SKYDDANDE OZONSKIKT ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET
JA: MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR UPPNÅTT ELLER KOMMER KUNNA NÅS
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV
Sammanfattning
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. En statistisk säkerställd återhämtning bedöms kunna fastställas om fem år. Flertalet av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt under Montrealprotokollet. Det finns dock ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta pro- dukter. Utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växt- huseffekten, fortsätter att öka. Utsläppen av lustgas är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas, inte i volym men däremot om man tar hänsyn till dess ozonnedbrytande potential. Även om de ökade lustgasutsläppen inte bedöms hota måluppfyllelsen så kommer de att fördröja den fullständiga återhämtningen av ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas är det även viktigt att minska utsläppen av dessa ämnen. Åtgärder i syfte att minska utsläpp av kväveföreningar ökar även förutsättningarna att nå många andra mil- jökvalitetsmål. För att säkerställa återväxten av ozonskiktet och om möjligt även tidigarelägga den fullständiga återhämtningen behöver det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätta med oförminskad kraft.
Resultat
Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet (precisering 1)
Ozonskiktets tjocklek har sedan 1996 upphört att minska. Globalt är ozonskiktet i dag cirka 3 procent tunnare jämfört med referensvärdet (globalt medelvärde för perioden 1964–1980)220. Om ozonskiktet över de båda polarområdena, som drab- bas av kraftiga uttunningar varje år, undantas är minskningen jämfört med refe- rensvärdet endast 2 procent221. Den i stora drag positiva utvecklingen av tillståndet, som redovisades i den fördjupade utvärderingen 2015, håller i sig222. Från såväl mark- som satellitmätningar och modellresultat finns indikationer på att den globala återväxten av ozonskiktet har påbörjats. Nationella mätdata av ozonskiktet visar inte på några större förändringar beträffande ozonskiktets tjocklek men utveckling- en är fortsatt försiktig positiv även här (se figur 5.1). Trots detta saknas vetenskaplig konsensus dels om att återhämtningen är statistiskt säkerställd dels att denna åter- hämtning verkligen är ett direkt resultat av minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Enligt forskare som analyserat tidsserier av ozonhalter kopplat till naturliga variationer förväntas en statistiskt säkerställd återhämtning på mellanlatituderna223 kunna göras först om 5 år224. För polarområdena gör man bedömningen att det behövs ytterligare cirka 10–20 år innan återhämtningen statistiskt kan säkerställas.
Den mängd UV-strålning som nådde Sverige under året var ovanligt låg vilket tros bero på en mulen sommar. Några effekter på inkommande UV-strålning, som en följd av ozonskiktets positiva utveckling, har dock ännu inte kunnat fastställas. Detta eftersom de naturliga variationerna är stora.
Ozonskiktet bedöms alltså vara på väg att återhämta sig, och detta beror med stor sannolikhet på den lyckade utfasningen av ozonnedbrytande ämnen enligt Montrealprotokollet. Montrealprotokollet har även medfört att det år 2030, glo- balt sett, kommer att inträffa cirka två miljoner färre hudcancerfall per år. Ett stort antal fall av ögonsjukdomar kommer också att utebli. Vidare kommer vi att ha undvikit en kraftigt negativ påverkan på naturliga ekosystem, jordbruksskör- dar och konstruktionsmaterial. Slutligen har Montrealprotokollet även inneburit
220 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project—Report No. 56, Geneva, Switzerland, 2014.
221 Ibid.
222 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Rapport 6662.
223 Mellanlatituderna omfattar 60°S–60°N
224 Geophysical research letters (2014). A new health check of the ozone layer at global and regional scales, published online 15 July 2014.
ett positivt bidrag till klimatförändringen genom att förhindra utsläpp av 135 mil- jarder ton koldioxidekvivalenter.225
Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen (precisering 2)
Globalt minskar såväl utsläpp som halter i stratosfären av flertalet ozonnedbry- tande gaser226. Dock verkar minskningen av halten väteklorid (HCL)227 på norra halvklotet ha avstannat de senaste åren228. Detta beror förmodligen på förändring- ar i atmosfärens cirkulation, som behöver studeras närmare och följas upp av Montrealprotokollets vetenskapliga expertpanel.
