GIFTFRI MILJÖ
DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN
Sammanfattning
Det finns ännu inte tillräckliga förutsättningar på plats för att nå Giftfri miljö. Styrmedel för att nå målet behöver därför fortsätta utvecklas och tillämpas, fram- för allt genom EU-gemensamma regler. I vissa fall kan nationella regler ge snab- bare resultat. Utöver regler behövs informativa och ekonomiska styrmedel som komplement. Det internationella arbetet fortsätter att öka i betydelse. Samarbete med de länder utanför EU som är stora varutillverkare ger möjligheter att minska förekomsten av farliga ämnen i varor. Företag, kommuner, landsting och enskilda konsumenter behöver bidra till att nå en giftfri miljö.
Beslut under året om att begränsa användning av några farliga ämnen i konsu- mentvaror genom EU:s kemikalielagstiftningar och produktregelverk kommer att bidra till en minskad exponering för dessa farliga ämnen. Sverige stämde EU-kom- missionen 2014 för att den inte beslutat om kriterier för hormonstörande ämnen enligt biocidförordningen. EU-domstolen gav Sverige rätt i ett domslut 2015. Nu förväntas kommissionen att skyndsamt fastställa kriterier. Inom systemet med tillstånd för farliga ämnen i Reach har Sverige motsatt sig förslag till tillstånd för alltför breda användningsområden.
FN har beslutat om ett frivilligt globalt program som kan lägga grunden för överföring av information om kemikalier i den globala varuhandeln. EU-domsto- len har i en dom klargjort att kravet på leverantörer att lämna information om innehåll av särskilt farliga ämnen gäller så snart delar av en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ämnet i fråga. Domslutet kommer att utöka informationen väsentligt. Information om farliga ämnen i varor underlättar utvecklingen av giftfria materialkretslopp, vilket ingår i EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Även insatser för att främja utveckling av mindre miljö- och hälsofarliga, gröna kemikalier behövs för att åstadkomma en cirkulär ekonomi med giftfria materialkretslopp.
Kemikalieinspektionen slutredovisade 2015 handlingsplanen för en giftfri var- dag 2011–2014 till regeringen. Handlingsplanen har inneburit att fler styrmedel och konkreta åtgärder har kunnat genomföras för att särskilt skydda barn. Bland annat har Upphandlingsmyndigheten tagit fram kemikaliekrav för upphandling av varor inom förskolan. Regeringen har 2015 beslutat att handlingsplanen för en giftfri vardag fortsätter med resurser aviserade till och med år 2020.
Forskningsprogrammet MistraPharma avslutades 2015. Programmet utgör kanske den största satsningen inom området effekter av läkemedel i miljön. Ett nytt centrum för miljö och läkemedel vid Läkemedelsverket har föreslagits, bland annat för att ta hand om och vidareutveckla resultaten från programmet För när- varande testas ny teknik för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester i full skala.
Kemikalieinspektionen har föreslagit för regeringen att Sverige ska ta fram nationella gränsvärden för hur mycket hälsoskadliga kemiska ämnen som får avges från byggprodukter för golv, väggar och innertak. Boverket har tagit fram ett förslag till loggbok för vissa byggnader för att öka spårbarheten för de produk- ter, material och farliga ämnen som används i byggnader.
Konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel har ökat kraftigt i Sverige de senaste tre åren. Ekomärkt mat står nu för 7,7 procent av den totala livsmed- elsförsäljningen.
Resultat
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen (precisering 1)
Preciseringen handlar om att minska användning och den sammanlagda expo- neringen av farliga ämnen för miljön och människor. Resultat som avser särskilt farliga ämnen och oavsiktligt bildade farliga ämnen redovisas i preciseringarna för dessa två kategorier av ämnen.
INTERNATIONELLA INSATSER
Globalt arbete för fungerande kemikaliekontroll
För att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är det av stor vikt att kemikaliekontrollen i världen förbättras. Det fjärde högnivåmötet inom FN:s globala kemikaliestrategi SAICM138 antog i september 2015 en vägledning139. I den anges prioriterade områden för att till 2020 nå det globala målet om sund kemikaliehantering140. Vägledningen, som Sverige har verkat aktivt för, identifierar elva konkreta delar som behövs i ett land för att kunna uppnå fungerande kemi- kaliekontroll, däribland lagstiftning, institutioner för genomförande samt tillsyn. Mötet enades även om en process för att ta fram ett nytt globalt kemikaliemål efter år 2020.
