Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Regeringen har fastställt sex preciseringar:
GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvatten- försörjning.
GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förord- ningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN
Sammanfattning
Arbete med vattenskydd och planering krävs för att målet ska nås. Vattenförsörj- ningsplaner har tagits fram för allt fler län och kommuner. Arbetet med att ta fram nya vattenskyddsområden vid grundvattentäkter har dock avstannat. Det behövs en förstärkning av utbildningsinsatser om grundvattnets och vattenskyddets roll inom samhällsplaneringen.
Utökad övervakning av grundvatten är nödvändig för att uppfylla kraven inom vattenförvaltningen och för miljökvalitetsmålet (preciseringarna 2 och 4). Över- vakningen är under uppbyggnad men ännu inte beslutad i tillräcklig omfattning.
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
Under 2015 har screening med fokus på högfluorerade ämnen (PFAS) i yt- och grundvatten utförts. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram har ännu inte kunnat fastställas eftersom regeringen valt att pröva programmen. Åtgärdsprogrammen har i flera avseenden betydande brister, bland annat saknas generellt åtgärder som har en mer direkt koppling till identifierade miljöproblem och miljökvalitetsnor- mer.
Information om akvatiska och terrestra ekosystem som är beroende eller påver- kas av kemiska parametrar i utflöden av grundvatten har förbättrats under året. Insatser för att skydda viktiga källmiljöer planeras. Kunskapen om nivåföränd- ringar i grundvattenförekomster behöver via samverkan utökas framförallt i tätbe- byggda områden.
Användning av naturgrus till okvalificerade ändamål minskar, men inte för användning till betong. Att ställa om till att istället använda krossat berg kräver etablering av fler nya bergtäkter. Arbetet med att ta fram materialförsörjningspla- ner som pekar ut behov och tillgång på ballastmaterial måste intensifieras.
Resultat
Grundvattnets kvalitet och kemiska status (precisering 1 och 2)
Samrådshandlingar inom vattenförvaltningens sexåriga cykel publicerades i november 2014. De omfattar förslag från vattendistrikten på förvaltningsplaner382, miljökvalitetsnormer383 och åtgärdsprogram384 med tillhörande miljökonsekvens- beskrivning. I den nya bedömningen för 2015 av vattenförvaltningens drygt 3 000 grundvattenförekomster anges drygt 2 procent ha dålig status och knappt 20 pro- cent bedöms riskera att inte nå god status till 2021 (figur 9.1). Åtgärdsprogram- men har ännu inte kunnat fastställas eftersom regeringen valt att pröva program- men385.
382 BVVD (2014a). Förslag till Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021, Diarienummer 537-9859-2014, 224 pp. Exempel på förslag på förvaltningsplan. 383 BVVD (2014b). Förslag till Miljökvalitetsnormer (MKN) för Bottenvikens vattendistrikt
2015-2021. Diarienummer 537-9859-2014. Exempel på förslag till Miljökvalitetsnormer. 384 BVVD (2014c). Förslag till Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-
2021, Diarienummer 537-9859-2014. 332 pp. Exempel på förslag på Åtgärdsprogram. 385 http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-provar-forslag-till-atgardsprogram- for-vatten/.
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
Kemisk status 2015 och risk 2021 Andelar grundvattenförekomster (%)
Otillfredsställande status <2% & risk <10% Otillfredsställande status <2% & risk 10-30% Otillfredsställande status 2-5% & risk 10-30% Otillfredsställande status 2-5% & risk 30-50% Otillfredsställande status 5-10% & risk 10-30% Otillfredsställande status 5-10% & risk >50% Otillfredsställande status >20% & risk >70%
Figur 9.1 Kemisk status och framtida risk för vattenförvaltningens grundvattenförekomster
KÄLLA: VATTENMYNDIGHETERNAS SAMMANSTÄLLNING
Kemisk status i landets grundvattenförekomster och andel som bedöms riskera att status inte är god 2021 enligt vattenmyndigheterna. För många grundvattenförekomster är dock statusklassningen osäker eftersom den inte baserats på provtagning och analys utan enbart är uppskattningar av kemisk status. Många av de grundvattenförekomster som anges ha god status har i själva verket okänd status. Behovet av förbättrad grundvattenövervakning är akut.
