SÄKER STRÅLMILJÖ
MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR DELVIS UPPNÅTT ELLER KOMMER DELVIS ATT KUNNA NÅS
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN
Sammanfattning
I Sverige ser vi allt fler årliga fall av all slags hudcancer, den negativa trenden fort- sätter. Det är en utmaning att förändra svenskarnas solvanor och attityder så att barn och vuxna minskar sin exponering för solens UV-strålar. Strålsäkerhetsmyn- digheten (SSM) har i ett regeringsuppdrag redovisat förslag på åtgärder för åren 2016–2019, där syftet är att ändra svenskarnas solbeteende.
Myndigheten bedömer att det är extra viktigt att verka pådrivande för strål- skyddsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna mot bakgrund av de föränd- ringar som nedläggning av en eller flera reaktorer innebär.
Under året har SSM tagit emot fler ärenden än tidigare gällande skador som uppkommit vid kosmetiska behandlingar med laser och intensivt pulserat ljus (IPL).
Myndigheten arbetar för att klargöra kvarstående brister i hanteringen av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter. Genom extra resurser
ska SSM, under 2016, se till att ett större antal herrelösa strålkällor får ett säkert omhändertagande.
Användningen av trådlös kommunikationsteknik ökar. Men även trådlös elek- tromagnetisk överföring av elektrisk energi håller på att introduceras, exempelvis för att driva elbilar och ladda batterier. SSM bevakar aktuell forskning inom elek- tromagnetiska fält och planerar för fortsatta egna mätningar och utbildningsinsatser.
Resultat
Strålskyddsprinciper (precisering 1)
KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR
Inga allvarliga tillbud eller haverier har inträffat vid kärntekniska anläggningar i Sverige under 2015. Vid de kärntekniska anläggningarna arbetar tillståndshavarna kontinuerligt med optimering av strålskyddet och att begränsa doserna till arbets- tagare. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren, och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till arbets- tagare som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden. En viktig förutsättning för att uppnå preciseringen om strålskydd är att tillståndshavarna kontinuerligt arbetar med optimering av strålskyddet vid de kärntekniska anlägg- ningarna. Detta innebär bland annat att bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology, BAT) ska tillämpas, vilket följs upp inom ramarna för myndighetens ordinarie tillsynsarbete.
STRÅLSKYDD INOM SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD
SSM kan konstatera att det i landsting och företag, som inspekterats under de senaste fyra åren, finns brister i hur de uppfyller myndighetens krav. Bristerna medför en ökad risk för felaktigt genomförda undersökningar och behandlingar. De inspektioner som SSM har genomfört under 2015 visar på liknande brister, inom personalens kompetens, optimering av strålskydd och bedömning av berät- tigande, vilket indikerar att detta är ett generellt problem inom sjukvården. SSM har även funnit brister i hur landsting och företag organiserar, styr och leder strål- skyddsarbetet.
Vid uppföljning av sjukhus som tidigare inspekterats kan myndigheten konsta- tera en förbättring, även om en del brister kvarstår. Detta tyder på att myndighe- tens inspektionsverksamhet har haft positiv effekt på strålsäkerheten.
LASER
All hantering av starka laserpekare är sedan 1 januari 2014 tillståndspliktig, vilket myndigheten bedömer bidra till en förbättrad strålsäkerhet. Under 2015 har SSM på uppdrag av polisen utrett 25 beslagtagna starka laserpekare.
Under året har SSM tagit emot fler ärenden än tidigare gällande skador som uppkommit vid kosmetiska behandlingar med laser och intensivt pulserat ljus (IPL).
Radioaktiva ämnen (precisering 2)
UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN
Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar är fortsatt låga och visar generellt nedåtgående trender. I första hand handlar arbetet inom området om att bevara detta tillstånd. Det kräver dels att tillsynen av befintliga verksamheter upprätthålls på minst samma nivå som tidigare, dels att nya verk- samheter noga prövas, innan tillstånd ges, så att de kan uppfylla gällande krav. Ett viktigt styrmedel för detta arbete är EU:s strålskyddsdirektiv251 som ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast 6 februari 2018.