138 International Conference on Chemicals Management (ICCM4)
139 Overall orientation and guidance for achieving the 2020 goal of wsound management of chemicals: http://www.saicm.org/index.php?option=com_content&view=article&id=568& Itemid=778
140 Målet om att till 2020 säkerställa att kemikalier används och produceras på ett sätt som minimerar betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön antogs av Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002.
Kemikalieinspektionen samarbetar med andra länder och ger råd i utveckling av lagar och institutioner. Ett antal samarbetsländer har utvecklat ny kemikalie- lagstiftning och andra är nu i en aktiv fas att ta fram kemikaliestrategier eller välja modell för sin kemikalielagstiftning. Det gäller bland andra Brasilien, Indonesien, Kina och Sydafrika.
FN beslutade i september 2015 om 17 globala hållbarhetsmål141. Kemikalie- målet från 2002 ingår i ett delmål under mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Ytterligare ett tiotal delmål har relevans för kemikaliefrågan. Sverige har aktivt drivit att fungerande kemikaliekontroll är en förutsättning för hållbar utveckling.
INSATSER INOM EU
Minskad exponering genom EU:s regelverk
Beslut under året om att begränsa användning av några farliga ämnen genom EU:s kemikalielagstiftningar och produktregelverk kommer att bidra till en minskad exponering för dessa farliga ämnen. Många begränsningar är inriktade mot särskilt farliga ämnen, se vidare preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen (precisering 2).
EU-kommissionens meddelande om cirkulär ekonomi
I december 2015 presenterade EU-kommissionen sin handlingsplan för en cirkulär ekonomi142. I planen konstaterar kommissionen att giftfria materialkretslopp och bättre information om innehållet av farliga ämnen i produkter kommer att under- lätta materialåtervinning och öka efterfrågan på återvunnet material. Det är en framgång för Sverige, som under många år har lyft frågan om giftfria och resursef- fektiva kretslopp inom EU. Kommissionen kommer att under 2017 analysera och lämna förslag inom lagstiftningarna om kemikalier, produkter och avfall, bland annat hur förekomsten av farliga ämnen kan minska och spårbarheten i produkter kan förbättras. Särskilt prioriterat är plastmaterial, och en strategi utlovas under 2017. Kommissionen kommer också att undersöka dels åtgärder för att åstadkom- ma en mer sammanhållen politik för varor som bidrar till en cirkulär ekonomi, dels åtgärder som underlättar små företags arbete med att byta ut farliga ämnen.
141 http://www.hallbarhetsmalen.se/
142 Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions: Closing the loop – An EU action plan for the Circular Economy, COM (2015) 614/2.
Märkningskrav för flytande tvättmedel i upplösbara förpackningar
Särskilda krav på märkning och förpackning av flytande tvättmedel för konsument- bruk i upplösbara förpackningar för engångsanvändning trädde i kraft i juni 2015. Anledningen är ett ökat antal olyckor inom EU där barn skadats av sådana tvättme- delskapslar. Reglerna, som infördes i EU-förordningen om klassificering och märk- ning, CLP, ska göra det svårare för små barn att öppna förpackningen. Enligt de nya reglerna ska den upplösbara kapseln innehålla bittermedel som smakar illa143.
NATIONELLA INSATSER
Handlingsplanen för en giftfri vardag
Kemikalieinspektionen slutredovisade i februari 2015 handlingsplanen för en gift- fri vardag 2011–2014144. Handlingsplanens inriktning var att minska kemikalie- riskerna i vardagen och särskilt skydda barn och unga. Den har inneburit att fler styrmedel har använts och utvecklats. Konkreta åtgärder har kunnat genomföras nationellt, i EU och internationellt. Samverkan har skett med näringsliv och berör- da myndigheter. Handlingsplanen för en giftfri vardag har förstärkts med resurser aviserade fram till och med år 2020145. Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag146 att, med bibehållen inriktning, utveckla handlingsplanen med ledning av den strategi för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som beslutats av regeringen och redovisats för riksdagen147.
Branschdialoger för utfasning av farliga ämnen
Kemikalieinspektionen har under perioden 2011–2014 genomfört dialoger med företag inom ett antal branscher:
• kosmetika och hygieniska produkter • leksaker
• textilier
Målet har varit att stärka företagens kemikaliearbete så att de kan minska risker och byta ut farliga kemiska ämnen utan att invänta detaljlagstiftning. Dialogerna utvärderades 2015148. Utvärderingen visade positiva effekter inom en rad områ-
143 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R1297&from=EN 144 Kemikalieinspektionen (2015). Handlingsplan för en giftfri vardag 2011–2014
slutredovisning. Rapport 1/15.
