De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida grän- sen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssys- tem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Regeringen har fastställt fyra preciseringar:
PÅVERKAN GENOM ATMOSFÄRISKT NEDFALL: Nedfallet av luftburna svavel- och kväveför- eningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
PÅVERKAN GENOM SKOGSBRUK: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslig- het.
FÖRSURADE SJÖAR OCH VATTENDRAG: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om för- valtningen av kvaliteten på vattenmiljön.
FÖRSURAD MARK: Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV
BARA NA
Sammanfattning
Nedfallet av försurande ämnen har minskat under de senaste decennierna. Till- ståndet i sjöar och vattendrag har förbättrats något de senaste tio åren, medan trenden för skogsmark är oklar. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen i Europa och från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder för att minska skogsbrukets påverkan.
Under 2015 har förhandlingarna kring EU-kommissionens förslag till ny luftvårdspolitik intensifierats. Den innehåller bland annat förslag till nationella utsläppstak till 2030 för utsläpp till luft av svavel- och kväveföreningar. I förslaget till ny luftvårdspolitik ingår även att EU-länderna ska ratificera revideringen av luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll, som ställer krav på utsläppsminsk- ningar till 2020. Sverige har 2015, som första land, ratificerat Göteborgsprotokol- let.
Inom sjöfarten har internationella regler trätt i kraft 2015 som innebär att sva- velhalten i marint bränsle inom de så kallade svavelkontrollområdena Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen får vara högst 0,1 procent. Även arbetet för att inrätta skyddsområden för utsläpp av kväveoxider i Östersjön och Nordsjön har gått framåt – en färdplan har tagits fram.
Skogsstyrelsen har tagit fram och påbörjat arbetet med en handlingsplan för askåterföring som bygger på de förslag som aktörsrådet för askåterföring pre- senterade 2014. Arbetet syftar till att stimulera askåterföring till skogsmark som kompensation för skogsbrukets försurande påverkan.
Resultat
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall (precisering 1)
Nedfallet av försurande ämnen över Sverige har minskat under flera decennier i takt med att utsläppen av försurande ämnen, som svaveldioxid och kväveoxider, har minskat kraftigt i Europa. Under perioden 1980–2013 minskade utsläppen av svaveldioxid i EU28 med 91 procent. Under samma period har utsläppen av kvä- veoxider i EU28 minskat med 53 procent. Sverige påverkas mycket av utsläppen av försurande ämnen i länder som Tyskland, Polen och Storbritannien. Sverige hör också till de europeiska länder där en särskilt hög andel av nedfallet beror på
BARA NA
utsläpp från sjöfart.105 De svenska utsläppen står endast för en mindre del av ned- fallet i Sverige: drygt 10 procent för svavel och knappt 20 procent för kväve106.
Nedfallet av svavel med nederbörden107 är störst i sydvästra Sverige (se figur 3.1). Det årliga nedfallet i sydvästra Sverige har dock minskat från cirka åtta kilo per hektar under 1990 till att de senaste åren ligga mellan två och tre kilo per hektar och år.108 I norra Sverige är nedfallet lägre, och även här har minskningen varit stor sedan 1990 – från cirka tre kilo till runt ett kilo per hektar och år. Under 2014 ökade mängden nedfall av svavel jämfört med föregående år. Detta förklaras
105 EMEP Centre on Emission Inventories and Projections http://www.ceip.at/ samt EMEP, 2015. Transboundary particulate matter, photo-oxidants, acidifying and eutrophying components, status report 1/2015
106 EMEP, 2015. Transboundary particulate matter, photo-oxidants, acidifying and eutrophying components, Status report 1/2015.
107 Mätt som s.k. bulkdeposition som omfattar våtdeposition (regn och snö) samt en mindre del av torrdepositionen (partiklar). Inkluderar inte svavel som härrör från naturliga processer i havet, s.k. marint svavel.