De påtalade bristerna i grundvattenövervakningen från EU-kommissionen386 som lyftes fram i Fördjupad utvärdering 2015 samt i Årlig uppföljning 2015 kvarstår till stora delar, vilket också uppmärksammas av i stort sett alla länsstyrelser i deras årliga redovisning av miljökvalitetsmålen för 2015. Flera förslag har tagits fram för att åtgärda detta, men att genomföra förslagen återstår till stor del ännu. Ett undantag är att Naturvårdsverket till följd av ett regeringsuppdrag387 låtit sam- manställa analyser av miljögifter i vatten och biota, och även genomfört en scre- eninginsats med fokus på högfluorerade ämnen i yt- och grundvatten. Även före- komst av bekämpningsmedel undersöktes i ett mindre antal provtagningspunkter.
Arbetet med att ta fram övervakningsnät som uppfyller EU:s krav har fortsatt. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) slutförde under året regeringsuppdraget388 avseende vattenanknuten recipientkontroll. HaV framhåller att tillgången till data både är en fråga om finansiering och organisation. Kvalitetskraven för hur kontrollen ska göras behöver förtydligas, bland annat behöver en ny vägledning för verksamhetsutövares egenkontroll tas fram. HaV föreslår också att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att i samråd med HaV se över behovet av utökade krav på exempelvis miljörapporter och att regeringen utreder frågan om en vatten- kontrollavgift. Syftet är att få ett system där fler bidrar ekonomiskt till kontrollen av såväl yt- som grundvatten. SGU har under året gått igenom ett stort antal mil- jörapporter på Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ungefär 7 procent av alla miljörapporter bedöms innehålla någon redovisning av grundvattenkvaliteten, främst från avfallsanläggningar och deponier men även en del från materialtäkter. Andra branscher med påtaglig grundvattenpåverkan, däribland till exempel större djurgårdar, saknar redovisning av grundvattenkvaliteten. Det är uppenbart att kraven på egenkontroll avseende grundvattenpåverkan behöver förtydligas.
Förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) i grundvatten och dricksvatten har fortsatt att uppmärksammas under 2015. Genom den screening som genomförts har ytterligare några vattentäkter med halter över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns identifierats. Det rör sig främst om reservvattentäkter som tidigare inte uppmärksammats trots närhet till potentiella föroreningskällor. I Livsmed- elverkets enkätundersökning från 2014 pekades framförallt ytvattentäkter och grundvattentäkter med konstgjord infiltration ut som potentiellt påverkade. Totalt har nu cirka 35 procent av de kommunala vattentäkterna/vattenverken undersökts
386 European Commission (2012). Member State: Sweden, Accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the Implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC), River Basin Management Plans, (SWD (2012) 379 final.
387 Naturvårdsverket ska tillsammans med flera andra myndigheter genomföra en screening av förekomsten av miljögifter. Uppdraget ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast den 1 april 2016. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/
Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Screening-av-miljogifter/. 388 7https://www.havochvatten.se/download/18.3840a1fa147f96ca771d2
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
och av dessa har cirka 6 procent påtagliga PFAS-halter, men enbart ett fåtal har halter över åtgärdsgränsen. Problemets omfattning i enskilda brunnar är okänd.
Andra kvalitetsproblem i Sveriges grundvatten som lyfts fram av länen är fram- förallt bekämpningsmedel (särskilt nedbrytningsprodukten BAM från ogräsmedlet diklobenil), klorid (i kustlänen vid vattenbrist och saltvatteninträngning, och i andra län som problem från vägsalt), samt nitrat i län med stor andel jordbruks- mark. Bakterier, olika tungmetaller, fluorid, radon, järn och mangan samt klore- rade lösningsmedel förekommer också som problem i grundvattnet.
Under året har undersökning av extrema halter av bly och kadmium i flera enskilda brunnar i Höör-området slutförts389. Resultaten pekar på komplexa geologiska förhål- landen och SGU bedömer att det är viktigt att identifiera andra riskområden i landet vad gäller naturligt höga halter. SGU återupptog 2015 insamling av analysresultat från brunnsägares egna provtagningar och detta material kommer kunna användas för en nationell utvärdering av såväl höga metallhalter som andra kvalitetsproblem.
Som stöd och underlag i planeringsarbete framställs regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner. Arbetet har haft en positiv utveckling under 2015. Drygt hälften av länen har nu tagit fram vattenförsörjningsplaner. Det finns dock behov av att gå vidare med vägledning för hur planerna ska användas inom den kommu- nala vattenförsörjningsplaneringen och i översiktsplanering390.
