Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Regeringen har fastställt elva preciseringar:
GOD MILJÖSTATUS: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysi- kaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER: Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mång- fald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före- kommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskar- ter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livs- miljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN: Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska läm- ningar under vattnet.
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN
Sammanfattning
Kust- och havsmiljön är fortfarande negativt påverkad av tillförsel av näringsäm- nen och miljögifter samt uttag av arter genom fiske. Andra problem är förekomst av marint skräp, syrebrist samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering.
Fokus för det fortsatta havsmiljöarbetet bör ligga på att genomföra och följa upp åtgärder. Återhämtningstiden i havet är lång och alla de insatser som är vik- tiga för måluppfyllelse kommer ta lång tid att genomföra. Havsförvaltningens åtgärdsprogram för havsmiljön är nu beslutat och kommer vara betydelsefullt för att miljökvalitetsmålet ska utvecklas positivt. En förutsättning är att även vatten- förvaltningens nya åtgärdsprogram beslutas och genomförs.
Genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, med en ekosysteman- sats, förbättrar möjligheterna för ett långsiktigt hållbart fiske. Den nya havsplane- ringsförordningen är central för ett hållbart nyttjande av havsområden, genom de kommande havsplanerna. Ett fortsatt arbete med skydd av natur- och kulturvär- den är av stor vikt. Dessutom behöver Sverige fortsatt verka för ett ambitiöst mil- jöarbete inom EU och de regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom.
Resultat
God miljöstatus (precisering 1)
Den senaste bedömningen av miljöstatus i svenska hav genomfördes 2012403. Den samlade slutsatsen visar att i många fall uppnås inte god miljöstatus. Sammanfatt- ningsvis är det tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen som på en övergripande nivå bedöms påverka miljötillståndet mest. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen fastställdes i decem- ber 2015404. Under 2016 ska genomförandet påbörjas. Under 2016 uppdateras
403 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.
404 Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:30. https://www.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
bedömningen av miljötillståndet, definitionen av god miljöstatus och miljökvali- tetsnormerna med indikatorer. Detta ska rapporteras till EU-kommissionen 2018.
Inom Helcom, havsmiljökonventionen för Östersjön, antogs under 2015 en regional aktionsplan för att minska förekomsten och tillförseln av marint skräp i Östersjön405.
Under 2015 har cirka 4,5 miljoner kronor betalats ut genom Havs- och vatten- myndighetens havs- och vattenmiljöanslag (1:12) till projekt med syfte att minska den marina nedskräpningen och öka kunskapen om det marina skräpet. Under året har två EU-projekt godkänts, MARELITT Baltic och BLASTIC, båda med inriktning på marint skräp där svenska aktörer är samordnande partner. Havs- och vattenmyndigheten har för avsikt att stå för den svenska medfinansieringen.
Förekomst av mikroplaster är ett ökande problem och regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från källor i Sverige406. Uppdraget redovisas i juni 2017.
I samarbetet inom JPI Oceans finansieras flera projekt med fokus på plastpar- tiklar i havet.
Oljeutsläpp kan skada både växt- och djurliv och värdefulla kustmiljöer. Små kontinuerliga utsläpp i fartygsrutterna kan innebära en större fara för exempelvis sjöfågel än ett stort utsläpp. Med ökad sjöfart så ökar också riskerna för oljeföro- reningar. Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja har ökat något under 2014 jämfört med 2013, men i en längre tillbakablick syns en minskning sedan 2004 (figur 10.1).
Övergödning av havet, speciellt Östersjön, fortsätter att vara ett stort problem. De extremt låga syreförhållanden i bottenvattnet som observerats i Egentliga Öst- ersjön fortsatte under 2015407. Läs mer om övergödning av havet i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Klimatförändringar orsakade av utsläpp av växthusgaser påverkar även havs- miljön. Storskaliga förändringar i Östersjön har rapporterats. Till exempel har sommarsäsongen startat tidigare genom uppvärmning av vattnet, den produktiva säsongen har förlängts, och det har skett förändringar i planktonsamhället408.
405 http://www.helcom.fi/action-areas/waste-water-litter/marine-litter
406 Miljö- och energidepartementet, 2015. Uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktiga källor i Sverige. Regeringsbeslut. M2015/2928/ Ke
407 SMHI, 2015. Oxygen survey in the Baltic Sea 2015. Extent of anoxia and hypoxia, 1960- 2015, The major inflow in December 2014. Report Oceanography No. 53.
