Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskola226 i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.227 Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det.228 När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda ett barn plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.229
Frågan om val av barnomsorg anses i normalfallet tillhöra till den dagliga omsorgen. JO har uttalat i beslut den 2 oktober 1998 att mycket talar för att boendeföräldern har
219 NJA II 1921 s. 247; se även Wickström, i not 214 a.a., s. 338.
220 Prop. 1975/76:170 s. 178.
221 SOU 1995:79 s. 87 f.
222 Wickström, i not 214 a.a., s. 335; se prop. 1997/98:7 s. 55.
223 Ryrstedt, i not 33 a.a., s. 14.
224 Sjösten, i not 19 a.a., s. 153.
225 Schiratzki, i not 10 a.a., s. 102.
226 8 kap. 3 § SkolL.
227 8 kap. 5 § SkolL.
228 8 kap. 12 § SkolL.
bestämmanderätt i frågan om val av barnomsorg. Det synes nämligen som mest naturligt att boendeföräldern, vars ekonomi och arbetsförhållanden styr valet av förskola, har den avgörande inverkan på denna fråga. Samtidigt har JO konstaterat att rättsläget är oklart i detta hänseende.230
I ett senare beslut har JO bedömt att även om valet av barnomsorg i allmänhet bör bestämmas av den förälder som barnet bor hos, kan omständigheterna i det enskilda fallet avgöra att frågan faller utanför ramen för den dagliga omsorgen. JO har nämligen slagit fast att val av en förskola som är belägen på ett mycket långt avstånd från bosättningskommunen bör anses vara av så ingripande betydelse att det bör krävas ett gemensamt beslut av vårdnadshavarna.231
JO har också uppmärksammat ett problem förknippat med växelvis boende förordnat mot en förälders vilja. Gällande rätt ger nämligen inte något svar om barnet i sådan situation kan ha två förskoleplatser. JO ifrågasätter dock en sådan lösning i synnerhet i förhållande till ett litet barn.232
2002 års vårdnadskommitté har kommit till en annan slutsats i frågan om val av barnomsorg. Det har argumenterats att den förändringsprocess som förskoleverksamhet har genomgått de senaste åren innebär att det pedagogiska perspektivet har förtydligats och att valet av barnomsorg kan påverka barnets fortsatta skolgång. Av denna anledning bör föräldrarna gemensamt bestämma i frågan om vilken förskola som ska väljas för barnet om de har gemensam vårdnad.233
Däremot anses rättsläget oklart vad gäller valet av barnomsorg med en särskild pedagogisk eller religiös inriktning. I sådana fall torde frågan om val av förskola inte ingå i den dagliga omsorgen.234
Frågan om valet av skola eller skolform medför inte större problem vad gäller dess kvalificering. Beslut om barnets skolgång anses vara av sådan betydelse för barnets framtid att det inte kan tillhöra den dagliga omsorgen och kräver således föräldrarnas samförstånd.235
På grund av att det råder skolplikt i Sverige kan inte föräldrarnas oenighet i skolfrågan innebära att barnet inte blir skolplacerat.236 För att utbildning i grundskola kommer
230 JO:s ämbetsberättelse 1999/2000 s. 283.
231 JO:s beslut den 24 januari 2002, dnr 3285-2000.
232 JO:s beslut den 30 mars 2004, dnr 2293-2002.
233 SOU 2005:43 s. 129.
234 Ds 1999:57 s. 79.
235 Sjösten, i not 19 a.a., s. 154, prop. 1975/76:170 s. 178.
236 7 kap. 2 § SkolL. Skolplikten förhåller sig endast till grundskola. Förskola, skolbarnomsorg och gymnasium omfattas inte av skolplikten, se om detta Schiratzki, i not 10 a.a., s 103.
till stånd svarar barnets hemkommun237 samtidigt som den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.238 En skola är förpliktad att kontrollera var barnet är folkbokfört och vem eller vilka som har vårdnaden om barnet samt efterhöra dennas respektive deras ståndpunkt till inskrivning i skolan.239 Har barnet två vårdnadshavare måste alltså bådas inställning till barnets inskrivning i en viss skola inhämtas. Problemet uppstår i själva verket först om en av vårdnadshavarna vill att barnet ska gå till en annan skola än den som erbjudits av bosättningskommunen. Kan föräldrarna inte komma överens i denna fråga kommer det rådande förhållandet bestå, vilket betyder att barnet inte får byta skolan. I de fall när föräldrarnas oenighet gäller barnets inskrivning i en skola kommer barnet nämligen gå till den skola som erbjudits i första hand av hemkommunen240 för att inte äventyra barnets rätt till utbildning.
Från och med den 1 januari 1998 finns det en skolform som betecknas förskoleklass och är avsedd för barn i 6 års ålder vilka ännu inte har börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten.241 Även om placering i en förskoleklass inte omfattas av skolplikten har valet av denna skolform betydelse för valet av grundskola och därför krävs det båda föräldrarnas samtycke för inskrivning av barnet i förskoleklassen.242
Från denna huvudregel finns dock ett undantag i förhållande till inskrivning av ett barn i en grundsärskola. Det stadgas nämligen att kommunen får ta emot ett barn i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.243
Som nämns ovan måste föräldrarna med gemensam vårdnad vara överens om vilken typ av skola barnet ska gå i. Det gäller först och främst i sådana situationer då val av skola är förknippat med religion. Men även här gäller samma regler. Kan föräldrarna inte enas i denna fråga får barnet börja i den skola i vilken barnets hemkommun har erbjudit plats.244
237 10 kap. 24 § SkolL.
238 7 kap. 20 § SkolL.
239 JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 397.
240 Sjösten, i not 19 a.a., s. 154; SOU 2005:43 s. 130.
241 SOU 2007:52 s. 68; 9 kap. 4 och 5 §§ SkolL.
242 Skolverkets beslut den 14 december 2003, dnr 51-2002:3774; se även JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 342.
243 7 kap. 5 § SkolL.