Kund/invånare
Kommungemensamma mål Nämndens mål Måluppfyllelse
Nöjda kunder/invånare/företag Delvis uppnått
Valfrihet Uppnått
Upplevd service Delvis uppnått
Attraktiv gymnasieskola Delvis uppnått
Bra grundskolor Delvis uppnått
Arbetsro Ej uppnått
Stimulerande undervisning Delvis uppnått
God vägledning Ej uppnått
Fritidshemmet förenar omsorg och
peda-gogik Delvis uppnått
Högre betyg än förväntat Går ej att bedöma
Bra kultur och rekreation Avser ej nämnd
Trygghet i samverkan Uppnått
Stöd till självständighet Avser ej nämnd
Sammanfattning
Barn- och ungdomsnämnden har i verksamhetsplanen för 2012 lagt fast fler delmål och indikatorer inom området kund/invånare. De mätvärden som finns per augusti har rapporterats här, resterande mätvärden rapporteras efter helåret 2012. Inom en del mål redovisas dock den senast tillgängliga uppföljningen som avser 2011.
Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar
Barn- och ungdomsnämnden följer upp detta mål med brukarenkät till elever och vårdnadshavare.
Andelen elever i åk 5 och 8 i Vallentuna som är nöjda med sin skola ska vara högre än föregående år.
Andelen vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola (åk 2, 5 och 8) i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år.
Enkäterna som genomfördes 2012 visar att 82 % av eleverna i åk 5 och 65 % av eleverna i årskurs 8 är nöjda med sin skola. I årskurs 8 är det ett sämre resultat än 2011.
När det gäller vårdnadshavarna är det dem med barn i förskolan som är mest nöjda med verksam-heten, 91 % instämmer i detta. En förbättring ses bland vårdnadshavare med barn i förskoleklass där andelen nöjda har ökat från 79 till 88 % jämfört med 2011. I årskurs 2, 5 och 8 anger respektive 83, 79 och 66 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns skola.
Delårsrapport januari-augusti 22(87) Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stöd- och omsorgsverksamheter Brukarenkäten för 2012 visade att 93 % bland vårdnadshavarna i kommunala förskolor och försko-leklasser instämde i påståendet att deras barn gick i den förskola/skola som de önskade. Motsva-rande siffror för vårdnadshavare med barn i åk 2, 5 och 8 var 90 %, 84 % och 85 %.
Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat
Detta målet är nytt för barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämndens följer upp målet genom statistik som visar erbjudande av plats i förskola. Resultaten redovisas vid årets slut.
Vallentunas grundskolor ska, vid slutet av perioden, tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor
Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar årligen Öppna jämförelser. Öppna jämförelser 2012 visar resultaten för 2011 och omfattar samtliga 290 kommuner. Målet för Vallentuna är att tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor och detta motsvarar att vara en av de 30 bästa kom-munerna i Sverige. Delmålet för 2012 är att Vallentunas grundskolor tillhör de 60 bästa kommu-nerna enligt senaste Öppna jämförelser.
Det sammanvägda resultatet i Öppna jämförelser 2012 för alla grundskolor i Vallentuna visar en rankning på 105. Det genomsnittliga meritvärdet ligger på plats 100 i riket. Däremot är målet nått inom vissa delar: Vallentunas elever lyckades uppnå plats 9 i DNs nutidsorientering. Vallentunas elever hamnade på plats 24 vad gäller andelen elever som uppnått minst godkänt på nationella äm-nesprov i matematik i åk 9. Vallentunas elever ligger på plats 54 vad gäller andelen elever som upp-nått minst godkänt på nationella ämnesprov i engelska i åk 9.
Sett enbart till Vallentunas kommunala grundskolor så placerade de sig på plats nr 160 utifrån me-ritvärdet, plats nr 31 utifrån andel godkända på nationella provet i matematik och på plats nr 55 utifrån andel godkända på nationella provet i engelska.