108 Miljömålsportalen www.miljomal.se; indikatorn nedfall av svavel
Kg per hektar och år
Figur 3.1 Nedfall av svavel på tre platser i Sverige 1880–2020
KÄLLA: FÖLSTER, J., S. VALINIA, L. SANDIN, AND M.N. FUTTER. 2014. ”FÖR VAR DAG BLIR DET BÄTTRE MEN BRA LÄR DET ALDRIG BLI”. FÖRSURNING I SJÖAR OCH VATTENDRAG 2014. SLU, VATTEN OCH MILJÖ: RAPPORT 2014:20
Från 1960-talet fram till 1990-talet fick Sverige ett högt nedfall av svavel, särskilt i de sydvästra delarna av landet. Nu är nivåerna betydligt lägre, men återhämtningen från försurning kan komma att ta lång tid. Av figuren framgår att nedfallet idag är av samma storleksordning som i början av förra seklet. Givet de nu relativt låga nivåerna är det svårt att se att försurnings- påverkan kan komma att minska ytterligare genom drastiska minskningar av svavelnedfallet. Alla depositionsdata har modellerats.
0 5 10 15 20 25 30 1960 1940 1920 1900 1880 1980 2000 2020 Bergslagen Västkusten Norrlands kustland
delvis av meteorologiska faktorer, men framförallt i norra Sverige även av ett ökat nedfall från det då pågående vulkanutbrottet på Island.109
För nedfallet av kväve är trenden inte lika tydlig som för svavel (se figur 3.2). För perioden 2000–2014 finns dock en statistiskt säkerställd minskning av kväve- nedfallet i nederbörden över norra Sverige (där minskningen var 27 procent) samt över sydvästra Sverige (23 procent). För sydöstra Sverige finns ingen statistiskt säkerställd minskning under motsvarande period. Noteras bör att år 2000 var ett väldigt nederbördsrikt år, och mycket nederbörd medför generellt ett högt nedfall. Ett annat utgångsår för data skulle kunna ge delvis andra siffror. Mellan 2013 och 2014 har en ökning av kvävenedfallet uppmätts.110 Ökningen förklaras åtminstone delvis genom meteorologiska faktorer som en ökning av intransporterad lufthalt 2014 kombinerat med mer nederbörd.
109 SMHI, 2016. Vulkanutbrottet Bardarbunga/Holuhraun 2014-2015. Påverkan på luftmiljön i Sverige. Preliminär version uppdragsrapport 2016/1. Dnr 2016/64/10.4
110 Miljömålsportalen, www.miljomal.se; indikatorn nedfall av kväve
Figur 3.2 Nedfall av kväve i olika delar av Sverige 2000–2014
KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING, KRONDROPPSNÄTET, LUFT- OCH NEDERBÖRDSKEMISKA NÄTET SAMT INTEGRERAD MONITORING I NATUREKOSYSTEM (IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET)
Även om kvävenedfallet varierat, särskilt i sydvästra Sverige de senaste fem åren visar medelvärden (heldragen linje) att trenden i princip är konstant under de åren. Figuren avser kvävenedfallet beräknat som våtdeposition till öppet fält.
2000 2005 2010 2014 0 2 4 6 8 10 12 14
Sydvästra Sverige (Glidande treårsmedelvärde) Sydöstra Sverige (Glidande treårsmedelvärde) Norra Sverige (Glidande treårsmedelvärde) Norra Sverige Sydvästra Sverige Sydöstra Sverige Kg per hektar
BARA NA
TURLIG FÖRSURNING
Under ett halvår – med start i september 2014 – hade vulkanen Holuhraun på Island ett utbrott. Det halvårslånga utbrottet ledde till utsläpp av 11,3 miljoner ton svaveldioxid. Det motsvarar cirka 55 procent av Europas antropogena utsläpp 2014, inklusive sjöfart i omgivande hav och Nordostatlanten. Störst svaveldeposi- tion orsakad av vulkanen ser man i norra Sverige. Särskilt stor är depositionen längst upp i nordvästra Lapplandsfjällen, 1-2 kilo svavel per hektar. Längst uppe i norra Sverige är vulkanens bidrag till nedfallet så mycket som 70 procent av den totala svaveldepositionen under den tid vulkanen var aktiv.111
År 2010 överskred det sura nedfallet till sjöar i Sverige den kritiska belast- ningen, det vill säga det nedfall som naturen tål, på cirka 17 procent av arealen av landets sjöar och deras tillrinningsområden. Sjöarealen som överskrider kritisk belastning år 2020 beräknas vara cirka 11 procent och ungefär detsamma gäller för år 2030. 112
VAD HAR HÄNT UNDER ÅRET?