145 Regeringens budgetproposition 2015/16:1, Utgiftsområde 20
146 Uppdrag om handlingsplan för att genomföra strategin om en giftfri vardag och nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2015–2017. Regeringsbeslut 1:2. M2015/375/Ke. 147 Prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken 148 Kemikalieinspektionen (2015). Utvärdering av arbetet med branschdialoger. PM 4/15.
den, inte minst genom att en stor andel av deltagande leksaksföretag bedömer att dialogen har bidragit till utfasning av farliga ämnen. Under 2015 har branschdia- logerna fortsatt, och drivs numer av respektive bransch.
Förslag om kemikalieskatt för vissa konsumentvaror
Kemikalieskatteutredningen överlämnade i mars 2015 sitt betänkande till reger- ingen149. Utredningen har tagit fram förslag på två punktskatter. Det ena förslaget är en skatt på viss elektronik och det andra förslaget är en skatt på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Förslag till nationella regler för byggprodukter
En vanlig inomhusmiljö kan innehålla ungefär 500 organiska ämnen som har sitt ursprung i byggprodukter. Kemikalieinspektionen har föreslagit150 för reger- ingen att Sverige ska ta fram nationella gränsvärden för hur mycket hälsoskadliga kemiska ämnen som får avges från byggprodukter som används för att konstru- era golv, väggar och innertak. De nya reglerna föreslås gälla från och med 2018. Reglerna utformas på samma sätt som i flera andra EU-länder för att minimera eventuella handelshinder.
Upphandlingskriterier för en giftfri förskola
Upphandlingsmyndigheten har tillsammans med Kemikalieinspektionen, berörda branscher, upphandlande myndigheter, miljöorganisationer och leverantörer tagit fram kriterier för upphandling inom förskolan. Kriterierna avser leksaker och hobbymaterial, möbler, textilier samt köks- och serveringsutrustning151. Syftet är att underlätta för kommuner och privata aktörer att upphandla miljö- och hälso- anpassade produkter som innehåller mindre farliga kemiska ämnen, och att på så sätt bidra till en giftfri vardag för barn.
Pedagogiska utbildningsmaterial om kemikalier
På uppdrag av Kemikalieinspektionen har organisationen Håll Sverige Rent tagit fram ett pedagogiskt utbildningsmaterial om kemikalier för förskolan inom ramen för initiativet Grön Flagg. Materialet innehåller nio olika uppdrag till förskole- personalen med konkreta aktiviteter för barnen. Materialet är fritt tillgängligt på webben152. Utbildningsmaterial för skolan tas fram under 2016.
149 Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. SOU 2015:30 150 Kemikalieinspektionen (2015). Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter – förslag till
nationella regler. Rapport 8/15.
151 http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/giftfri-forskola/ 152 http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/kemikalier
För att öka kunskapen hos barn och vuxna om den varningsmärkning som ska finnas på farliga kemiska produkter, och därigenom minska antalet olyckor i hem- met, lanserade Kemikalieinspektionen 2015 webbplatsen ”Finn farorna i Hannas hus”153. Webbplatsen har utvecklats i samverkan med de andra nordiska länderna inom Nordiska Ministerrådet.
Kommunernas arbete för en giftfri vardag
Allt fler kommuner arbetar med förebyggande kemikaliefrågor utöver tillsyn. Majoriteten av länen rapporterar i den regionala uppföljningen att de har kom- muner som arbetar med giftfri förskola. För att underlätta för kommuner att samverka och sprida goda exempel har Kemikalieinspektionen under 2015 startat ett nätverk på uppdrag av regeringen. Hittills har drygt 100 kommuner anmält intresse för att delta i nätverket. Viktiga samverkansfrågor är:
• kemikaliekrav vid inköp och upphandling av varor • giftfritt byggande
• utbyte av befintliga material och varor inom förskolan
• kunskapshöjande insatser för kommunens personal och invånare • kemikaliehandlingsplan för kommunen
I arbetet deltar även Sveriges kommuner och landsting, Upphandlingsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten. I några län har länsstyrelser och kommuner bildat regionala nätverk.
Ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel
Inom ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel, vilket bidrar till att nå bland annat miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvali- tet. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska154 livsmedel har ökat kraftigt i Sve- rige de senaste åren. Det totala försäljningsvärdet för ekologiska livsmedel har årli- gen, under perioden 2013–2015, ökat med mellan 39 och 45 procent. I Sverige står ekologiska livsmedel nu för 7,7 procent av den totala livsmedelsförsäljningen155, 156. Andelen ekologiskt är störst för frukt, drygt 13 procent 2014.