Många kommunala grundvattentäkter saknar fortfarande vattenskyddsområde (figur 9.2). Flera län rapporterar också att inga nya vattenskyddsområden har till- kommit under 2015391. I figur 9.3 framgår fördelningen i landet per län.
Påverkan på ytvatten (precisering 3)
Arbetet fortgår med att förbättra kunskapen om akvatiska och terrestra ekosystem som antingen är beroende av eller påverkas negativt av olika kemiska parametrar i utflöden av grundvatten. Nyligen har en syntesrapport tagits fram som samman- ställer kvantitativa och kvalitativa påverkansfaktorer på grundvattenberoende ekosystem utifrån naturtyper i Natura 2000-systemet392. Under året har också en rapport färdigställts avseende geologi och grundvattenberoende ekosystem393.
389 Dahlqvist, P., Ladenberger, A., Maxe, L., Jönsson, C., Magnusson, E. & Thulin Olander, H. (2016) Kartläggning och tolkning av ursprung till höga halter av kadmium och bly i grundvattnet i Maglasäte-Lillasäte, Höörs kommun, Skåne. SGU-rapport 2016:02. 390 Sävström, M. 2015. Regionala Vattenförsörjningsplaner. Strategier för långsiktig planering
för dricksvattenförsörjning. Examensarbete. Stockholms universitet. 391 Länsstyrelsernas rapportering till Naturvårdsverket.
392 Werner, K. & Collinder, P. (2016). Grundvattenkemiberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. SGU Dnr 423-1298/2015. 393 Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarty. J. Geologins betydelse för
Grundvattennivåer och grundvattnets kvantitativa status (precisering 4 och 5)
Flera län har inlett kontinuerlig nivåövervakning i större grundvattenförekomster under året för att på sikt förbättra möjligheterna till en korrekt statusklassificering inom vattenförvaltningen (figur 9.4). Ett samarbete mellan SGU och SMHI har lett till att modellerade värden för de relativa grundvattennivåerna (det vill säga grundvattenmagasinens fyllnadsgrad) finns tillgängliga för varje dygn och delav- rinningsområde. Detta förväntas ge ökad precision i grundvatten- och översväm- ningsprognoser, men också möjlighet att rekonstruera de relativa grundvattenni- våerna på en viss plats och tidpunkt sedan 1961. Kommande klimatförändringar ger enligt samma modell bland annat längre perioder med låga grundvattennivåer under sensommar – höst vilket bland annat har betydelse för den enskilda vatten- försörjningen men även innebär minskad tillrinning till mindre vattendrag394.
Fortfarande saknar många kommunala grundvattentäkter vattenskyddsområde. Arbetet med att ta fram vattenskyddsområden vid vattentäkter går långsamt och sammanställda uppgifter från Vattentäktsarkivet vid SGU visar att antalet vattenskyddsområden inte ökat de senaste åren. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
KÄLLA: VATTENTÄKTSARKIVET VID SGU SAMT MILJÖMÅLSINDIKATORN VATTENSKYDDSOMRÅDEN
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal grundvattentäkter
Figur 9.2 Vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2015
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 Grundvattentäkt utan vattenskyddsområde Grundvattentäkt med vattenskyddsområde
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
Antal vattentäkter Vattenuttag (m3/d)
Figur 9.3 Vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter, uppdelat per län
KÄLLA: VATTENTÄKTSARKIVET VID SGU
Enligt Vattentäktsarkivet finns 1 711 kommunala grundvattentäkter varav 70 % har vattenskyddsområde. Att det framförallt är mindre vattentäkter som saknar vattenskyddsområde framgår av att mindre än 5 % av det totala vattenuttaget från kommunala grundvattentäkter kommer från täkter som saknar vatten- skyddsområde. Av figuren till höger framgår också att en stor andel av vattnet som kommer från grund- vattentäkter med vattenskyddsområde utgörs av vatten som producerats genom konstgjord infiltration.