För att uppfylla miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är Sverige beroende av åtgärder som reducerar utsläppen av försurande ämnen i hela Europa. Ett vik- tigt internationellt styrmedel för att åstadkomma detta är Göteborgsprotokollet inom FN:s luftvårdskonvention. Det reviderades under 2012 med syftet att ytter- ligare begränsa utsläppen av bland annat svaveldioxid, kväveoxid, och ammoniak till 2020. Sverige har år 2015 som första land ratificerat Göteborgsprotokollet. Revideringen träder dock inte i kraft förrän två tredjedelar av de undertecknande parterna har ratificerat.
Under 2015 har förhandlingarna kring EU-kommissionens förslag till ny luft- vårdspolitik113 (som inleddes 2014) intensifierats. Ett nytt direktiv som begränsar utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar (MCP-direktivet) har färdigför- handlats under året och trädde i kraft i slutet av 2015. Förhandlingar om förslaget till nya och skärpta nationella utsläppstak till 2030 inom det så kallade takdirekti- vet fortgår.
En annan viktig händelse är att reglerna för svavelinnehåll i fartygsbränsle inom de så kallade svavelkontrollområdena (SECA) skärptes den 1 januari 2015. De nya reglerna innebär att fartygsbränslet får innehålla högst 0,1 procent svavel (jäm- fört med tidigare 1,0 procent) då fartyg färdas inom SECA-områdena. Östersjön,
111 SMHI, 2016. Vulkanutbrottet Bardarbunga/Holuhraun 2014-2015. Påverkan på luftmiljön i Sverige. Preliminär version uppdragsrapport 2016/1. Dnr 2016/64/10.4
112 Fölster J., Valinia S., Sandin L. och Futter M., 2014. För var dag blir det bättre men bra lär det aldrig bli. SLU, rapport 2014:20.
113 EU COM, 2013.A Clean Air Programme for Europe, Brussels, 18.12.2013 COM (2013)918 final
Nordsjön och Engelska kanalen är SECA- områden, vilket innebär att reglerna innefattar alla vatten runt Sverige. Reglerna om svavel är införda i EU-lagstiftning genom det reviderade svaveldirektivet (2012/33/EU).
Diskussioner pågår även om att skapa så kallade kvävekontrollområden (NECA) i Östersjön och Nordsjön för att begränsa kväveoxidutsläppen från sjö- fart i dessa områden. En färdplan har tagits fram för en parallell process för ansö- kan om NECA i Östersjön och Nordsjön. Inriktningen är nu att NECA ska kunna träda i kraft den 1 januari 2021.114
Inom sjöfarten har mycket ny teknik blivit testad och utvecklad som kan leda till reduktioner gällande såväl luft som klimatutsläpp. I dag tycks därför den stora utmaningen inte vara av teknisk karaktär utan handlar snarare främst om finan- siella instrument och huvudsakligen ekonomiska styrmedel.115
Vad gäller försurning av havet hänvisas till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vad gäller regelverk och andra styrmedel för att minska utsläpp från fordon och arbetsmaskiner hänvisas till miljökvalitetsmålet Frisk luft.116
Påverkan genom skogsbruk (precisering 2)
Skogsbruket bidrar långsiktigt till skogsmarkens försurning genom att näringsäm- nen i träden förs bort i samband med avverkning. Försurningsbidraget är särskilt stort i mark med granskog där man skördar de näringsrika grenarna och top- parna, så kallad GROT. GROT-uttaget har i princip fördubblats sedan år 2000 (se figur 3.3). Under 2014 minskade dock uttaget av GROT i slutavverkning jämfört med 2013.117 Åren 2012–2014 var genomsnittet att GROT togs ut på knappt 67 000 hektar per år118. Det motsvarar cirka en tredjedel av den totala slutavverk- ningen på 212 000 hektar under säsongen 2013/2014.119
