Barnkonventionens praktiska konsekvenser i rättstillämpning, domar och myndighetsbeslut är som redan konstaterats ännu oviss. Inkorporeringen av barnkonventionen föranleddes av stor debatt. Det tycks dels vara en politisk fråga147 men även en fråga kring vilka rättsliga verkningar som skulle uppstå. Debatt har förts kring barnkonventionens eventuellt negativa rättsliga verkningar, med argumenten att konventionen vid en inkorporering skulle kunna tillämpas ”ogenomtänkt och rättsosäkert”. Avstampen i argumenten för det nu antydda tycks vara brister i precisering av vissa centrala begrepp som i sig föranleder en brist på förutsägbarhet i den praktiska tillämpningen av de beslut som fattas med stöd av konventionen. Åhman menar att konventionen lämnar vissa frågor obesvarade, så som intressekonflikter mellan föräldrarätten och barnrätten. Lagstiftaren kan enligt Åhman behöva öka måttet av precision och konkretisering för de fall där konflikterna inte redan tydligt regleras i nationell lagstiftning. Ansvaret för genomförandet av barnkonventionen och att dess målsättning realiseras i praktiken behöver delas, dels politiskt, dels juridiskt.148
Argumenten för en inkorporering av barnkonventionen var framför allt följande:
konventionen skulle bli en tillämpbar rättskälla för domstols- och myndighetsbeslut, och ett inslag i varje beslut som rör barn. Det skulle också stärka barnets rättigheter i och med att svensk rätt skulle stämma överens med barnkonventionens artiklar och andemening.
Slutligen skulle inkorporeringen ge domstolar möjlighet att bilda praxis kring tolkning och tillämpning. Motargumenten handlade dels om teknikaliteter så som språk och avsaknad av förarbeten, men också det faktum att de sociala rättigheter som barnkonventionen stadgar att en medlemsstat behöver tillgodose vid en inkorporering är beroende på statens egen ekonomiska politik. Ett annat skäl som presenterades som motargument till inkorporering är att svensk rätt redan innan inkorporering tillvaratog de intressen som barnkonventionen reglerar och skyddar.149
147 C, M och SD röstade emot beslutet om inkorporering.
148 Åhman, s. 27.
149 SOU 1997:116, se även Åhman, s. 35.
Lagrådet yttrade sig kritiskt inför en inkorporering av barnkonventionen och vidhöll bland annat att de brister i viss rättstillämpning som påtalats inte skulle bli avhjälpta enbart av att en konvention får status som lag. Andra åtgärder skulle enligt Lagrådet verka mer effektivt i detta avseende – som exempel föreslogs en ny kartläggning avseende svensk rätts förenlighet med konventionen. En bred kartläggning av gällande rätts förenlighet med konventionen torde vara lämpligast att utföra innan konventionen görs till lag, snarare än tvärt om.150
Utredningen kring tillämpningen av barnkonventionen bedömde att svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa, med några undantag. De undantag som presenterats i utredningen handlar om utformningen av lagtexten i 6 kap. 2 a § FB om barnets bästa i vårdnad-, boende- och umgängesfrågor samt det utrymme som finns för domstol att ta hänsyn till barnets bästa vid frågor om exempelvis gemensam vårdnad.151