Arbetsro - En förutsättning för att uppnå goda studieresultat är att eleverna upplever arbetsro
Målet följs upp genom två indikatorer:
1. Andelen elever i åk 2 som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass är högre än föregående år.
2. Andelen elever i åk 5 och 8 som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektio-ner och arbetspass är högre än föregående år.
Enkäterna för 2012 visar att 33 % av eleverna i Vallentunas kommunala grundskolor i årskurs 2 anser sig kunna arbeta utan att bli störda på lektioner och arbetspass. Motsvarande siffra för 2011 var 44 %.
I årskurs 5 och 8 instämde 67 respektive 49 % in i påståendet. Det är ingen säkerställd skillnad mot föregående år.
Stimulerande undervisning
Målet stimulerande undervisning mäts med fyra indikatorer:
1. Andelen elever som tycker att lärarna gör lektionerna intressanta ska vara högre än föregå-ende år.
2. Andelen elever i åk 5 och 8 som tycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer ska vara högre än föregående år.
3. Andelen elever i åk 5 och 8 som tycker att lärarna talar om för dem när de lyckats bra ska vara högre än föregående år.
4. Andelen vårdnadshavare som tycker verksamheten/skolarbetet är stimulerande för deras barn ska vara högre än föregående år.
Brukarenkäten för 2012 visar att 85 % av eleverna i Vallentunas kommunala grundskolor i årskurs 5 och 47 % i årskurs 8 tycker att deras lärare gör lektionerna intressanta. Jämförelse med 2011 sak-nas.
Delårsrapport januari-augusti 23(87) Enkäten visar även att 65 respektive 36 % av eleverna i årskurs 5 och 8 anser att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. Det är ingen säkerställd skillnad mot föregående år.
I årskurs 5 är det 88 % som anser att lärarna talar om för dem när de lyckats bra vilket är i nivå med föregående år. I årskurs 8 ses dock en försämring då endast 69 % instämmer i påståendet jämfört med 85 % föregående år.
När det gäller vårdnadshavarna är det 92 % i förskola, 88 % i förskoleklass, 86 % i åk 2, 84 % i åk 5 och 67 % i åk 8 som upplever att skolan/verksamheten är stimulerande för deras barn. I både för-skoleklass och åk 5 är det en signifikant ökning jämfört med 2011.
God vägledning inför framtida studier och yrkesval
Brukarenkäten för 2012 visar att 67 % av eleverna i åk 2 i gymnasiet är nöjda med den information och vägledning de fick inför gymnasiet. I samma grupp anger även 65 % att den studie- och yrkes-vägledning de får i skolan hjälper dem att välja fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Fritidshemmet förenar omsorg och pedagogik
Målet följs upp med brukarenkät till elever och vårdnadshavare.
Enkäten för 2012 visar att 87 % av barnen i åk 2 som går på fritidshem trivs där och känner sig tryg-ga. I åk 3-6 är det 75 % som anger att de trivs och 84 % känner sig trygtryg-ga. Bland vårdnadshavarna för åk 2 anger 78 % att personalen på fritidshemmet är kompetent och 72 % anger att verksamheten är stimulerande för barnet. Samtliga värden avser enbart den kommunala verksamheten.
Betygen ska vara högre än förväntat värde enligt Skolverkets mätning
Det preliminära meritvärdet för Vallentunas kommunala grundskolor 2012 är 207 och andelen ele-ver som fick minst betyget godkänt i alla ämnen uppgick till 77 %. Det finns ännu inga förväntade värden från Skolverket att jämföra årets resultat med utan de publiceras i slutet av året.
Vallentunas resultat för 2011 låg under de förväntade värdena både gällande meritvärde och ande-len elever med minst betyget godkänt i alla ämnen.
Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet
Den årliga enkäten till elever och vårdnadshavare visar för år 2012 att 90 % av eleverna i åk 5 och 84 % av eleverna i åk 8 känner sig trygga i skolan. Bland vårdnadshavarna anger 95 % att deras barn känner sig trygga i förskolan. Andelen vårdnadshavare som anger att deras barn känner sig trygga i skolan uppgår till 89 % i förskoleklass, 86 % i åk 2 samt 90 % i åk 5 och 8. Samtliga värden avser enbart den kommunala verksamheten.