REGIONAL UPPFÖLJNING
Länsstyrelsen Skåne menar att ESS-anläggningen252, som planeras bli världens mest kraftfulla neutronkälla, kommer att utgöra en ny strålningsrisk i Skåne och att det kommer att behövas planering för att minska riskerna som uppstår på grund av ökade transporter av radioaktivt material. Dessutom menar länsstyrelsen att riskbilden i Skåne ökar på grund av att en omfattande mängd aktivt radioak- tivt material måste transporteras bort från Barsebäck, i samband med nedmonte- ring av det tidigare kärnkraftverket.
HALTER I MILJÖN
Halterna av radioaktiva ämnen i miljön är normalt låga, och halterna bedöms inte utgöra något generellt miljö- eller hälsoproblem. Av de icke naturligt förekom- mande radioaktiva ämnena i miljön utgörs den största delen fortfarande av cesium från Tjernobyl. Inom ramarna för miljömålsarbetet används halten av cesium-137
251 2013/59/Euratom
252 I nordvästra Lund byggs European Spallation Source (ESS), en unik
materialforskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. http:// www.lu.se/forskning/starka-forskningsmiljoer/max-iv-och-ess
i mjölk som indikator (se figur 6.1). Mätningarna visar att sedan Tjernobyl-olyck- an 1986 har halterna minskat kraftigt. Stråldosen som allmänheten utsätts för från detta kvardröjande cesium är betydligt lägre än stråldosen från naturlig bak- grundsstrålning.
REGIONAL UPPFÖLJNING
I län som drabbades av Tjernobyl-olyckan, såsom Gävleborg och Västerbotten, finns cesium-137 fortfarande kvar i ekosystemet. Förhöjda halter av ämnet finns i olika typer av viltprodukter som till exempel svamp, viltkött och bär. De som äter mycket lokalt fångad fisk, viltkött och bär får ofta i sig mer cesium än andra. Några kommuner följer fortfarande halterna av cesium i svamp och bär, antingen genom egen provtagning eller genom att erbjuda kostnadsfria mätningar åt kom- munens invånare.
HERRELÖSA STRÅLKÄLLOR OCH NORM-AVFALL
Strålkällor som inte har någon ägare och står utanför fysisk kontroll kallas för herrelösa. Förlorad kontroll över strålkällor eller annat radioaktivt material, kan i förlängningen ge upphov till oönskad exponering eller spridning av radioaktiva
Becquerel/liter
Figur 6.1 Koncentration av cesium-137 i mejerimjölk 1960–2015
KÄLLA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN
Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talen och från Tjernobyl-olyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via betet överföras till korna och deras mjölk. Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan 1986. Observera att den stråldos som människan idag kan exponeras för genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 1990 1980 1970 1960 2000 2010
SÄKER STRÅLMILJÖ
ämnen i miljön. Myndigheten har i uppdrag att säkerställa omhändertagandet av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter253 Avfall som innehåller naturligt förekommande radioaktivt mate- rial, så kallat NORM-avfall, uppkommer kontinuerligt vid vissa industriella pro- cesser idag, men det finns även historiskt NORM-avfall deponerat på flera håll i Sverige.
ICKE-DEKLARERAT RADIOAKTIVT MATERIAL
När det gäller icke-deklarerat radioaktivt material som passerar landets grän- ser, bedömer myndigheten att Sverige har dålig eller ingen kontroll. Radioaktiva ämnen och klyvbart material kan komma in i landet utan att upptäckas.
RADON
Radon är den största källan till att allmänheten exponeras för joniserande strål- ning. Uppföljning av radon i miljön sker under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. SSM har under 2015 genomfört utbildningar om radon för kommunala tjänstemän, mätföretag och byggföretag.
