Som vi tidigare nämnt bör den organiska strukturen uppleva högre krav, i förhållande till den

mekanistiska strukturen. Det finns en skillnad, men den är inte så markant som vi först trott. Genom att analysera svaren på frågorna som ställts till respondenterna kan det tänkas att kommunikationen, som Theorell et al (2003) beskriver är en faktor som hjälper till att bemöta de krav som ställs på arbetet, är så pass god, att de krav som ställs inte blir ett problem då de anställda hjälps åt att fullfölja dem. Detta bekräftas av fråga 23 i enkäten där 76 procent av respondenterna instämmer i att de alltid kan fråga medarbetarna om hjälp och stöd. Det kan även vara så att dagens arbetsroller anpassas till individen som ska utföra arbetet, istället för att en befintlig befattning redan finns (Allvin et. al. 2006). På så sätt sätts även kraven till den nivå som individen är lämpad för.

72

En tredje förklaring kan ha att göra med hur länge de anställda har arbetat på arbetsplatsen. För anställda som har arbetat en länge tid har tidigare psykosociala påfrestningar enligt Theorell (2003) till exempel nya uppgifter som skapat stress hos de anställda, lagrats som erfarenheter. Nästa gång en liknande påfrestning uppkommer tar personen sig an problemet annorlunda, vilket kan innebära att stressnivån inte upplevs som lika hög. Ju mer erfarenheter desto bättre blir förmodligen den anställde på att bemöta stress. I företag O finns stora

skillnader vad gäller hur länge de anställda har arbetat. Av respondenterna är det 22,5 procent som har arbetat max två år. Vissa arbetsuppgifter för dessa personer tar möjligen längre tid och dessutom saknar de erfarenheter av arbetet vilket kan innebära att de tar på sig mer arbete, vilket enligt Allvin et al. (2006) kan leda till stress.

Ytterligare en variabel där respondenternas svarsfrekvens skiljer sig från behandlad teori är planering. Enligt Burns och Stalker (1961) bör den organiska strukturen ha svårare att planera en längre tid framåt, på grund av den dynamiska omvärld den befinner sig i. I det här fallet kan det utläsas att företag O anser att de har en god planering, även över en längre tid. Här har alltså de två organisationsstrukturerna ombytta roller, det vill säga att den mekanistiska inte anser sig kunna planera i samma utsträckning, trots att det enligt Burns och Stalker (1961) bör vara just den mekanistiska som kan planera, medan den organiska strukturen ska ha svårare att göra detta.En möjlig anledning till detta resultat är att de anställda i den organiska

strukturen har kontroll över sin egen arbetssituation och kan därmed planera, medan de i den mekanistiska inte har samma kontroll och har i och med det inte den möjligheten. Ytterligare tänkbara anledningar grundar sig på hur den anställde uppfattar sin omvärld, antingen

uppfattas den så dynamisk att denne tvingas planera för att arbetet ska vara genomförbart, eller så är den inte så dynamisk att det skulle sätta hinder för att kunna planera sitt arbete. Enligt Jacobsen och Thorsvik (2013) omdefinieras arbetsuppgifter och arbetsroller ständigt i organisationer med organisk struktur. Dock upplever respondenterna i den organiska

strukturen något annat. Företag O anser sig nämligen ha tydliga arbetsuppgifter och

arbetsroller. Även detta kan ha sin förklaring i att de anställda har arbetat i företaget en längre tid, vilket kan skapa en tydlighet i fördelning av arbetet, det så att säga växer fram med tiden. Den fråga som ter sig mest intressant är fråga 26, frågan om respondenterna anser sig

stressade eller inte. En sammankoppling av Jacobsen och Thorsviks (2013) och Theorell et als (2003) teorier indikerar på att denna organisationsstruktur bör skilja sig från den mekanistiska strukturen, och framför allt visa en relativt hög upplevd stress. Den organiska strukturen upplever dock inte i sig en sådan hög grad av stress som vi trott, men både korstabellen utifrån svaren på fråga 26 och regressionsanalysen visar att vid en jämförelse mellan de båda strukturerna är stressnivån högre i den organiska strukturen. Detta kan ha sin förklaring i Karasek och Theorells (1990) tredje variabel om stöd. Det vill säga, att eftersom

respondenterna i företag O upplever ett starkt stöd i sitt arbete, så minskar den upplevda stressen som befinner sig. Stödet minskar alltså den befintliga stressen.

Ännu en förklaring till studiens utfall i den organiska strukturen kan vara att respondenternas befattningar varierade i hög grad. Det innebär att de bör uppleva olika ställda krav och

73

kontroll i sina arbetsroller. Detta kan som tidigare nämnt förklara den spridning av

respondenternas svar som visar sig i regressionsanalysen. Dock ingår i själva definitionen av en organisk struktur, enligt Jacobsen och Thorsvik (2013), att de anställda har varierande arbetsuppgifter, vilket gör att utfallet kanske inte hade blivit annorlunda även om ett annat företag hade representerat denna struktur.

74