• No results found

Tvistlösningsmodell enligt polsk rätt

Den polska tvistlösningsmodellen regleras i art. 58 respektive art. 107 k.r.o. vilka har trätt i kraft den 13 juni 2009.285 Därmed har det införts så kallad utvecklingsplan, dvs. en skriftlig överenskommelse mellan föräldrar som skiljer sig eller separerar beträffande gemensam vårdnads utövande samt föräldrarnas kontakter med barnet efter äktenskapsskillnaden eller separationen. Denna institution härrör från en amerikansk rättsordning där en utvecklingsplan (parenting plan) har tillämpats sedan 1980-talet och utgör ett resultat av föräldrarnas förhandling samt deras förpliktelse i frågan om vårdnadens utövande och kontakter med barnet efter äktenskapsskillnad. Dessutom är införandet av föräldrarnas överenskommelse i vårdnadsfrågan ett uttryck för anpassning av det polska regelsystemet till princip 6 i Europarådets rekommendation om föräldraansvar.286

I den nämnda art. 58 § 1 k.r.o. stadgas det att i domen om fastställande av äktenskapsskillnad ska rätten bestämma om vårdnaden om föräldrarnas gemensamma barn. Rätten ska ta hänsyn till föräldrarnas överenskommelse beträffande vårdnadens utövande samt föräldrarnas umgänge med barnet efter äktenskapsskillnad, om den är förenlig med                                                                                                                

 

283 Detta framgår av ett möte som har ägt rum i maj 2009 med representanter av svenska domstolar, advokatsamfund och socialtjänsten.

284 Se även i not 140.

285 Dz.U. 2008 nr 220, poz. 1431.

286 Czech, B., Art. 58 k.r.o. w zwiazku z problematyka ustawy nowelizujacej z dnia 6 listopada 2008r., Rodzina i Prawo 2009, nr 12, s. 5, på s. 11 ff.; http://sedziowierodzinni.pl/wp-content/uploads/2014/04/rodzina-i-prawo-nr-12.pdf; Hämtad den 17.02.2015; Angående Europarådets rekommendation om föräldraansvar, se kapitel 3.

barnets bästa. Enligt art. 58 § 1a k.r.o. föreskrivs det nämligen att rätten kan bestämma om fortsatt gemensam vårdnad grundad på föräldrarnas gemensamma anmälan, om de har framlagt en överenskommelse som nämns i § 1 och det är skäligt att förvänta sig att föräldrarna kommer att samverka i frågor rörande barnets angelägenheter. Motsvarande förutsättningar inryms i art. 107 § 2 k.r.o. vilken reglerar vårdnaden om barn i samband med en faktisk separation. Här är det av värde att betona att den sistnämnda bestämmelsen också är avsedd för ogifta föräldrar som inte har bott tillsammans.287

Gemensam vårdnad kräver således ett uppfyllande av tre villkor, nämligen föräldrarnas gemensamma anmälan, en skriftlig plan om vårdnadens utövande förenlig med barnets bästa samt ett fastställande om att det är skäligt att räkna med ett fungerande samarbete mellan föräldrarna. Utvecklingsplanen är nämligen obligatorisk vid fortsatt gemensam vårdnad.Brist på en sådan överenskommelse tolkas så att domstolen är skyldig att tillerkänna en av föräldrarna ensam vårdnad om deras gemensamma barn. 288 Lagstiftaren har förutsatt att om föräldrar, trots separationen, för barnets skull kan träffa en överenskommelse är de i en gynnsammare situation jämfört med de föräldrar som inte kan enas angående barnets angelägenheter. De första, om överenskommelsen är förenlig med barnets bästa och godkänns av domstolen, kommer att leva i en ny situation efter skilsmässan eller separation, med stöd av den överenskommelsen, utan behov av domstolens inblandning i vårdnadens utövande. Brist på en utvecklingsplan omöjliggör gemensam vårdnad eftersom barnets bästa kräver föräldrarnas förmåga att samverka i vårdnadsfrågor.289

Det finns ingen reglering beträffande överenskommelsens form eller innehåll. Med hänsyn till frågors beskaffenhet anses det dock nödvändigt att överenskommelsen antar formen av ett skriftligt avtal mellan föräldrarna.290 Beträffande utvecklingsplanens innehåll har lagstiftaren lämnat åt doktrinen och praktiken att närmare bestämma detta eftersom det inte ansetts finnas någon universell modell som passar alla familjer. I utvecklingsplanen                                                                                                                

 

287 Czech, i not 286 a.a., s. 12.

288 Pajewska, A., Rodzicielski plan wychowawczy, http://www.infor.pl/prawo/dziecko-i-prawo/wladza-rodzicielska/700825,Rodzicielski-plan-wychowawczy.html; Hämtad den 17.02.2015. Denna lösning har kritiserats av doktrinen eftersom förordnandet om ensam vårdnad inte grundas på en förälders olämplighet utan på brist av en utvecklingsplan. För närvarande förbereds det en lagändring av art. 58 k.r.o. så att förordnandet om ensam vårdnad också ska bedömas utifrån föräldrarnas lämplighet och barnets bästa. Se om detta, Krzyzanowska, A., Dzieci nie beda karane za rozwod rodzicow, Gazeta Prawna.PL, 26.09.2014,

http://prawo.gazetaprawna.pl/artykuly/824718,dzieci-nie-beda-karane-za-rozwod-rodzicow.html; Hämtad den 17.02.2015.