Tillförsel av aska från värmeverk och industrier till skogsmark används som en metod för att motverka försurning på grund av skogsbränsleuttag (exempelvis
114 Outcome of the 15th meeting of the Helcom Maritime working group, 23-25 November 2015 samt resultat från HELCOM 37, se pressmeddelande http://www.helcom.fi/news/ Pages/HELCOM-agrees-on-a-Roadmap-for-a-Baltic-Sea-NECA-.aspx
115 Svensk sjöfart, 2015. Klimatfärdplan
116 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Rapport 6662 samt den årliga uppföljningen av Frisk luft och Hav i balans samt levande kust och skärgård 2016
117 Skogsstyrelsen statistik, 2016. http://www.skogsstyrelsen.se/statistik 118 Skogsstyrelsens statistik, 2016. http://www.skogsstyrelsen.se/statistik 119 SLU, 2015. Skogsdata 2015 från Riksskogstaxeringen
BARA NA
GROT). Askåterföringen sker främst i södra Sverige.120 Antalet hektar där man återför aska var för åren 2012–2014 i genomsnitt dubbelt så högt som värdet för år 2000121. Den nuvarande åtgärdsnivån är dock långt ifrån tillräcklig.
VAD HAR HÄNT UNDER ÅRET?
Hösten 2015 presenterade Skogsstyrelsen skogliga konsekvensanalyser (SKA15). Skogsstyrelsens beräkningar visar att potentialen för uttag av GROT under perio- den 2020–2029, efter avdrag enligt Skogsstyrelsens rekommendationer där bland annat askåterföring ingår, är i storleksordningen 3–4 gånger större än användning- en av GROT 2013. Myndigheten menar att den framtida potentialen för GROT- uttag är stor i Norrland jämfört med användningen, men att potentialen klart överstiger användningen även i Svealand och Götaland.122
Med avstamp i de förslag som aktörsrådet för askåterföring123 lämnade hösten 2014 tog Skogsstyrelsen i början av 2015 fram en handlingsplan för åtgärder och aktiviteter kring askåterföring. Arbetet, som påbörjats under året, innefattar bland
120 Skogsstyrelsens statistik, 2016. www.skogsstyrelsen.se/statistik 121 Skogsstyrelsens statistik, 2016. http://www.skogsstyrelsen.se/statistik
122 Skogsstyrelsen, 2015.Meddelande 3. Rundvirkes-och skogsbränslebalanser för år 2013 – SKA15.
123 Skogsstyrelsen, 2014. Slutrapport från arbetet med aktörsrådet för askåterföring. DNR 2012/2850
Tusen hektar skogsmark
Figur 3.3 Uttag av grenar och toppar (GROT), uttag i gallring samt askåterföring 2000–2014
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN
Figuren visar att den areal av skogsmarken där uttag av GROT sker har fördubblats sedan 2000. Även uttag i gallring, som har en mindre försurande påverkan, har ökat. Återföring av aska från exempelvis värmeverk är en metod att motverka försurning i skogsbruket.
2004 2003 2002 2001 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Uttag av GROT Uttag i gallring Askåterföring 0 20 40 60 80 100 120 140
annat ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, Fortum Värme och Svenska Energi- askor kring hur askåterföring kan fungera i Stockholmsområdet. Utöver detta finansierar Energimyndigheten forskning som väntas ge underlag för hur man ska prioritera vid återföring av den begränsade resursen ren bioaska.
I Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten finns ett åtgärds- förslag om att Skogsstyrelsen behöver fortsätta utveckla underlag, information och rådgivning samt vid behov utveckla styrmedel för att minska försurningspå- verkan från skogsbruket. 124 Åtgärdsprogrammen prövas nu av regeringen.125
Försurade sjöar och vattendrag (precisering 3)
När det gäller andelen försurade sjöar och vattendrag är utvecklingen positiv (se figur 3.4). Andelen försurade sjöar minskar. När försurningen var som störst omkring 1990 var andelen försurade sjöar i hela landet 17 procent, men till år 2010 minskade andelen till 10 procent. Den största andelen försurade sjöar, 47 procent, finns i sydvästra Sverige, medan den lägsta andelen finns i Norrlands inland, där 2 procent av sjöarna är klassade som försurade. 126 Inga nya siffror eller bedömningar har gjorts för denna indikator sedan förra året, eftersom den årliga förändringen är mycket liten.
I Sverige har försurningens skadliga effekt lindrats genom en omfattande kalk- ningsverksamhet. Sedan slutet av 1970-talet har cirka fem miljarder kronor i stat- liga medel använts. Dagens kalkningsverksamhet omfattar drygt 4 000 sjöar och 8 000 kilometer vattendrag.127
124 Vattenmyndigheten Bottenhavet, Länsstyrelsen Västernorrland, 2015.Utkast till
åtgärdsprogram 2015-2021. (Skogsstyrelsens åtgärd 7 är gemensam för alla vattendistrikt) Utkastet är inlämnat till regeringen.
125 Regeringen (2015-11-19). Regeringen prövar förslag till åtgärdsprogam för vatten. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-provar-forslag-till- atgardsprogram-for-vatten/ [2016-01-22].
126 Fölster, Jens, Valinia, Salar, Sandin, Leonard & Futter, Martyn. 2014. För var dag blir detbättre men bra lär det aldrig bli. Försurning i sjöar och vattendrag 2014. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:20.
127 Degerman E., Petersson E. och Bergquist B. 2015. Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:23
BARA NA
Försurad mark (precisering 4)
Surhetstillståndet i skogsmark beskrivs vanligen med en indikator som baseras på markkemiska analyser och redovisas i fem klasser. Andelen provytor med hög eller mycket hög surhetsgrad är högst i sydvästra Sverige, drygt 40 procent. Andelen har minskat med cirka 15 procent de senaste tio åren. I Norrland är andelen mark med hög eller mycket hög surhetsgrad betydligt lägre, men där är trenden däremot den motsatta. I slutet av 1990-talet var andelen mark med hög eller mycket hög surhetsgrad cirka tio procent, och andelen har sedan dess successivt gått upp till de knappt 25 procent vi ser år 2010.128 Orsaken till utvecklingen i Norrland är inte klarlagd.
128 Miljömålsportalen, www.miljomal.se; indikator Försurad skogsmark
Figur 3.4 Andel försurade sjöar 1990–2020
KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING, IVL OCH SLU
Figuren visar hur andelen försurade sjöar i fyra delar av landet har förändrats sedan 1990, då svaveldepositionen började minska drastiskt. Prognosen för 2020 bygger på beslutade utsläpps- minskningar och det så kallade MAGIC–biblioteket, som innehåller verktyg för att bedöma okalkade sjöar och vattendrag med avseende på försurningstillstånd och försurningspåverkan samt deras prognos för framtiden. Uppdelningen av sjöar i fyra landsdelar har gjorts utifrån länsgränser och högsta kustlinjen.
Norrlands kustland, andel försurade sjöar
0 10 20 30 40 50 60 1990 2000 2010 2020
Östra och mellersta Sverige, andel försurade sjöar
0 10 20 30 40 50 60 1990 2000 2010 2020
Sydvästra Sverige, andel försurade sjöar
0 10 20 30 40 50 60 1990 2000 2010 2020
Norrlands inland, andel försurade sjöar
0 10 20 30 40 50 60 1990 2000 2010 2020
Sammanfattningsvis har tillståndet gällande försurad mark i Sverige som helhet inte förändrats nämnvärt sedan 1990-talet. Trenden visar endast en svag ökning av andelen mark med hög eller mycket hög surhetsgrad. Även om depositionen fortsätter att minska så kommer marken, särskilt i södra Sverige, sannolikt att vara försurad under lång tid framöver och återhämtningen att ske mycket långsamt.