408 Kahru, M., Elmgren, R., och Savchuk, O. P., 2015. Changing seasonality of the Baltic Sea, Biogeosciences Discuss., 12, 18855-18882.
Under 2015 publicerades även en bedömning av klimatförändringen i Östersjön som anger att Östersjön kan bli surare i framtiden409 till följd av ökande halter av koldioxid i atmosfären som löser sig havsvattnet. Under 2015 redovisade Natur- vårdsverket en strategi för hur biologisk mångfald kan bevaras och nyttjas håll- bart i ett förändrat klimat410. Stabila populationer, motståndskraftiga ekosystem och god genetisk variation är förutsättningar för en långsiktig hållbar anpassning.
Under 2015 antogs FN:s globala utvecklings- och hållbarhetsmål (SDG)411. Sve- rige kommer bland annat att prioritera havsfrågor och arbetet för ett renare hav.
Arbetet inom EU:s Östersjöstrategi412 fortsätter och regeringen har fattat beslut om nya uppdrag till ett antal myndigheter som ska bidra till genomförandet413. Strategin syftar till att rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välstån-
409 BACC II, 2015: Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin. Editors: The BACC II Author Team (Ed.). Tillgänglig: http://www.springer.com/gp/ book/9783319160054 410 https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/ regeringsuppdrag/2015/ru-klimatanpassning/skrivelse-RU-klimatanpassning-20151126.pdf 411 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/globala-mal- for-hallbar-utveckling/ 412 http://www.balticsea-region.eu/ 413 http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/eus-ostersjostrategi/ansvariga-myndigheter/
Figur 10.1 Bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon 1984–2014
KÄLLA: MILJÖMÅLSPORTALEN, INDIKATOR FÖR HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja i svenskt territorialhav och ekonomisk zon har ökat något under 2014 jämfört med förra året, men över en lite längre period har utsläppen blivit färre sedan 2004. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
0 100 200 300 400 500 600 1984 1994 2004 2014 Antal
HA
V I BALANS SAMT
LEV
det. De nya uppdragen ska säkerställa synergier med regeringens maritima stra- tegi414, de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista presenterades 1 mars 2016415. Reger- ingens återinrättade Miljömålsråd är en plattform för sjutton myndigheter för åtgärdsarbete. Åtgärderna ska genomföras i samverkan mellan myndigheter för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.
God ekologisk och kemisk status (precisering 2)
Den senaste statusklassningen visar att 17 procent av kustvattenförekomsterna uppnår minst god ekologisk status416 (figur 10.2), medan motsvarande siffra vid statusklassningen 2009 var 14 procent. En av de främsta anledningarna till att god ekologisk status ej nås är höga halter av näringsämnen och dess effekter417.
414 http://www.regeringen.se/contentassets/86a578f7a521469e9b6b8c62ac5aa128/maritim- strategi.pdf
415 Naturvårdsverket, 2016. Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2016. http://www. miljomal.se/Global/19_vem_gor_vad/Milj%c3%b6m%c3%a5lsr%c3%a5dets%20 %c3%a5tg%c3%a4rdslista%2020160301.pdf
416 http://viss.lansstyrelsen.se/AreaStatisticsForm.aspx?subUnitType=0&ReportUnitSearch=1 28&watertype=CW&date2=&date1=&quantity=Count&reload=Uppdatera&area=10% 2C1
417 Naturvårdsverket, 2015. Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2015. Ärendenr: NV-04566-15. http://www.miljomal.se/Global/regionala-miljomal/alla-lan/2015/regionala- miljomal-2015.pdf
Figur 10.2 Ekologisk statusklass för kustvattenförekomster
KÄLLA: UTDRAG UR VISS-DATABASEN KLASSNING, HÄMTAD 2016-01-24
Dålig status (14 st) 2% Hög status (29 st) 4%
God status (86 st) 13%
Måttlig status (431 st) 66% Otillfredsställande status (93 st) 14%
Den senaste statusklassningen av svenska kustvattenförekomster visar att 17 procent uppnår minst god ekologisk status.
Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram inom vatten- förvaltningen inför nästa förvaltningscykel, 2015–2021. För närvarande prövar regeringen förslaget. Regeringen har beslutat att de åtgärdsprogram som avser perioden 2009–2015 för de fem vattendistrikten ska fortsätta att gälla i de delar som åtgärderna ännu är aktuella i tills omprövningen har skett418.
Övervakningen av miljögifter i biota visar att de flesta av de klassiska organiska miljögifterna (PCB, DDE, HCB och lindan) minskar i alla havsbassänger. Dessa miljögifter har varit förbjudna sedan 1970–80-talet och det syns tydliga förbätt- ringar i miljön där halterna har minskat efter förbuden. I figur 10.3 används lin- dan som exempel för att illustrera den nedåtgående trenden. För dioxiner har den minskande trenden avstannat och halterna i både sillgrissla och fisk är fortfarande relativt höga419.
Miljöföroreningen PFOS (perfluoroktansulfonsyra) visar på ökande halter i bland annat strömmingslever (figur 10.3). Halterna ligger dock under gränsvärdet för humankonsumtion. PFOS började fasas ut år 2000–2002 och år 2009 togs det upp i Stockholmskonventionen för att begränsa dess användning och spridning till miljön. Ännu kan dock ingen tydlig nedgång av PFOS i strömming ses. Däremot indikeras det en nedgång av PFOS i ägg från sillgrissla sedan år 2005.
När det gäller kvicksilver i strömming/sill ses inga tydliga nedåtgående trender trots ett flertal åtgärder. Halterna av kvicksilver i strömmingsmuskel ligger vid flera lokaler i Östersjön och på västkusten över eller precis på det gränsvärde som är satt för sekundär förgiftning (20 ng/g färskvikt).
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets- normer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19) har reviderats420. Förändringarna innebär bland annat att listan över prioriterade ämnen utökas med 12 ämnen vilket ger totalt 45 prioriterade ämnen med gränsvärden för kemisk status. Gräns- värden för biota har införts för några av de befintliga ämnena som används vid klassificering av kemisk ytvattenstatus. Även gränsvärden för alternativa matriser (sediment och biota) har förts in vilket kan underlätta vid statusklassningen. Dock är kunskapsbristen stor om eventuella kumulativa effekter, och det är fortfarande många ämnen som ännu inte är kartlagda. Genom revideringen har Havs- och vat- tenmyndigheten även tagit fram bedömningsgrunder för 25 särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2015:4)421.
418 http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-provar-forslag-till-atgardsprogram- for-vatten/ 419 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Dioxin-i-fisk/ 420 https://www.havochvatten.se/download/18.add3e2114d2537f6a677 fc/1430909961159/2013-19-keu-2015-05-01.pdf 421 https://www.havochvatten.se/download/18.39e6d68414ca353051f2d15d/1429085661024/ HVMFS+2015-4-ev.pdf
HA
V I BALANS SAMT
LEV
Ängskärsklubb Ängskärsklubb Lindan
μg/gram fettvikt
Gränsvärde 0,091
Figur 10.3 Halter i strömming av miljöföroreningarna lindan (1988–2014) respektive PFOS (1980–2014)
KÄLLA: BIGNERT, A., DANIELSSON, S., FAXNELD, S., NYBERG, E. COMMENTS CONCERNING THE NATIONAL SWEDISH CONTAMINANT MONITORING PROGRAMME I MARINE BIOTA, 2016. NATURHISTORISKA RIKSMUSEETS RAPPORT 5:2016.
1990 1980 1986 1992 1998 2004 1986 1992 1998 2004 2010 2000 2005 2010 1995 Utlängan 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 1990 1995 2000 2005 2010 Fladen 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 1990 1995 2000 2005 2010
Halten av insektsmedlet lindan som är ett klassiskt organiskt miljögift fortsätter att minska, här mätt i strömmingsmuskel från olika lokaler i Östersjön och på Västkusten. Gränsvärdet är omräknat för fettvikt i muskel och varierar något mellan lokalerna eftersom andelen fett i fiskarna varierar. Däremot ökar halten av ämnet PFOS (perfluoroktansulfonsyra) i bland annat strömmingslever från olika lokaler i Östersjön. Nivån ligger dock under gränsvärdet (omräknat till våtvikt lever motsvarar det 155 ng/g).