289 Hejnar-Zawisza, A., Opieka na dzieckiem po rozwodzie. Co daje porozumienie rodzicielskie, http://hejnar-

zawisza.pl/index.php/moje-publikacje/94-opieka-nad-dzieckiem-po-rozwodzie-co-daje-porozumienie-rodzicielskie; Hämtad den 25.04.2015.

måste nämligen hänsyn tas till de speciella behov som varje enskild familj har.291 Vidare anses det önskvärt att föräldrarna vänder sig till en advokat eller en medlare i syfte att få en kompetent vägledning vid utvecklingsplanens utformande.292 De frågor som bör omfattas av föräldrarnas överenskommelse är:

• barnets boende,

• barnets umgänge med den andra förälder som barnet inte bor tillsammans med, med beaktande av tid, plats och frekvens av sådana kontakter,

• kontakter med andra familjemedlemmar,

• var och hur barnet ska tillbringa skollov med var och en av föräldrarna med beaktande av utomlandsvistelser samt vem av dem ska inneha barnets pass,

• var och hur barnet ska tillbringa allmänna och familjehögtider med var och en av föräldrarna samt andra ledigheter,

• på vilket sätt föräldrarna kommer att fatta beslut angående barnets utbildning med beaktande av hur och vem av dem kommer att kontakta skolan, om de tillsammans kommer att delta i skolans högtider eller utvecklingssamtal samt hur de kommer att fatta beslut om barnets skolresor, inklusive utomlandsresor,

• hur föräldrarna kommer att fatta beslut angående barnets fritidsaktiviteter,

• hur föräldrarna kommer att fatta beslut beträffande barnets tillgång till hälso- och sjukvård med beaktande av tandvård, vaccinationer och andra medicinska behandlingar och läkarbesök samt vem av dem kommer att ta hand om barnet under barnets sjukdom,

• hur föräldrarna kommer att delta i barnets försörjning, inköp av läroböcker, kläder och annan utrustning som barnet behöver,

• andra frågor om barnets uppfostran och utveckling.293

Föräldrarna måste fastställa i överenskommelsen vilka beslut som ska fattas av en av dem ensam och vilka frågor som kommer att kräva föräldrarnas gemensamma beslut.294 En annan väsentlig del av föräldrarnas överenskommelse är hur vårdnadshavarna tänker lösa eventuella framtida tvister dem emellan. Det bör finnas konkreta anvisningar till vilka institutioner                                                                                                                

 

291 Krocz, K., Rodzicielski plan wychowawczy, https://portal.abczdrowie.pl/rodzicielski-plan-wychowawczy; Hämtad den 25.04.2015.

292 Czech, i not 286 a.a., s. 20 f.

293 Frågorna hämtade från: Centrum Mediacji Partners Polska, Rodzicielski Plan Wychowawczy - porozumienie

rozstajacych sie rodzicow, Warszawa 2009,

http://www.mediacja.org/upload/files/RPW_skrocona_wersja_09.10.12.pdf; Hämtad den 17.02.2015.

föräldrarna kommer att vända sig i första hand för att lösa sina konflikter innan det blir nödvändigt med en domstolsprocess.

Barnets situation är dynamisk eftersom barnet ständigt utvecklas. Det innebär att med tiden ändras barnets behov samt de omständigheter som i princip påverkar vårdnadens utövande och barnets kontakter med föräldrarna. Därför blir det nödvändigt att med tidens gång ändra de hittills gällande bestämmelserna i överenskommelsen och framlägga en ny utvecklingsplan anpassad till barnets ändrade behov.295

I den polska rättsordningen är det endast domstolens avgörande som kan vara föremål för verkställighet. Det innebär att domstolen bör överföra överenskommelsens bestämmelser till domslut för att de ska kunna verkställas.296 Av praktiska skäl kan det hända att i domstolsavgörandet kommer det finnas endast väsentliga element av föräldrarnas överenskommelse. Det betyder dock inte att föräldrarna blir befriade från att följa de återstående frågorna av utvecklingsplanen. Om en förälder inte iakttar de bestämmelserna av överenskommelsen som inte omfattas av domen kan deras överskridande leda till en ytterligare domstolsprocess.297

7.3 Analys av den polska tvistlösningsmodellen med anknytning till den