150 Lagrådets yttrande 2017-09-06. Yttrandet återfinns som bilaga 5 i prop. 2017/18:186 s. 188.
151 SOU 2020:63, s. 177.
6 Avslutande ord
Den i arbetet förda diskussionen tar till stora delar sikte på den problematik som uppstår i många frågor kring barn och beslutsfattande. Att se barn som egna rättssubjekt och som egna bärare av rättigheter är ett relativt nytt fenomen som kräver stora anpassningar: dels lagtekniskt men också i en förändrad samhällssyn där barn tillåts att ta plats även i vardagliga frågor. Inom hälso- och sjukvården tenderar vuxnas perspektiv på vårdfrågor att vara den framträdande tolkningen även för de fall där frågan rör barn. Ett sådant bemötande kan leda till att barnperspektivet inte tillgodoses av sjukvården, och att de mål som åsyftas med införandet av ett tydligt barnperspektiv i svensk rätt inte får de praktiska konsekvenser som avsetts. Singer diskuterar möjligheten att svensk rätt fortfarande speglar en syn på barn som beroende av föräldrar eller vårdnadshavares tillvaratagande av rättigheter och intressen.152
Brister kan ligga i dels men inte enbart vårdpersonalens kompetens och utbildning i barnrätt och bemötande. Det finns också som diskuterats brister i vag formulering i den lagstiftning som finns på barnrättens område. Detsamma gäller både tolkningen och tillämpningen av principen om barnets bästa i praktiken. De faktiska konsekvenserna av implementeringen av barnkonventionen är i dagsläget ännu oklara. Det är lätt att uppfatta barnkonventionens inkorporering som ett svar på rättsliga frågeställningar och problem kring barns rättigheter, men hur komplicerade rättsliga konflikter bäst bör lösas ger inte barnkonventionen svar på.153
Barnets behov av skydd i hälso- och sjukvårdsfrågor har diskuterats i fler situationer än de som detta arbete behandlat. I utredningens förslag till patientdatalagen föreslogs en rätt för föräldrar att spärra uppgifter om sina barn från elektronisk insyn från andra vårdenheter. Regeringen och ett antal remissinstanser menade att barnets behov av skydd vägde tyngre än behovet av integritet, och förslaget realiserades inte.154
Diskussionen kring vem som har bäst kompetens att bestämma i frågor kring vilken eller vilka hälso- och sjukvårdsinsatser har inte ett självklart svar. Det kan dels finnas ett värde i att överlåta kompetensen till vårdnadshavare, som bör vara de som har bäst kännedom
152 Singer, s. 31.
153 Åhman, s. 44.
154 Rönnberg, s. 266.
om såväl barnets medicinska behov som insikt i barnets personlighet och egna önskemål.
Risken med att överlåta beslutskompetens åt hälso- och sjukvårdspersonal eller socialnämnd är att barnets bästa tolkas utefter en slags på förhand given inställning till en situation eller ett behov. Barnets behov och barnets bästa bör aldrig vara ett begrepp med given utformning, det ska och bör krävas individuella hänsynstaganden och anpassningar.
Svensk rätt skulle visserligen kunna utformas så att vägledning utvecklas exempelvis i praxis vad gäller begreppet barnets bästa. Detsamma gäller för patienträttigheter i HSL.
Frågan är dock huruvida sådana reformer skulle göra en praktisk skillnad.
Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att diskutera alla områden i lagstiftning kring hälso- och sjukvård där arbetet identifierat en problematik, exempelvis den från arbetets syfte omvända situation när föräldrar samtycker till en vårdinsats å ett beslutsinkompetent barns vägnar, men där barnet själv vägrar att ge sitt samtycke. Detta, och många andra frågor som belysts under arbetets gång, lämnas obesvarade i både doktrin och praxis och ger intrycket att barnets rättsliga ställning dels i förhållande till vårdnadshavare men även i förhållande till hälso- och sjukvårdsinsatser, fortfarande är under uppbyggnad och i behov av översyn och uppföljning.
Det som står klart är att barnets rätt till skydd och vård är underordnad föräldrars rätt att bestämma över barnet.155 Däremot är det mindre klart till vilken gräns det ska förefalla så.
155 Forsman, s. 158.
Käll- och litteraturförteckning
Svenskt offentligt tryck Propositioner
Prop. 1975/76:170 om ändring i föräldrarbalken, m.m.
Prop. 1979/80:1 om socialtjänsten.
Prop. 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m.
Prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m.
Prop. 1996/97:124 om ändring i socialtjänstlagen.
Prop. 2002/03:53 om stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Prop. 2009/10:232 om strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
Prop. 2011/12:53 om barns möjlighet att få vård.
Prop. 2013/14:106 om patientlag.
Prop. 2017/18:186 om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.
Motioner
Motion till riksdagen 2017/18:2677.
Betänkanden
LU 1975/76:33 om ändring i Lag (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.
SOU 1979:63 Barnets rätt 2 – Om föräldraansvar m.m.
SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.
SOU 2001:72 Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda.
Bet. 2011/12:CU12 om barns möjlighet att få vård.
SOU 1979:78 Mål och medel för hälso- och sjukvården – Förslag till hälso- och sjukvårdslag.
SOU 2013:2 Patientlag.
SOU 2020:63 Barnkonventionen och svensk rätt: volym 1.
Direktiv
Dir. 2012:79 Översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, m.m.
Departementsserien
Ds 2018:11 Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen
Ds 2019:23 Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter
JO-beslut
JO 2003/04, dnr 3743–2001
JO beslut den 17 januari 2003, dnr 3102–2002 JO beslut den 23 november 2018, dnr 3153–2016 JO 1991/92, dnr 1966–1989
Övrigt
Socialstyrelsen 2015-12-22, Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården.