Regional uppföljning
I de regionala uppföljningarna av miljökvalitetsmålet för 2015 bedömer 16 av de 21 länen att målet inte är möjligt att nå med befintliga eller beslutade styrmedel. Tre län gör bedömningen att man är nära, medan Stockholms och Uppsala län gör bedömningen att miljökvalitetsmålet kommer att kunna nås. Hälften av länen gör bedömningen att utvecklingen i miljön är neutral och resterande att den är positiv eller oklar. Många av länen bedömer att skogsbrukets relativa bidrag till försur- ningspåverkan på mark och vatten tilltar. Flera påtalar att askåterföring och andra åtgärder krävs. Kalkning av sjöar och vattendrag sker fortfarande i en majoritet av länen, och behovet bedöms kvarstå under överskådlig tid som en åtgärd för växt- och djurlivet i många försurade sjöar och vattendrag. Gotlands län lyfter fram miljökrav vid upphandling av transporttjänster som ett styrmedel. Samtliga av Destinations Gotlands färjor har katalytisk rening som reducerar utsläppen av kväveoxider. I Jönköpings län har man tagit fram informationsmaterial om försur- ning till skolorna.
Analys
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall (precisering 1)
De viktigaste internationella styrmedlen för att reducera nedfallet av försurande ämnen sedan slutet av 1990-talet har varit Göteborgsprotokollet och EU:s tak- direktiv. Göteborgsprotokollet signerades 1999 och år 2012 slutförhandlades en revidering, som hade till syfte dels att ytterligare begränsa utsläppen till 2020, dels att utöka antalet parter till protokollet. Protokollet har ännu inte trätt i kraft. EU- kommissionens förslag till ny luftvårdspolitik inom EU (det så kallade luftpaketet) presenterades i december 2013129, och omfattar flera delförslag inklusive en revi- dering av takdirektivet. Direktivet förhandlas fortfarande.
129 EU COM, 2013.A Clean Air Programme for Europe, Brussels, 18.12.2013 COM (2013) 918 final.
BARA NA
För målåret 2020 innebär de nya utsläppskraven enligt förslaget att medlems- länderna får samma åtaganden som i det reviderade Göteborgsprotokollet, och för målåret 2030 innebär det en ytterligare skärpning. Sveriges åtagande är i stort i linje med de prognostiserade utsläppen, men för att nå den föreslagna taknivån år 2030 behöver utsläppen av framförallt flyktiga kolväten (VOC) och kväveoxider (NOx) minska ytterligare. Naturvårdsverket presenterade 2014 en utvärdering av förslaget till ett reviderat takdirektiv130.
Ingen effektstudie har hittills gjorts av det slutliga MCP-direktivet men bedöm- ningen är att utsläppen av stoft, svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) kom- mer att minska inom EU.
Ännu är det för tidigt att säga vilka effekterna blir på svavelnedfallet av de områdesregler som 1 januari 2015 började gälla i svavelkontrollområdena Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
För att uppnå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare insatser än de som idag är beslutade. En nödvändig åtgärd är att minska utsläppen av kväveoxider från inter- nationellt sjöfart genom inrättande av kontrollområden för kväveoxidutsläpp i havsområden nära Sverige. Se vidare etappmålet Begränsningar av utsläpp av luft- föroreningar från sjöfarten.
Påverkan av skogsbruk (precisering 2)
Försurningspåverkan på grund av uttag av skogsbränsle i form av grenar och top- par, har ökat avsevärt från 1980-talet fram till idag. Askåterföring, en metod som motverkar försurning, har inte ökat i samma takt.131 Skogsbrukets försurande effekt har också blivit relativt mer betydelsefull i takt med att svaveldepositionen minskat132. Som en konsekvens av att depositionen minskar och att efterfrågan på förnybar energi kan komma att öka, kan också uttaget av biomassa spela en allt större roll för försurning i framtiden.
Av Skogsstyrelsens skogliga konsekvensanalys, SKA15, framgår att det finns en potential för ett uttag av GROT under perioden 2020–2029 som är 3-4 gånger