God ekonomisk hushållning
Kommungemensamma mål Nämndens mål Måluppfyllelse
Kostnadseffektivt och god kvalitet Delvis uppnått
Goda medarbetare Delvis uppnått
Sammanfattning
Barn- och ungdomsnämnden arbetar för att ha en god ekonomisk hushållning och att bedriva verk-samheterna kostnadseffektivt och med god kvalitet. Barn- och ungdomsnämnden har lagt fast att enheterna ska ha en ekonomisk buffert för att klara oförutsedda kostnader. Kvalitetsarbetet genom-förs löpande under året och sammanfattas i den årliga kvalitetsredovisningen för de pedagogiska verksamheterna.
Barn- och ungdomsnämnden är delaktig i kommunens arbete för att uppnå målet att ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för
kun-Delårsrapport januari-augusti 24(87) der/invånare. Målet är dock endast delvis uppnått.
Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet.
Målet är kommungemensamt och följs upp med två indikatorer, varav den ena är positivt ekono-miskt resultat. Barn- och ungdomsnämndens ekonomiska resultat redovisas vid årets slut. Kvali-tetsarbetet genomförs löpande under året och sammanfattas i den årliga kvalitetsredovisningen för de pedagogiska verksamheterna. Barn- och ungdomsnämnden har lagt fast att enheterna ska ha en ekonomisk buffert för att klara oförutsedda kostnader. Barn- och ungdomsnämnden och flera av resultatenheterna har med sig ett sparande i eget kapital. Utfallet för 2011 var dock sämre än tidiga-re år för flera tidiga-resultatenheter och prognosen för 2012 visar också att flera enheter har sämtidiga-re möjlig-heter att nå ett positivt ekonomiskt resultat.
Den andra indikatorn för detta mål är kostnad per betygspoäng som ska vara lägre än jämförbara kommuner. Tidningen Dagens Samhälle publicerar årligen en ranking som visar samtliga kommu-ners kostnad per betygspoäng. Vallentuna hade år 2011 en kostnad på 339,12 kr/betygspoäng och det innebar plats 152 av samtliga 390 kommuner. Detta är en försämring i förhållande till tidigare år. Vallentuna hade en genomsnittlig placering på 51 under åren 2002 - 2006 samt 115 under åren 2007 - 2010. Det finns ingen ranking som visar placering i förhållande till jämförbara kommuner.
Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare.
Målet följs upp med indikatorerna andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram, andel behöriga lärare ska öka samt andel förskollärare ska öka. Samtliga chefer inom barn- och ungdoms-förvaltningen har genomgått eller genomgår kommunens ledarutvecklingsprogram. Nyanställda chefer ska starta deltagande i utbildningen inom ett år efter att anställningen som chef påbörjats.
Andel lärare totalt inom grundskolan i Vallentuna kommun med uttagen examen har ökat från 78 % läsåret 10/11 till 82 % läsåret 11/12. Inom de kommunala grundskolorna har andelen lärare med uttagen examen ökat från 80 % under läsåret 10/11 till 84 % under läsåret 11/12.
Andel förskollärare totalt i Vallentuna kommun med pedagogisk högskoleutbildning var 32 % läs-året 11/12 och 37 % läsläs-året 10/11. Inom de kommunala förskolorna var andelen förskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 30 % både läsåret 11/12 och läsåret 10/11.
Barn- och ungdomsnämnden har även fastställt ytterligare två indikatorer: Antal rektorer som har slutfört eller deltar i den statliga rektorsutbildningen. Antal arbetslagsledare som har slutfört eller deltar i den statliga rektorsutbildningen. Uppföljningen visar att samtliga rektorer som varit an-ställda minst ett år har slutfört eller deltar i den statliga rektorsutbildningen. Det är tre arbetslags-ledare som deltar i den statliga rektorsutbildningen.