225 OzoNews, 30 May 2015 Vol. XV
226 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Rapport 6662.
227 Väteklorid (HCl) indikerar den totala mängden klor i stratosfären och är därför ett bra mått på den potentiella kapaciteten att bryta ner ozon.
228 Johan Mellqvist m.fl., 2015. Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 2014. Naturvårdsverket, NV-05128-12.
Totalozon DU
Figur 5.1 Ozonskiktets tjocklek över Sverige 1988–2015
KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING OCH SMHI (BEARBETADE DATA FRÅN WWW.SMHI.SE/KLIMATDATA/METEOROLOGI/OZON)
Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek över Sverige före respektive efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen (mätt i Dobsonenheter, DU). Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genomsnitt tunnare i dag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots allt fler indikationer på en återhämtning av ozonskiktet syns ännu ingen statistiskt säkerställd trend. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping)
1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Medelvärde/referensvärde före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala 1951–1966) Trend för uppmätt totalozon
290 300 310 320 330 340 350 360
För HCFC (klorfluorkolväten) har ökningen av utsläppen i stort sett avstan- nat, men utsläppen ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Halten HCFC i atmosfären fortsätter dock att öka, däremot har ökningstakten varit betydligt mindre än i tidigare bedömningar.229 Såväl utsläpp som halter av antropogen lustgas (N
2O, ett ämne som inte regleras av Montrealprotokollet) fortsätter att öka230, 231.
De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutan- de av utsläpp av CFC (klorfluorkarboner) från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp fortsätter att minska och uppgick år 2015 till cirka 150 ton i jäm förelse med cirka 160 ton år 2014 (se figur 5.2). Nationellt bedöms även utsläppen av antropogen lustgas fortsätta att minska, om än i liten omfattning232.
Vad har hänt under året?
Flertalet av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras under Montrealpro- tokollet vilket i dagsläget resulterat i en 98-procentig utfasning av dessa ämnen. Även antalet ansökningar för undantag som tillåts inom ramen för protokollet minskar – 2015 fanns till exempel för första gången inga ansökaningar om undan- tag för inhalatorer.
Under Montrealprotokollets senaste partsmöte233 dominerades förhandlingarna emellertid helt av frågan om att inkludera växthusgasen HFC234 till protokollet. Parterna fattade beslut om riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet samt om att hålla extrainsatta möten 2016 med sikte på att slutföra förhandlingarna. Detta var en viktig positiv signal inför klimatförhandlingarna i Paris senare under året, och visade att det fanns en vilja att gemensamt agera för att hantera kraftfulla klimatpåverkande gaser. Beslutet är också en viktig signal till marknaden om att gynna en omställning till klimatvänliga alternativ. Parterna beslutade vidare om att fortsätta analysera de avvikelser som iakttagits mellan observerade atmos-
229 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World. Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project—Report No. 56, Geneva, Switzerland, 2014.
230 Ibid
231 Johan Mellqvist m.fl., 2015. Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 2014. Naturvårdsverket, NV-05128-12.
232 Naturvårdsverket (2015) Report for Sweden on assessment of projected progress, March 2015. (http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/uppdelat-efter- omrade/klimat/prognoser-for-Sveriges-utslapp/report-sweden-assessment-projected- progress-2015.pdf).
233 Montrealprotokollets 27:e partsmöte i Dubai, november 2015.
234 HFC har till stor del kommit att ersätta CFC och HCFC som köldmedium m.m. HFC innehåller varken klor eller brom och bryter inte ned ozon. Däremot bidrar de till växthuseffekten.
färiska koncentrationer och rapporterade utsläpp av det redan reglerade ämnet koltetraklorid (CTC)235.
En av de få återstående källor till utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Sverige utgörs av CFC i isoleringsmaterial (se figur 5.2). Så mycket som 90 procent av det
CFC som finns i isoleringsmaterialet tas inte om hand på ett korrekt sätt vid riv- ning och ombyggnationer236. Den främsta orsaken är bristande kunskap, och det gäller så gott som alla aktörer i avfallskedjan vid rivning. Mot bakgrund av detta har Naturvårdsverket under 2015 tagit fram ett webbaserat informationsmaterial som i första hand vänder sig till fastighetsägare, beställare av rivningar, rivnings-
235 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Rapport 6662.