Grundvatten med vattenskyddsområde Konstgjord infiltration
med vattenskyddsområde
Grundvatten utan vattenskyddsområde Konstgjord infiltration utan vattenskyddsområde 0 50 100 150 200 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län 0 100 000 200 000 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län
Kvantitativ status 2015 och risk 2021 Andelar grundvattenförekomster (%) God status och utan risk God status och risk <10%
Otillfredsställande status <2% & risk <10% Otillfredsställande status >30% & risk >30%
Figur 9.4 Kvantitativ status och framtida risk för vattenförvaltningens grundvattenförekomster
KÄLLA: VATTENMYNDIGHETERNAS SAMMANSTÄLLNING
Kvantitativ status som visar om vattenuttagen är i balans med grundvattenbildningen och andel grundvattenförekomster som bedöms riskera att status inte är god 2021 enligt Vattenmyndighe- terna. Statusbedömningen vilar dock på osäker grund eftersom faktiska mätdata i hög grad saknas. Betydligt mer data om vattentillgången i grundvattenförekomsterna behövs för att förbättra statusklassningen inom vattenförvaltningen.
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
Bevarande av naturgrusavlagringar (precisering 6)
Uttaget av naturgrus visar en nedåtgående trend från mitten av 1990-talet fram till idag. Minskningen var i början kraftig men har under senare år planat ut (figur 9.5). Det är positivt att antalet täkttillstånd för naturgrustäkt fortsätter att minska och att det idag finns fler bergtäkter än naturgrustäkter i produktion. Tillståndsti- den för nya täkttillstånd för naturgrus är i regel kortare och tillstånd som endast gäller 5–10 år är inte ovanliga.
Inom användningsområden där det finns alternativa material, främst krossat berg, fortsätter användningen av naturgrus att minska. Det gäller exempelvis väg- och fyllnadsändamål (figur 9.5). SGU:s kunskapssammanställning395 används alltmer
395 Göransson, M. (2011). Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus. SGU-rapport 2011:10. Uppdaterad: Göransson, M. (2015). Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus. SGU-rapport 2015:35.
Miljoner ton
Figur 9.5 Naturgrusanvändning 1995–2014
SGU (2014). GRUS, SAND OCH KROSSBERG. SGU PERIODISKA PUBLIKATIONER 2015:2 SAMT MILJÖMÅLSINDIKATORN GRUSANVÄNDNING
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden. Från och med 2011 sker rapporteringen direkt till Svensk Miljörapporteringsportal. Data från 2010 saknas. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
Betong Väg Fyllnad Övrigt Användning ej redovisad
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
som underlag för bedömning av om det är tekniskt möjligt att använda ett annat material än naturgrus. Mer än hälften av naturgruset som används idag levereras till betongproduktion och ansträngningar att minska denna användning behöver göras i län med stor naturgrusanvändning (figur 9.6).
Inom samhällsplaneringen behövs betydligt fler materialförsörjningsplaner för att analysera behoven och tillgången på ballastmaterial, vilket ett flertal län tagit upp i den regionala uppföljningen. SGU har under 2014 tagit fram en metodbeskriv- ning till stöd för att ta fram materialförsörjningsplaner396 som en del i ett reger-
396 Grånäs, K. (2015). Metodbeskrivning för materialförsörjningsplanering. SGU-rapport 2015:5.
Tusen ton
Figur 9.6 Användning av naturgrus och krossberg i betong 2014
KÄLLA: SGU (2014). GRUS, SAND OCH KROSSBERG. SGU PERIODISKA PUBLIKATIONER 2015:2
Mängden krossberg respektive naturgrus som används för betongtillverkning fördelat länsvis. Andelen krossat berg i betong ökar stadigt och är nu 49 % på nationell nivå. Stora skillnader finns emellertid mellan länen. En omfattande export/import sker också mellan länen, framförallt i Stockholmsregionen. Krossberg Naturgrus 0 500 1000 1500 Gotlands län Blekinge län Jämtlands län Dalarnas län Gävleborgs län Värmlands län Norrbottens län Örebro län Västmanlands län Kronobergs län Östergötlands län Västerbottens län Västernorrlands län Jönköpings län Södermanlands län Hallands län Kalmar län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Stockholms län
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
ingsuppdrag397. Inom uppdraget tog SGU också fram en modell för hur förutsätt- ningarna för ballastförsörjning med bergmaterial istället för naturgrus kan se ut. Inom regeringsuppdraget har även bergkvalitetskartor för regionerna Göteborg, Skåne och Stockholm uppdaterats. Här är det särskilt viktigt med ny informa- tion om bergets kvalitet för betong. Ett annat regeringsuppdrag som delredovisats under 2014398 har behandlat frågan om brist på underlag om mängden entrepre- nadberg (material från tunnelarbeten och liknande byggnation) som kan återan- vändas som ballast. I regeringsuppdraget har SGU även gjort en sammanställning av vilka länsstyrelser som har en materialförsörjningsplan. Sammanställningen visar att det är mycket få länsstyrelser som har en aktuell plan.