Enligt en sammanställning från EkoMatCentrum157 ökar även kommunernas och landstingens inköp av ekologiska livsmedel till offentliga storhushåll, vilket även rapporteras om i den regionala uppföljningen. År 2014 uppges den ekolo-
153 http://hannashus.se/
154 Med ”ekologiskt” menar dagligvaruföretagen produkter som antingen är Krav-märkta eller som har EU:s märkning för ekologisk produktion.
155 http://www.scb.se/Statistik/HA/HA0103/2014A01/HA0103_2014A01_SM_HA24SM1501.pdf 156 Ekologisk livsmedelsmarknad. Rapport om den ekologiska branschen sammanställd av
Ekoweb.nu. 28 januari 2016. http://www.e-pages.dk/maskinbladet/1180/
157 EkoMatCentrum – Informationscentrum för Ekologiska Produkter (2015). Ekologiskt i
giska andelen av livsmedelsinköpen vara i snitt 27 procent. För tio år sedan var andelen under fem procent.
Omställningen av lantbruk till ekologisk produktion i Sverige ökar inte i samma takt som försäljningen. Enligt statistik från Jordbruksverket158, 159 har till exempel skörden av spannmål och majs från arealer med miljöersättning för ekologisk odling legat runt fem procent under de senaste åren. Andelen invägd ekologisk mjölk har ökat stadigt under flera år, men sedan 2012 har ökningen avstannat (se figur 4.1).
Tillsyn av regler om växtskyddsmedel
Under 2015 har Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och kommuner genom- fört ett tillsynsprojekt om växtskyddsmedel i jordbruket med fokus på nya regler om integrerat växtskydd160 som trädde i kraft 2014. Resultatet visar på god kun- skap hos lantbrukarna. Inspektörerna bedömer att 86 procent av lantbrukarna uppfyller reglerna för integrerat växtskydd.
158 http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/ Vegetabilieproduktion/JO14/JO14SM1501/JO14SM1501/JO14SM1501_ikortadrag.htm 159 http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/
Animalieproduktion/JO27SM1501/JO27SM1501_ikortadrag.htm
160 Integrerat växtskydd syftar till att minimera användningen och negativa effekter av växtskyddsmedel genom att t.ex. använda förebyggande åtgärder och icke-kemiska metoder där det är lämpligt.
Miljoner ton
Figur 4.1 Svensk produktion av ekologisk mjölk 2007–2014
KÄLLA: JORDBRUKSVERKET
Andelen mjölk som produceras ekologiskt har ökat stadigt under flera år, men sedan 2012 har ökningen avstannat. Ekologisk mjölk är en värdefull indikator för utvecklingen mot minskad miljöpåverkan av växtskyddsmedel och en ökad biologisk mångfald. Det beror på att produktionen omfattar relativt stora odlingsarealer av foder där bekämpningsmedel inte används. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2008 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ej ekologisk mjölk, invägd vid mejeri Ekologisk mjölk, invägd vid mejeri
Nya föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel
Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter och vägledningar om spridning av växtskyddsmedel161 respektive biocidprodukter162. Föreskrifterna började gälla i november 2015. Bland annat införs fasta skyddsavstånd till olika typer av vatten.
Båda föreskrifterna omfattar numera spridning inomhus, exempelvis i växthus. Den nya föreskriften för vissa biocidprodukter gäller endast yrkesmässig spridning, medan föreskriften för växtskyddsmedel även gäller privat användning i vissa delar.
Ökad användning av växtskyddsmedel
Försäljning och användning av växtskyddsmedel har ökat på senare år. Kemikalie- inspektionens indikator för växtskyddsmedel visar att miljöriskindex har ökat på senare år (se figur 4.2).
161 NFS 2015:2 162 NFS 2015:3
Index 1988 = 100
Figur 4.2 Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel 1988–2014
KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Figuren speglar trender i hälso- och miljörisker med användningen av växtskyddsmedel inom jord-, skogs och trädgårdsbruk. Hälsoriskindex minskade med cirka 70 procent mellan 1988 och 1995. Därefter har hälsoriskindex varit relativt konstant de senaste tjugo åren. Miljöriskindex är cirka 20 procent lägre jämfört med basåret 1988, men visar de senaste åren en kraftig uppgång. Uppgången beror bland annat på att flera ämnen med höga miljöriskpoäng har ökat i försäljning och användning. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
0 20 40 60 80 100 120 140 1996 1994 1992 1990 1988 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Hektardoser Miljörisker Hälsorisker
GIFTFRI MILJÖ
Råd om PFAS-förorenade dricksvattentäkter
Användning av brandsläckningsskum som innehåller högfluorerade ämnen, PFAS163, har förorenat många dricksvattentäkter i Sverige. Vissa av dessa ämnen kan brytas ner till PFAA164, som bryts ned mycket långsamt i människokroppen. Att dricka vatten med höga halter av PFAA under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter. Det finns idag inga gränsvärden för PFAA i livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverket har därför tagit fram rekommendationer165 om åtgärder riktade till dricksvattenproducenter, kommunernas tillsynsmyndigheter samt till personer som får sitt dricksvatten från egen brunn eller enskild dricksvat- tenanläggning.