0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 Ängskärsklubb Landsort Utlängan Fladen PFOS ng/gram våtvikt 0 4 8 12 16 20 1980 2010 1986 1992 1998 2004 1980 2010 Landsort 0 4 8 12 16 20 Utlängan 0 4 8 12 16 20 Gränsvärde 0,059 Gränsvärde 0,079
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten, HVMFS 2015:34422.
Havs- och vattenmyndigheten har även beslutat om ny föreskrift om övervak- ning av ytvatten, HVMFS 2015:26423. De största ändringarna är att nya krav införs utifrån direktiv 2013/39/EU. De nya kraven innebär att ytterligare tolv nya prioriterade ämnen behöver övervakas.
En vägledning har också tagits fram för att underlätta handläggningen av dumpningsdispenser och för att ge stöd för hur avfall ska dumpas och bidra till att reglerna blir mer enhetliga och förutsägbara424.
Genom havs- och vattenmiljöanslaget, 1:12, görs många åtgärder som har bety- delse för Sveriges havsområden. Många åtgärder i sötvatten är också viktiga för kustvattnets status. Under 2015 användes drygt 686 miljoner kr till olika åtgärder inom ramen för anslag 1:12. Fördelningen per villkor i regleringsbrevet425 och per förvaltningsområde visas i figur 10.4. Av dessa medel tilldelades länsstyrelserna
422 https://www.havochvatten.se/download/18.596b74d91518c04d18181 9b4/1450702376173/HVMFS+2015-34-ev.pdf
423 https://www.havochvatten.se/download/18.679f98fc1507dbb8f692e61e/1445593299034/ HVMFS+2015-26-ev.pdf
424 Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Handläggning av dumpningsdispens. Rapport 2015:28.https://www.havochvatten.se/download/18.45ea34fb15 1f3b238d8c63c5/1452786825632/rapport-2015-28-handlaggning-av-en- dumpningsdispens%E2%80%93vad-ska-man-tanka-pa.pdf.pdf
Figur 10.4 Fördelning av havs- och vattenmiljöanslaget 2015
KÄLLA: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Vatten 73% FISH 0,3%
Hav 15%
Fisk 12%
Förbättra, bevara havs- och vattenmiljöer 35,8%
Arbete enligt havs- miljöförordningen 2,5%
Kalkning av sjöar och vattendrag 23,8% Stöd till fiskevården 3,3% Vattenförvaltning 21,8% LOVA 8,2% HMI 1,5% Utveckling av selektiva redskap 1,3% Avancerad rening av avloppsvatten 1,5%
Under 2015 användes totalt över 686 miljoner kronor inom havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:12) till olika åtgärder betydelsefulla för havsområden. Av dessa medel tilldelades länsstyrelserna 385 miljoner kronor till arbete med vattenförvaltning, fiskvård, åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårds- projekt (LOVA) och kalkning. Dessutom har 40 miljoner kronor fördelats till särskilda åtgärdsprojekt som är större och fleråriga.
Fördelning per villkor i regleringsbrevet Fördelning per förvaltningsområde
HA
V I BALANS SAMT
LEV
cirka 385 miljoner kr till arbete med vattenförvaltning, fiskvård, åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och kalkning. Dessutom har 40 miljoner kr fördelats till särskilda åtgärdsprojekt som är större och fleråriga.
Ekosystemtjänster (precisering 3)
Ekosystemtjänstanalyser är ett verktyg för att på ett tydligare sätt synliggöra och värdera människors beroende av ekosystemen för sitt välbefinnande och välfärd. För havet gäller det exempelvis produktion av livsmedel och syre, livsmiljöer i form av uppväxtområden samt klimatreglering, kulturarv och rekreation. I en ny studie har statusen för 23 identifierade ekosystemtjänster bedömts för Sveriges havsområden, uppdelade i Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken426, se tabell 10.1. Statusen bedömdes som god, måttlig eller dålig. Statusen för närings- vävar och livsmedel bedöms som dålig för alla tre havsområdena. Generellt sett så bedömdes statusen för ekosystemtjänster i Bottniska viken som bättre än övriga områden.
De mänskliga aktiviteter som bedömdes ha en stor negativ påverkan på miljön var bland annat övergödning, klimatförändringar (till exempel havsförsurning och ökad temperatur) samt stort uttag av fisk.