236 WSP (2013) Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial.
Ton
Figur 5.2 Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC) i Sverige 1990–2015
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET (IVL 2011, EMISSIONER OCH KVARVARANDE MÄNGDER CFC I SVERIGE)
19901991 19921993199419951996 19971998199920002001 20022003200420052006 20072008 20092010 2011 2012 2013 2014 2015
Figuren visar att de nationella utsläppen av CFC-gaser fortsätter att minska. De totala utsläppen från samtliga produktgrupper är nu nere i cirka 150 ton per år. Siffrorna är framtagna genom beräkningar. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer, men då inte uppdelad.
Övrig isolering Rörisolering PUR Markisolering XPS
Byggnadsisolering PUR
Köldmedier, stora anläggningar Kylmöbelsisolering, hushåll Köldmedier, små anläggningar Byggnadsisolering XPS 0 200 400 600 800 1000 1200 1400
entreprenörer och tillsynsmyndigheter237. Materialet har också spridits genom kommunikativa insatser, bland annat ett seminarium om CFC i isoleringsmaterial som Naturvårdsverket arrangerade tillsammans med Sveriges byggindustrier238.
Utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthusef- fekten, ökar. Utsläppen är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas (inte i volym, däremot med avseende på dess ozonnedbrytande potential). Utsläp- pen av växthusgaser inklusive lustgas regleras av klimatkonventionen. Förhopp- ningarna på arbetet inom konventionen, har ökat i och med det nya avtalet i Paris 2015. Många av ländernas nationellt bestämda målsättningar (Intended Natio- nally Determined Contributions, INDC) omfattar åtgärder som leder till minskade utsläpp av lustgas (se vidare Begränsad klimatpåverkan).
Alla kväveföreningar har en potential att omvandlas till lustgas. Den övervä- gande delen av utsläppen av lustgas kommer från jordbrukssektorns djurhållning och gödselhantering. Därför är det främst åtgärder i syfte att förbättra kvävehan- teringen inom jordbruket som kan påverka utsläppen. Också andra åtgärder, som till exempel minskad köttkonsumtion samt ett minskat matsvinn, skulle bidra till minskade utsläpp av kväveföreningar239.
Även styrmedel som reglerar utsläpp av kväveföreningar till luft är betydelsefulla för att minska utsläppen av lustgas. Till skillnad från jordbrukssektorn, där det i princip finns nationell rådighet, ligger fokus här i stället på de internationella styr- medlen. De mest centrala är Göteborgsprotokollet inom FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och EU:s takdirektiv. År 2012 slutförhandlades en revidering av Göte- borgsprotokollet för att ytterligare begränsa utsläppen till 2020. Sverige har under 2015, som första land, ratificerat det reviderade protokollet. Förhandlingar om förslaget till nya och skärpta nationella utsläppstak till 2030 inom det så kallade takdirektivet fortgår (se vidare Bara naturlig försurning och Ingen övergödning). Lustgasavgången från jordbruksmark till atmosfären har i flera studier visat sig variera mycket, beroende på klimatologiska och platsgivna förhållanden240. Det gör utsläppen svåra att mäta och många studier visar också på motstridiga resul- tat241. Det finns därför ett stort behov av att öka kunskapen om mekanismerna bakom lustgasutsläppen från jordbruksmark. Inte minst för att kunna uppskatta
237 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/CFC-haltigt-byggisolermaterial/.
238 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/undersidor/Webbinarium-om-bygg--och-rivningsavfall/.