Socialstyrelsen 2020-3-6696, Åldersgräns för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och socialnämndens roll vid ändring av det kön som framgår av folkbokföringen Redovisning av regeringsuppdrag.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, rapport 260/2017, Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården.
Svenska domstolar HFD 2015 ref. 5
Internationella och utländska domstolar
Europadomstolens dom den 27 mars 2008 Shtukaturov mot Ryssland, mål nr 44009/05.
Litteratur
Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla, SvJT 2011 s. 777–785.
Brazier, Margaret, Medicine, patients and the Law. (3 uppl.) London: Penguin Books Ltd, 2003.
Dane, Louise, Barnets bästa. (3 kap.).
I: Åhman, Karin, Leviner, Pernilla, Zillén, Kavot (red.), Barnkonventionen i praktiken:
Rättsliga utmaningar och möjligheter. (1 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2020.
Forsman, Maria, Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn. (1 uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik, 2013.
Fridström Montoya, Therése, Juridik för socialt arbete. (3 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018.
Kaldal, Anna, Parallella processer: En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål. (1 uppl.) Stockholm: Jure Förlag AB, 2010.
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod. (2 kap.).
I: Nääv, Maria, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära. (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB, 2018.
Krusberg, Pernilla, Hälso- och sjukvårdssekretessen: Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. (1 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2012.
Landelius, Ann-Charlotte, Sekretess inom hälso- och sjukvården: En introduktion. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2010.
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod. (12 uppl.). Uppsala: Iusté Aktiebolag, 2020.
Leviner, Pernilla, Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Stockholm:
Jure AB, 2011.
Lind, Anna-Sara, Socialtjänstens statsrättsliga förankring. (2 kap.).
I: Fridström Montoya, Therése (red.), Juridik för socialt arbete. (3 uppl.). Malmö:
Gleerups Utbildning AB, 2018.
Litin’ska, Yana, Samtycke och beslutskompetens i vården. (5 kap.).
I: Zillén, Kavot, Mattson, Titti, Slokenberga, Santa (red.), Medicinsk rätt. (1 uppl.).
Stockholm: Norstedts Juridik, 2020.
Maclean, Alasdair, Autonomy, Informed Consent and Medical Law: A Relational Challenge. (1 uppl.). Cambridge: Cambridge University Press, 2009.
Rönnberg, Lena, Hälso- och sjukvårdsrätt. (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur, 2020.
Rejmer, Annika, Barnperspektiv och barnets bästa i tingsrätts handläggning av vårdnadstvister, SvJT 2002 s. 138–156.
Sverne Arvill, Ebba, Johnsson, Lars-Åke, Patientens rätt. (5 uppl.). Stockholm:
Norstedts Juridik, 2012.
Singer, Anna, Barns rätt. (2 uppl.). Uppsala: Iustus, 2019.
Sjösten, Mats, Vårdnad, boende och umgänge – samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser. (5 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2020.
Vahlne Westerhäll, Lotta, Hälso- och sjukvårdens organisation. (2 kap.).
I: Zillén, Kavot, Mattson, Titti, Slokenberga, Santa (red.), Medicinsk rätt. (1 uppl.).
Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2020.
Vahlne Westerhäll, Lotta, Svensk patientlagstiftning. (3 uppl.). Stockholm: Santérus förlag, 2020.
Åhman, Karin, Från folkrätt till svensk rätt. (1 kap.).
I: Åhman, Karin, Leviner, Pernilla, Zillén, Kavot (red.), Barnkonventionen i praktiken:
Rättsliga utmaningar och möjligheter. (1 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2020.
Internationella publikationer
United Nations Committee on the Rights of the Child, General comment No. 14 (2013) on the right of the child to have his or her best interests taken as a primary
consideration (art. 3, para. 1), CRC/C/GC/14.
United Nations Committee on the Rights of the Child, General comment No. 15 (2013) on the right of the child to the enjoyment of the highest attainable standard of health (art. 24), CRC/C/GC/15.
Elektroniska källor
Clevesköld, Lars, kommentaren till 2 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
I: Karnov (JUNO), besökt den 2020-11-04 Länk: https://www.nj.se/juno/
Weilenmann, Leni, Vårdfokus – Tidning för vårdförbundet, Så stärks barns rätt i vården, publicerad 2020-01-02, hämtad 2020-09-08
Länk: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/januari/nu-starks-barns-ratt-i-varden/