Tillväxt och utveckling
Kommungemensamma mål Nämndens mål Måluppfyllelse
Växande storstadsregion Avser ej nämnd
Företagsvänlig kommun Avser ej nämnd
Ökat samarbete Avser ej nämnd
Byggnads- och markinnehav Avser ej nämnd
Sammanfattning
Målen inom det strategiska området tillväxt och utveckling avser ej barn- och ungdomsnämnden.
Delårsrapport januari-augusti 25(87)
Energi och miljö
Kommungemensamma mål Nämndens mål Måluppfyllelse
Långsiktig hållbarhet Går ej att bedöma
Sjöar och vattendrag Avser ej nämnd
Sammanfattning
Barn- och ungdomsnämnden är till större delen ej berörd av området energi och miljö, men har fastställt en indikator för matavfallet
Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lös-ningar för miljö och energi.
Målet är nytt för 2012. Barn- och ungdomsnämndens indikator för detta mål är att mängden matav-fall ska vara lägre än föregående år. Jämförelsen kommer därför att göras årsvis.
Styrkort
Personaltäthet skola lärare/100 elever 8,2 8,2
Andel behöriga lärare grundskola 84 % 80 %
Andel ped.högskoleutb. fritidshem 26 % 26 %
Nationella prov i årskurs 6 genomfördes för första gången år 2012, tidigare utfall saknas därför. I styrkortet visas natio-nella prov i Matematik (åk 3 och åk 6) eftersom de tillhör satsningsmålen för 2012-2015.
Ekonomisk uppföljning (tkr)
Delårsrapport januari-augusti 26(87) Bällstabergsskolans underskott på 3 550 tkr från före år 2009 kommer att förslås avskrivas inom barn- och un-gdomsnänmdens sparande i eget kapital.
Invånare/kund
Barn- och ungdomsnämndens budget består av en budgetram omfattande 77 mnkr, 14 resultatenhe-ter som är intäktsfinansierade och budget för skolpeng som omfattar 547 mnkr. Prognosen för 2012 visar fortfarande ett överskott inom skolpengen, men underskott inom barn- och ungdomsnämnden samt för vissa resultatenheter.
Löneökningarna som utbetalas under hösten och som gäller från och med april 2012 finns med i prognosen för både resultatenheten och fasta ramen. Retroaktiv löneökning ligger centralt bokförd för hela kommunen över delårsbokslutet.
Driftsredovisning
Övergripande kommunalt, BUN förvaltningsledning, kvalitèK 13 151 7 275 10 143 6 105 10 436
I -241 -231 -419
Delårsrapport januari-augusti 27(87) Övergripande kommunalt, skolskjuts, peng och admin
K 9 887 6 190 9 848 4 478 8 667
Kommentarer till avvikelse
Budgetramen för barn- och ungdomsnämnden uppgår till 76 618 tkr. Kostnaderna för tilläggspeng ökar till följd av elevökningen i kommunen. Fler elever i skolorna har idag diagnostiserade svårighe-ter och skolorna måste ge eleverna stöd utifrån åtgärdsplaner enligt nya skollagen. Detta gör att skolornas ansökningar om tilläggspeng ökar.
Inom resurscentrum finns en organisation för myndighetsutövning som tar beslut om och kontrol-lerar tilldelning av tilläggspeng till både kommunala och fristående skolor och förskolor. Den orga-nisationen ska också hantera det ökande antalet överklaganden utifrån skollagens krav på lika vill-kor. Resurscentrum hanterar dessa beslut för alla barn och elever 0-20 år.
Särskolans kostnader för tilläggspeng är alltid svåra att beräkna. Inflyttning av några få elever med stora särskilda behov får ekonomin inom tilläggspengen att förändras snabbt.
Inom BUN förvaltningsledning och övergripande kommunalt beräknas ett överskott på grund av vakanser.
Delårsrapport januari-augusti 28(87)
Delårsrapport januari-augusti 29(87)