Under året har EU-kommissionen godkänt Sveriges nya havs- och fiskeripro- gram427. Medel ur EU:s havs- och fiskerifond428 används för programmets genom- förande. Programmet löper fram till och med 2020 och består av stöd för att dels utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige, dels genomföra en del av den integrerade havspolitiken och olika EU- miljödirektiv.
Arbetet med att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik har fortsatt under året och fokus har legat på landningsskyldigheten som infördes för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet. Dessutom har det tagits fram underlag för en flerårig plan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Även arbetet med selektiva redskap har fortsatt. Genom havs- och vattenmiljöanslaget har flera pro- jekt finansierats, som till exempel torskburar samt modifierade trålar för torsk, räka och havskräfta429.
426 Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Ekosystemtjänster från svenska hav. Status och påverkansfaktorer. Rapport 2015: 12. https://www.havochvatten.se/download/18.3ca54 56314ffdc22b9a70a15/1444140450533/rapport-2015-12-ekosystemtj%C3%A4nster-i- svenska-hav.pdf
427 Jordbruksverket, 2015. Nationell handlingsplan. Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Dnr 3.3.1712166/15. https://www.jordbruksverket.se/download/18.5d7f124b1529bb0218 e8159a/1454443737148/Nationell+handlingsplan+havs-+och+fiskeriprogrammet.pdf 428 http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/emff/index_sv.htm
429 https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/landningsskyldighet/selektivt-fiske. html
Tabell 10.1 Statusen för olika ekosystemtjänster i tre svenska havsområden430
Ekosystemtjänst Västerhavet Egentliga
Östersjön
Bottniska viken
Biogeokemiska kretslopp Måttlig Måttlig Måttlig
Primärproduktion Måttlig Måttlig God
Näringsväv Dålig Dålig Dålig
Biologisk mångfald Måttlig Måttlig Måttlig
Livsmiljö Dålig Dålig God
Resiliens Måttlig Måttlig Måttlig
Luft- och klimatreglering Måttlig Måttlig Måttlig
Sedimentkvarhållning Måttlig Måttlig God
Reglering av övergödning Måttlig Måttlig God
Biologisk reglering Måttlig Måttlig God
Reglering av giftiga ämnen Måttlig Måttlig Måttlig
Livsmedel Dålig Dålig Dålig
Råvaror Dålig Måttlig God
Genetiska resurser God God God
Resurser för läkemedels-, kemi-
och bioteknologiindustrin God God God
Utsmyckningar God God God
Energi God God God
Rekreation Måttlig Måttlig Måttlig
Estetiska värden Måttlig Måttlig Måttlig
Vetenskap och utbildning God God God
Kulturarv Måttlig Måttlig Måttlig
Inspiration God God God
Naturarv Måttlig Måttlig Måttlig
430 Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Ekosystemtjänster från svenska hav. Status och påverkansfaktorer. Rapport 2015: 12. https://www.havochvatten.se/download/18.3ca54 56314ffdc22b9a70a15/1444140450533/rapport-2015-12-ekosystemtj%C3%A4nster-i-
HA
V I BALANS SAMT
LEV
Fiskekvoter för 2016 i Västerhavet beslutades i december 2015431. För viktiga arter som torsk i Nordsjön och Skagerrak och räka och havskräfta i Kattegatt och Ska- gerrak har kvoterna ökat, i enlighet med målen om maximal hållbar avkastning.
I Östersjön har kvoter för 2016 beslutats för torsk, sill, skarpsill, lax och röd- spätta432. I de västra och östra bestånden av torsk minskas kvoten med 20 procent. Sillkvoten i Bottenhavet har minskat medan de har ökat i centrala och västra Östersjön. Skarpsillskvoten har minskat, rödspättan har ökat medan laxkvoten är oförändrad.
För genomförandet av statlig havsplanering i Sverige beslutade regeringen om en havsplaneringsförordning som började tillämpas den 15 juli 2015433.
I augusti 2015 antog regeringen Sveriges första maritima strategi434. Strategin omfattar alla maritima näringar och syftar till att ge ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin ska leda till en utvecklad och integrerad svensk havspolitik som även bidrar till att nå miljökvalitetsmålet samt