Analys
Allmänt
Länens bedömningar av om miljökvalitetsmålet uppnås är desamma som förra året (figur 9.7). Genomslaget för grundvattnets betydelse i samhällsplanering och i miljöarbete är generellt alltför svagt. Därför behövs en omfattande satsning på rik- tade utbildningsinsatser för att belysa grundvattnets roll såväl inom samhällspla- neringen som för ytvattnets kvalitet och som naturresurs. Utökad grundvattenö- vervakning är en förutsättning för att rätt åtgärder ska kunna sättas in i tid.
Grundvattnets kvalitet och kemiska status
Under 2016 kommer arbetet med att förbättra övervakningen av grundvatten att öka. Samplanering av grundvatten- och ytvattenövervakningen har inletts, vilket är en positiv utveckling. Även om något utökade finansiella resurser förväntas kommer bristen på data om grundvattnets kvalitet (både nyupptäckta och redan kända föroreningar i vattenmiljön) att kvarstå. För att kunna identifiera kvalitets- brister och förändringar i grundvattnets kvalitet behöver en adekvat råvattenkon- troll införas vid kommunala och andra större vattentäkter. Inom jordbruket bör rådgivningsarbetet i högre grad ta upp hur föroreningsspridning till grundvatten kan minskas.
397 Uppdrag att slutföra påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering N2013/4066/FIN (SGU dnr 317-1572/2013).
398 Uppdrag att lämna förslag till hur ett system för insamling av produktionsuppgifter för entreprenadsten kan utformas, N2013/4153/FIN (SGU dnr 317-1681/2013).
Allt fler vattenförsörjningsplaner finns nu både på regional och kommunal nivå. Denna positiva utveckling behöver fortsätta. Fortsatta satsningar behövs också på att ta fram vattenskyddsområden vid vattentäkter samt på uppdatering av äldre utförda avgränsningar av skyddsområden liksom av skyddsföreskrifter. Att ta fram skydd för grundvattentillgångar som är av intresse som framtida dricksvattenre- surser behövs men har inte prioriterats, även om det omnämns bland annat som en åtgärd i Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen399.
Figur 9.7 Länsvis bedömning av om miljömålet nås
KÄLLA: LÄNSSTYRELSERNAS RAPPORTERING TILL NATURVÅRDSVERKET
Länens bedömning av om Grundvatten av god kvalitet kommer nås till 2020. Förutom Värmland bedömer alla län att målet inte kommer nås, även om åtta län bedömer att målet är nära att nås. Utvecklingen anges vara positiv i åtta län medan utvecklingen i övriga län är mer oklar.
Målbedömning och utveckling December 2015
Ja, målet nås och positiv trend Målet är nära att nås och positiv trend Målet är nära att nås men ingen trend Nej, målet nås inte men positiv trend Nej, målet nås inte och ingen trend
Nej, målet nås inte och trendbedömning saknas
GRUNDV
A
TTEN A
V
GOD KV
ALITET
I december 2015 skulle beslut ha fattats om förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer inom vattenförvaltningens nästa sexåriga cykel. Genom regeringens granskning av åtgärdsprogrammen skjuts beslutet upp. För att miljö- kvalitetsmålet ska nås är det avgörande att åtgärder som föreslås för att skydda grundvattnet blir verkningsfulla. SGU och flera instanser har lyft att åtgärdspro- grammen brister i flera avseenden. Kedjan med övervakning–miljökvalitetsnor- mer–åtgärder är inte ordentligt beskriven och generellt saknas åtgärder som har en mer direkt koppling till identifierade miljöproblem och miljökvalitetsnormer. Det är också svårt att få en överblick över miljöproblemen för grundvatten och dess orsaker i de olika distrikten. Därför är det svårt att avgöra om rätt åtgärder föreslås, och i vilken grad dessa kommer att förbättra grundvattnets kemiska och kvantitativa status.
Påverkan på ytvatten
Ett utökat samarbete behövs mellan flera aktörer för att bättre förstå grundvatt- nets påverkan på ytvatten och akvatiska livsmiljöer, och därmed förebygga nega- tiva effekter. Förutsättningarna för att utöka skyddet av viktiga grundvattenbero- ende ekosystem och källmiljöer behöver klargöras och förslag på styrmedel ges. Med start 2016 planeras en satsning ske med denna inriktning där SGU och flera