Alla kommer vi från olika kulturer som påverkar och präglar oss hur vi är, vad vi tycker är viktig och hur vi ska bete oss i olika situationer. Barnen i vår studie har olika förutsättningar och bakgrunder vilket är intressant att studera. Påverkande faktorer från familjens uppfostring, värderingar och olika beteenden är av betydelse i vår analys. Genom att barnen delar med sig av sina tankar och funderingar så blir deras världar mer gemensamma. Barnen får ta del av varandra hur de tänker och resonerar genom att jämföra sina bilder med varandra. När barnen gestaltar fantasin genom att bildskapa bygger det på element som är hämtade ur verkligheten och ingår i deras tidigare erfarenheter. ”Det skulle vara ett underverk om fantasin kunde skapa ur ingenting, eller om den skulle ha andra källor till sina skapelser eller tidigare erfarenheter.” (Vygotskij 1995: 19)
Från ett observationstillfälle med Rahma: (6år), Leis (5år), Tone (5år);
Rahma: Titta! Nu gör jag ett träd med äpple på!
Rahma: Men jag ska måla kokosnötter också.
Leis: Mitt träd ser inte likadant ut, mitt träd har andra grenar som är hårda och
hänger stelt ner mot marken, det har jag sett när jag var hos mormor och morfar.
Rahma: Jag tycker det är fint med kokosnötter i mitt träd.
Leis: Men träden kan se ut på många sätt.
Rahma: Jag vet, alla är inte lika, hos min mormor och morfar är träden inte samma
som på förskolan.
Leis: Nej, de är inte samma hos min mormor och morfar!
Barnen målade efter deras sociala erfarenheter, deras minnen om vad de har upplevt från tidigare möten. Enligt Bourdieu och Broady (1988: 6) är det individens tidigare upplevelser som ristas in i människors kroppar och sinnen. Barnen resonerade om tidigare upplevelser om hur ett träd såg ut. Barnen såg att de målade olika träd. Barnen samtalade och diskuterade om vad de hade upptäckt tidigare och accepterade olika skepnader i deras skapande.
Kultur kan också handla om den sorts kultur som vi har allra närmst in på oss, nämligen hemmets kultur och familjen. Familjekulturen är för oss flesta präglat av kärlek, värme och trygghet. Men vad händer med barn vars hem är präglat av våld, hot och hårda ord. Och hur påverkar allt detta negativa barns habitus och psykiska hälsa. Boris (fingerat namn) som ingick i en liten grupp från Skogsbrynets förskola visade upp ett mycket oroväckande beteende under bildskapandet.
Från observationstillfället med Boris (4 år), Simon (4 år) och observatören (o):
Boris och Simon är mycket koncentrerade och fokuserade på vilka färger de ska doppa sina penslar i. Simon väljer blå färg och börjar måla ett träd på sitt papper medan Boris dränker in sin pensel i röd färg. Boris gnuggar hårt och koncentrerat med penseln på sitt papper.
Boris: Jag målar rött. Jag måste ha mer rött
Boris tittar hela tiden ner på sitt papper och trycker hårt med penseln. Stråna på penseln spretar åt alla håll, och ett raspande ljud uppstår när han frenetiskt gnuggar ut den röda färgen. Den röda färgen sprider sig mer och mer. Boris tar mer röd färg på sin pensel och börjar åter igen att dra penseln hårt mot pappret. Inte en enda gång tittar han på kompisens målning, han är fullt upptagen med det han gör.
O: Vad fin röd målning du gör! Är röd din favorit färg?
Boris stannar upp lite men släpper inte blicken från sin målning. Han svarar inte på min fråga utan fortsätter fokuserat att måla rött över hela pappret. Efter ett tag säger han;
Boris: Det är en Stitch! (Boris fortsätter att trycka ut den röda färgen, pappret börjar smula sig på vissa ställen efter den hårda behandlingen).
O: Sa du Stitch?! Vad är en Stitch?
Boris: Det är en Stitch! Stitch! (Boris ser lite irriterad ut när han ser min frågande min).
Sedan fortsätter han att måla det lilla som är kvar på pappret rött. Där finns inte en blank yta kvar på pappret. När han är färdigt tar han en djup suck och ser väldigt nöjd och lättad ut.
Vad var det som hände här? Varför valde Boris att bara måla med röd färg? Varför gnuggade han så aggressivt ut färgen på pappret så det börja smula sig? Varför var han så otroligt koncentrerad bara på sin egen målning, trots att där bara fanns rött? Och vad är en Stitch? Det här är frågor som en av oss forskare undrade över i samband med videoobservationen. En vecka efter själva observationen så klarnade det hela. Det har kommit fram att Boris inte har det så bra hemma, att där finns inslag av våld, bråk och hårda ord. Mamman och pappan är i krig med varandra och ligger nu i vårdnadstvist. Det enda som vi vet är att fyraåriga Boris har sett en massa hemska saker i sitt eget hem. Var ska denna pojkes förtvivlan och smärta ta vägen? Vi tror att han fick utlopp för sin sorg och frustration som han kände igenom sin röda målning. Här kunde han ge sig hän, få utlopp och avreagera på sin målning. Boris visade dessutom en påtaglig lättnad och lugn när han var färdig med målningen. Det här är förenligt med Barnes (2006: 13-17) teori, att bildspråket kan avslöja ens inre tankar, önskningar eller självupplevda saker. Att det är ett sätt för barnen att bearbeta världen på.