Högfluorerade ämnen i dricksvattentäkter, fisk och grundvatten
I de fall ytvatten förorenats har höga PFAS-halter även uppmätts i fisk. En kart- läggning av föroreningssituationen i Uppsala166 visade att relativt höga PFAS- halter kunde uppmätas flera kilometer från punktkällan, vilket visar att ämnena är rörliga i grundvattentäkten. Inom Miljöövervakningen har under 2015 gjorts mätningar som ökat kunskaperna om högfluorerade ämnens spridning och risker.
Utveckling av åtgärder för att minska läkemedelsrester i vatten
I den regionala uppföljningen rapporteras om insatser för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Knivsta reningsverk har under 2015 installerat en fullska- leanläggning för att rena allt avloppsvatten från läkemedelsrester med hjälp av ozon. I oktober 2015 beräknades cirka 300 kilo läkemedel ha hindrats från att släppas ut i den närliggande ån. Anläggningen, som ska vara den första i landet, är en uppskalad modell av en mobil pilotanläggning som tagits fram vid Kungliga tekniska högskolan inom ramen för forskningsprogrammet MistraPharma167. Även Tekniska verken i Linköping har fattat beslut om att bygga ett extra reningssteg för läkemedelsrester vid Nykvarnsverket under 2016. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har försök med ozonrening påbörjats i syfte att minska utsläppen av anti- biotika och multiresistenta bakterier från infektionskliniken168.
163 poly- och perfluorerade alkylsubstanser 164 perfluorerade alkylsyror
165 http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/pfas- poly-och-perfluorerade-alkylsubstanser/
166 Gyllenhammar et al (2015). Influence of contaminated drinking water on perfluoroalkyl acid levels in human serum – A case study from Uppsala, Sweden. Environ Res 140, 673- 683.
167 http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/lakemedel/article3939570.ece 168 http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/11/Akademiska-sjukhuset-vill-rena-
Mikroplaster
Plastmaterial som naturen inte kan bryta ner sönderdelas i mindre och mindre delar och sprids sedermera till haven. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större är risken att de tas upp i havsdjurens celler och vävnader. Laboratorieförsök har visat en rad negativa effekter. Plastpartiklar kan även binda kemiska ämnen som i sin tur kan tas upp av organismerna. Nordiska avfallsgruppen har gjort en kart- läggning av spridningen i nordiska vatten. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera och prioritera vilka källor i Sverige som bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. I uppdraget ingår att sammanställa befintlig kunskap om bästa möjliga teknik i avloppsreningssystem och vid behov föreslå åtgärder. Den svenska branschorganisationen KTF169 har tillsammans med Cos- metics Europe tagit initiativ till en frivillig utfasning av mikroplaster i kosmetiska produkter. Under 2015 har Kemikalieinspektionen på uppdrag av regeringen, i samråd med bland andra Läkemedelsverket, utrett hur kosmetiska produkter som innehåller mikrokorn av plast och som sköljs av efter användning, kan förbjudas för försäljning på den svenska marknaden170.
Biocidbehandlade varor
Kemikalieinspektionen har låtit genomföra en undersökning av effektiviteten av antibakteriell behandling av textilier. Studien visade att majoriteten av de testade plaggen inte uppvisade någon effekt efter 10 tvättar171. Farliga ämnen spreds såle- des i onödan via avloppssystemet istället för att göra sin avsedda verkan i plaggen.
Miljöpåverkan från gruvor
Inom gruvnäringen har prospektering, etablering och produktion varit mycket intensiv de senaste åren. Västerbottens län ser en särskild utmaning i den växande gruvnäringens miljöpåverkan vad gäller exponering av farliga ämnen. Norrbottens län redovisar att den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på miljön och ser att omfattande prospektering kan leda till fler gruvetableringar.
Miljö- och hälsotillståndet
Beskrivningar av miljötillståndet och exempel på miljöpåverkan finns i uppfölj-