REGIONAL UPPFÖLJNING
Jämtlands län påpekar att det lokalt kan finnas problem med höga halter av radon och även uran i dricksvattnet. Kommunalt dricksvatten kontrolleras. Det gör däre- mot inte enskilda vattentäkter, vilket innebär en stor osäkerhet om vattenkvalitén.
Ultraviolett strålning (precisering 3)
Antalet årliga hudcancerfall orsakat av UV-strålning fortsätter att öka, vilket illus- treras av indikatorerna för antal nya hudcancerfall i figur 6.2. Malignt melanom och skivepitelcancer är de cancerformer som ökar snabbast i Sverige254. Det till- gängliga statistiska underlaget för samtliga typer av hudcancer indikerar att tren- den kommer att fortsätta.
253 Se Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetår 2016, http://www.esv.se/Verktyg--stod/ Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=17040
254 https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Stralskydd/2015/ SSM-Rapport-2015-23.pdf
Det kan dröja flera decennier innan hudcancer utvecklas. Det innebär att männ- iskor kommer att fortsätta att drabbas av hudcancer, även om vi lyckas ändra vårt solbeteende. I figur 6.3 illustreras den uppskattade UV-exponeringen utifrån indi- viduellt solbeteende.
REGIONAL UPPFÖLJNING
Länsstyrelsen Gotland samverkar för solsäkert beteende, bland annat ges informa- tion vid populära badstränder. I Hallands län görs årliga informationskampanjer om solsäkerhet. I samband med det ges också invånarna möjlighet att undersöka sina födelsemärken och andra hudförändringar. I Värmlands län har ett antal kommuner avvecklat sina kommunala solarier.
Antal nya fall
Figur 6.2 Hudcancerfall i Sverige 1970–2014
KÄLLA: SOCIALSTYRELSENS CANCERREGISTER
Antalet nya fall av den elakartade hudcancerformen malignt melanom ökar på ett oroväckande sätt i Sverige. Sedan år 2000 har antalet individer som drabbas mer än fördubblats. År 2013 konstaterades cirka 3 300 nya fall. Antalet dödsfall 2013 var drygt 500. Årligen konstateras mer än 6 000 nya fall av tumör i huden, bortsett från malignt melanom. Ökningen av hud- tumörer har varit markant sedan början av 1980-talet. De hudtumörer som avses i figuren är framförallt skivepitelcancer, en mindre allvarlig och mindre dödlig form av hudcancer. Indikator för UV-strålning (malignt melanom) och indikator för UV-strålning (ej malignt melanom) finns också på miljömål.se/indikatorer. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 2000 1990 1980 1970 2010 Män, Tumör i huden, ej malignt melanom
Kvinnor, Tumör i huden, ej malignt melanom Män, malignt melanom Kvinnor, malignt melanom
Elektromagnetiska fält (precisering 4)
MOBILA MÄTNINGAR AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
Strålsäkerhetsmyndigheten har under 2015 genomfört ett antal mobila mätningar av elektromagnetiska fält. Mobila mätningar av radiovågor har genomförts på allmänna vägar på Gotland, i Örebro, Sala, Sundbyberg och Solna. Resultaten lig- ger i linje med tidigare resultat från delvis andra orter i Sverige. Exponeringen är normalt mindre än en tusendel av rekommenderat maxvärde (referensvärde).
Radiofrekventa elektriska och magnetiska fält från sex olika typer av amatörra- dioanläggningar255 har uppmätts. Mätningarna gjordes på platser där allmänheten kan vistas. Resultaten visar att gällande referensvärden skulle kunna överskridas i fem av fallen även då tillåtna effektgränser respekteras.
På grund av olika tekniska begränsningar, antennplacering och sändarmönster är det dock i praktiken inte sannolikt att referensvärdena skulle kunna överskridas med någon stor mariginal.