239 Havsmiljöinstitutet (2015) Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön. Rapport 2015:6
240 SJV (2009) Växthusgaser från jordbruket - en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden.
241 Naturvårdsverket (2008) Kväveförsörjning i en uthållig växtodling. Rapport 5871.
vilka effekter kvävegödsel har på lustgasavgången från jordbruksmark samt hur dessa utsläpp kan åtgärdas. Som ett globalt genomsnitt tillförs idag ungefär 50 procent mer kväve än vad grödan tar upp242. Motsvarande genomsnitt i Sverige ligger på cirka 27 procent243. I Sverige pågår forskning vid flera universitet, ofta kopplad till internationella program. Exempelvis pågår studier vid Göteborgs uni- versitet om hur mycket lustgas som bildas i mark i samband med jord- och skogs- bruk. Forskningen är bred och berör allt från de mikrobiologiska processer som bildar växthusgaser (exempelvis lustgas) till konkreta odlingsåtgärder. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs forskning om lustgas med fokus på mikrobio- logiska processer och ekologin hos de organismer som är inblandade i produktion och reduktion av lustgas. Hushållningssällskapet i Halland har, med finansiering från Jordbruksverket, nyligen sammanställt en rapport244 som ger exempel på kon- kreta åtgärder i jordbruket för att minska lustgasavgången. Vidare pågår arbete med att minska avgången av lustgas och andra växthusgaser från dikade torvmar- ker, miljöer som står för omkring en femtedel av de totala svenska utsläppen av växthusgaser245.
Regional uppföljning
I de regionala uppföljningarna av miljökvalitetsmålet för 2015 tar många läns- styrelser upp problematiken med ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial och gamla kylmöbler samt den illegala handeln. I flera län sker ett informationsarbete i syfte att förbättra hanteringen av köldmedier vid transporter och insamling av kyl- och frysanläggningar. I några län bedrivs även ett informationsarbete för att säkerställa att CFC-innehållande byggavfall separeras från övrigt rivningsavfall och hanteras som farligt avfall. Länsstyrelsen i Uppsala län uppger exempelvis att de vid tillsynsvägledningsmöten med kommunala miljöchefer aktualiserat betydel- sen av att omhänderta rivningsavfall innehållande CFC på ett korrekt sätt. Aktivt arbete sker även för att förhindra illegal export av farligt avfall, exempelvis gamla kylar och frysar som innehåller CFC och HCFC. Ett annat gott exempel att lyfta fram är bygg- och fastighetsbranschen i Dalarna. De anger att de har ett utvecklat miljöarbete och ett väl fungerande nätverk kring frågor om hur isoleringsmaterial, som innehåller ozonnedbrytande ämnen, bör hanteras i samband med ombygg- nads- och rivningsarbeten. I det nya åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömåls- arbete finns också en åtgärd för avfallssektorn som handlar om att förbättra ruti-
242 Drawing Down N2O to Protect Climate and the Ozone Layer, UNEP (2013). 243 SCB (2012) Hållbarhet i svenskt jordbruk.
244 Hushållningssällskapet (2015) Lustgas från jordbruksmark. Konkreta råd för att minska lustgasavgången på gårdsnivå. Hushållningssällskapet.
nerna i samband med att kommunerna ger rivningslov. Vidare kommer länsstyrel- sen i Jönköping under året att besluta om ett nytt åtgärdsprogram kallat Hälsans miljömål. Diskussionerna har kretsat kring rivningsavfall och ozonnedbrytande ämnen i byggisolering. Som en av åtgärderna i programmet ska det genomföras en utbildning av miljöinspektörer och bygglovshandläggare i kommunerna.
Analys
Sedan den förra årliga uppföljningen246 och den fördjupade utvärdering 2015247 har det inte skett några förändringar beträffande miljötillståndet, eller förutsätt- ningarna i övrigt, som är av sådan vikt att möjligheterna att nå målet har föränd- rats. Även om en statistiskt säkerställd återväxt av ozonskiktet förväntas kunna fastställas först om fem år, pekar allt mer vetenskapligt underlag på att återhämt- ningen påbörjats och att detta är ett resultat av minskade utsläpp av ozonnedbry- tande ämnen. Det är emellertid viktigt att hålla i minnet att det finns osäkerheter i bedömningen, dels i det vetenskapliga underlaget, dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets fortsatta påverkan. Förutsatt att det interna- tionella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätter med oförminskad kraft, är det ändå rimligt att anta att miljökvalitetsmålet om ozonskiktets påbör- jade återhämtning kommer att nås till 2020 samt att en fullständig återhämtning kommer att ske mellan 2025 och 2040.
Ett fortsatt fokus på det internationella förhandlingsarbetet inom ramen för Montrealprotokollet är även viktigt för att påskynda den fullständiga återhämt- ningen. Särskilt viktigt är det att säkerställa den återkommande påfyllnaden av den multilaterala fonden, som syftar till att stödja utvecklingsländernas genomför- ande av protokollet.