Induktiva energiöverföringssystem innebär trådlös elektromagnetisk överföring av elektrisk energi, exempelvis till elbilar, för laddning av batterier eller för ladd-
255 Amatörradio är en internationell hobby. Radiokommunikationen i Sverige regleras av PTS, Post & Telestyrelsen.
MED
Figur 6.3 Beteenderelaterad UV-exponering bland svenskar 2005–2015
KÄLLA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN
Figuren visar individuell exponering för UV-strålning under de senaste tio åren. Exponeringen är beräknad utifrån årliga enkätundersökningar om svenskars solvanor. Beräknad exponering uttrycks i MED (Minimal erythemal dose). Det är ett relativt mått som kan användas för att jämföra exponering från år till år. Enligt figuren tycks människors medvetna exponering för UV-strålning ha minskat de senaste tio åren, vilket skulle kunna tyda på en större försiktighet. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
0 20 40 60 80 100 120 140 2008 2006 2007 2005 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
ning av elfordon under färd på så kallade elvägar. Myndigheten har under året genomfört mätningar av magnetfältsnivån i närområdet kring två olika typer av induktiva energiöverföringssystem. Resultaten visar att det kan finnas risk för exponering för ett magnetfält som ligger betydligt över referensvärdesnivån allde- les intill den trådlösa länken – fältstyrkan avtar dock snabbt med ökande avstånd. SSM ser inga betydande risker med denna teknikutveckling, under förutsättning att lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas.
REGIONAL UPPFÖLJNING
I Värmlands län nedmonteras det fasta telenätet, och länsstyrelsen menar att över- gången till mobiltelefoni innebär en ökad exponering för elektromagnetiska fält.
Analys
Strålskyddsprinciper
KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR
SSM följer och verkar genom tillsynsinsatser av olika slag pådrivande för strål- skyddsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna. Detta är en förutsättning för att säkerställa att exponeringen av såväl arbetstagare som allmänhet begränsas så långt som det är rimligt möjligt. Detta bedöms som särskilt viktigt nu när bran- schen står inför de omfattande förändringar som en nedläggning av en eller flera reaktorer innebär.
STRÅLSKYDD INOM SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD
För att arbeta med medicinska bestrålningar krävs ett antal skyddsåtgärder på olika nivåer:
• tydlig fördelning av ansvar och roller • personal med tillräcklig kompetens
• tydligt dokumenterade rutiner och metoder
• en effektiv och kvalitativ utvärdering och utveckling av verksamheten SSM anser att landstingen inte är fullt medvetna om bristerna, eftersom de inte systematiskt följer upp verksamheten. Landstingen har också bristfälliga system för hur de arbetar med förbättringar.
LASER
SSM bedömer att användningen av kosmetisk laser liksom starka laserpekare ökar. Vid felaktig hantering kan användningen orsaka skador på hud och ögon. SSM har bidragit med expertkunskap till Socialdepartementets utredning om kroppsbehandlingar. Utredningen innehåller förslag på reglering av kosmetiska behandlingar inklusive behandlingar med icke-joniserande strålning. SSM med- delar föreskrifter och har tillsyn över strålsäkerheten hos verksamheter som utför kosmetiska behandlingar med laser och intensivt pulserat ljus (IPL).
Radioaktiva ämnen
KÄRNTEKNISKT AVFALL
Myndigheten bedömer att det finns ett behov av forskning på området slutförva- ring av radioaktivt avfall som inte finansieras av, eller har kopplingar till, SKB. Forskningsprojekt behöver initieras av SSM som stöd för granskning av ansök- ningar och tillsyn av anläggningar under mycket lång tid framöver.
SSM bereder för närvarande tillståndsansökningar för två anläggningar; dels för ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle dels för en planerad utbyggnad av det befintliga slutförvaret för driftavfall från de svenska kärnkraftverken.
ICKE-KÄRNTEKNISKT AVFALL
SSM konstaterar att det finns brister i hanteringen av icke-kärntekniskt radioak- tivt avfall. Myndigheten avser att under 2016 följa upp utredningen från 2009 (SSM-rapport 2009:29) för att klargöra vidden av kvarstående problem. Säker hantering av allt radioaktivt avfall innebär dels en minskad risk för att kontrollen över avfallet går förlorad dels en minskad risk för oönskad exponering eller sprid- ning av radioaktiva ämnen i miljön. Den planerade uppföljningen syftar till att ge en överblick av kvarstående problem samt peka ut vilka åtgärder som krävs för att till fullo uppnå det heltäckande avfallshanteringssystem som Sverige eftersträvar. Uppföljningen kräver en utvecklad samverkan med andra berörda myndigheter vad beträffar avfall som innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen.
HERRELÖSA STRÅLKÄLLOR
SSM planerar att under 2016 se till att ett större antal herrelösa strålkällor i form av kasserade rökdetektorer får ett säkert omhändertagande i samband med att myndigheten har fått en väsentligt utökad anslagspost för att finansiera omhän-
dertagandet av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter256.
RADON
Flera myndigheter har ansvar inom området radon. Under året har SSM publice- rat en rapport över hur ansvarsfördelningen257 ser ut. I rapporten påpekades vissa brister i samordningen mellan myndigheterna. SSM föreslås inneha rollen som myndighetssamordnare inom radonområdet.
Ultraviolett strålning
Alla typer av hudcancer fortsätter att öka i Sverige, dock finns det undantag i några län. SSM:s vetenskapliga råd för UV-frågor har färdigställt 2015 års rap- port258. I rapporten beskrivs bland annat samhällskostnader och riskfaktorer för hudcancer.
SSM har redovisat ett regeringsuppdrag259 med åtgärdsförslag som syftar till att förändra svenskars solbeteende. Åtgärdsförslagen gäller för åren 2016- 2019. Effekten av förslagen förväntas på sikt bli minskat antal fall av hudcancer.
Erfarenheter från Australien visar att man kan bryta den negativa trenden och minska insjuknandet i hudcancer. Genom folkbildning, tillsammans med olika insatser och kampanjer, har man lyckats förändra solbeteendet.
Elektromagnetiska fält
Användningen av trådlös kommunikationsteknik ökar. Radiovågor används för att överföra ljud, bild och text. Men även trådlös elektromagnetisk överföring av elektrisk energi håller på att introduceras, exempelvis för att driva elbilar och ladda batterier.
Forskningsläget kring hälsorisker med radiovågor är i stora drag oförändrat. Radiovågor är klassat, enligt IARC 2011260, som ”möjligen cancerframkallande
256 Se Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetår 2016, http://www.esv.se/Verktyg--stod/ Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=17040
257 SSM 2015:36 Organisation och styrning inom radonområdet
258 https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Stralskydd/2015/ SSM-Rapport-2015-23.pdf
259 Dnr: SSM2015-1808-19
260 International Agency for Research on Cancer (IARC)
för människor”, den svagaste misstankegraden. Mobilanvändning är dock den enda vardagliga tillämpning av radiovågor som skulle kunna ge en tillräckligt hög exponering för att nå upp till en vetenskapligt grundad misstanke om påverkan. Sedan 2011 har ett antal epidemiologiska studier som noggrant analyserat risken för hjärntumörer, och andra tumörer i huvudet kopplade till mobilanvändning, publicerats. Sammantaget tyder inte dessa studier på någon sådan koppling, så den redan svaga misstanken har försvagats ytterligare.
Forskningsläget kring hälsorisker med lågfrekventa magnetfält är oförändrat. De klassas, enligt IARC 2001, som ”möjligen cancerframkallande för människor”, vilket är den svagaste misstankegraden.
Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att under 2016 fortsätta med mobila radio- vågsmätningar i olika typer av miljöer – både i stadsmiljö och på landsbygden.
Den mest rimliga vägen till förbättrat strålskydd för amatörradioanläggningar är information och utbildningsinsatser, och myndigheten planerar att ge riktad information till radioamatörer under 2016.
Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön
Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.