Eftersom många ozonnedbrytande ämnen även är klimatgaser, kommer ett framgångsrikt arbete inom Montrealprotokollet också att bidra till en minskad klimatpåverkan. Denna positiva effekt för klimatet kommer ytterligare att förstär- kas om ett beslut att lägga till klimatgasen HFC till Montrealprotokollet fattas som förväntat under 2016.
I syfte att få gehör i förhandlingsarbetet är det även viktigt att Sverige fortsät- ter att slutföra sitt nationella åtgärdsarbete med att destruera återstående ozon- nedbrytande ämnen i bygg- och rörisolering. För att få till stånd ökat nationellt omhändertagande och destruktion av kvarvarande CFC i sådant isoleringsmaterial
246 Naturvårdsverket (2015) Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2015 Rapport 6661.
247 Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1. Rapport 6662.
är det angeläget att kommunerna ser över sina interna rutiner. Särskilt viktigt är att samordning och kommunikation sker mellan den nämnd som ansvarar för tillsynen enligt Plan- och bygglagen (byggnadsnämnden) och den nämnd som ansvarar för tillsynen enligt Miljöbalken. Det gäller både när byggnadsnämnden upprättar beslut om rivningslov och vid beslut om slutbesked. Detta för att säker- ställa att det farliga avfallet omhändertas på ett korrekt sätt. I detta arbete kan länsstyrelserna bistå i sin tillsynsvägledande roll genom att samordna kommu- nernas tillsynsarbete rörande hantering av CFC-avfall. Det är även angeläget att fortsätta arbetet, med att stoppa illegala gränsöverskridande transporter av ozon- nedbrytande ämnen, som sker inom ramen för den nationella samverkansgruppen för gränsöverskridande avfallstransporter248. Enligt de regionala uppföljningarna av miljökvalitetsmålet för 2015 finns det en stor medvetenhet i dessa frågor och flera län arbetar även aktivt med åtgärder. Framför allt gäller det illegala transpor- ter och tillsyn av köldmedier. Det finns även signaler om en ökad medvetenhet och ökad aktivitet när det gäller insatser för att öka omhändertagandet av ozonned- brytande ämnen i bygg- och rörisolering vid rivning och ombyggnation.
De flesta prognoser är överens om att såväl utsläpp som halter av lustgas kom- mer att fortsätta öka globalt och ha en betydande påverkan på både ozonskiktet och klimatet249. Det är därför av stor vikt att Sverige fortsätter agera internatio- nellt och inom EU för att minska de globala utsläppen av lustgas. Ett positivt steg i rätt riktning utgörs av de nationellt bestämda målsättningar (INDC) som lades fram i samband med FN:s klimatmöte (COP21) i Paris 2015, eftersom många av dessa innehöll åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas. Även flera utvecklingsländer med stora lustgasutsläpp lämnade in INDC:er som innehöll sådana åtgärder. Det kvarstår dock att se i vilken grad målsättningarna genomförs – det är bindande att förbereda INDC och vidta åtgärder för att uppfylla dem, men icke bindande att uppnå dessa.
Det är även viktigt att Sverige fortsätter agera internationellt och inom EU för minskade utsläpp av kväveföreningar till luft. Detta skulle dessutom innebära ökade möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft. Det kommer, i varierande grad, att gynna miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Förut- sättningarna för att begränsa utsläpp av kväve hanteras mer utförligt inom miljö- kvalitetsmålen Ingen övergödning, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
248 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Rapport 6662.
Kommande insatser
Naturvårdsverket kommer under 2016 att ge fortsatt stöd till regeringen i för- handlingsarbetet inom ramen för Montrealprotokollet och EU.
Vidare fortsätter Naturvårdsverket sin informationssatsning om hantering av CFC i isoleringsmaterial vid rivning och ombyggnation. Satsningen vänder sig i första hand till fastighetsägare, beställare av rivningar och tillsynsmyndigheter. Ytterligare diskussioner och förslag till insatser redovisades i den fördjupade utvärderingen 2015250. Beträffande insatser för att minska utsläpp av kvävefören-