Under bildskapandet började barnen berätta om olika saker som rör deras vardag och liv. Samtidigt som de ritade bilder kring det t.ex. när de går på dansskolan, varit på cirkus, tränat gympa, att de flyttat från sitt gamla hus till ett nytt hus. Hur deras nya skor ser ut, hur det såg ut i matsalen när de var på besök i skolan. Det roliga var att efter ett tag så började olika drömmar ge sig till känna och påverkade deras bilder. De var
heller inte blyga för att dela med sig av sina drömmar. Det fanns fyra olika sorters drömmar som gick att urskilja. Dels var det drömmar i form av fantasier med roliga figurer, symboler, mönster och vackra färger. Sedan fanns där dagdrömmar som alla kan gå runt och fundera på ibland och även mardrömsliknande fantasier. Ofta fanns där också önskedrömmar om hur de skulle vilja sitt liv såg ut t.ex. att mamma och pappa bodde ihop igen, att de fick åka till Disneyland tillsammans med familjen, att de fick ett husdjur i julklapp. Allt det här vävdes in i deras bilder samtidigt som de pratade om det.
Tim (6 år) berättar för observatören (o) vad han ritat;
Tim: Det är robotar som kan flyga, och den där kan gå (Tim pekar på
människoliknade figurer på pappret)
Tim: Och det där är en dum, ond bubbla. (Tim pekar på en stor bubbla som har en
människoliknande figur inuti sig)
O: En ond bubbla?!
Tim: Ja, den heter smutsiga bubblan
O: Vad gör den då?
Tim: Den kan bara ta dem in i sin mun. Också kan man se dem i munnen, in i
magen.
O: Usch då! Låter otäckt. Där vill man inte vara.
Tim: Nu har den ätit upp en. Fast de andra hann smita undan (Tim kollar hela tiden
på de andra barnen för att se om de lyssnar på honom). De andra barnen sitter helt tysta och lyssnar.
Tim: Denna stora bubblan rör sig åt det hållet. (Tim pekar med pennan åt höger).
Jag har drömt om den ibland.
Tim har mardrömsliknande fantasier som han ger utlopp för via sitt bildskapande. Flera av barnen som vi gjort videoobservationer på blandade sina vardagsbilder med mardrömlika föremål. Dessa bilder som barnen skapar, kommer dem från rena fantasier och drömmar eller härstammar dem från verkligheten? Om man tänker med Vygotskij glasögon så bottnar alla fantasier och drömmar från verkligheten i form av upplevelser, erfarenheter vi gjort. Då kan man fråga sig var någonstans kommer flera av barnens inre bilder, fantasier och drömmar ifrån? Hur ser barnens vardag ut och vilka upplevelser och erfarenheter är det som påverkar dem så starkt? Här tror vi att de bilder och erfarenheter som barnen gör via videospel, tv- och dataspel påverkar barnen otroligt mycket.
Dialog mellan Tilda (3,5 år), Linnea (5 år) och observatören(o);
Tilda ritar en sol och ett litet rött hus på sitt papper.
Tilda: Det här är mitt hus! Här bor min mamma, pappa och jag och Vanja min
lillasyster.
(Tilda fortsätter rita koncentrerat på sitt hus)
Tilda: Nu ska jag rita ett annat hus för någon annan ska bo här! Vi säljde vårt hus.
(Tilda börjar rita ett blått hus)
O: Säljer ni huset! Ska ni flytta på riktigt? (låter förvånad)
Tilda: Vi har redan flyttat!...Det här är det nya huset och det här är det gamla huset
(Tilda pekar med en penna först på det blå huset och sedan på det lilla röda)
O: Ah, jag ser!
Linnea sitter bredvid och målar en bild på när hon var i skolan och fick besöka matsalen. Hon ritar allting sett ur ett luftperspektiv. Hon berättar att hon ritat stolar och bord, där man hämtar såsen, mjölken och grönsakerna, Eva-Lena som arbetade i köket och ett stort kylskåp. Runt om längs hela pappret målade hon väggarna i form av dubbla linjer. Tilda börjar rita en trekantig tomte på sitt papper.
Linnea: Så ritar man inte tomtar! Så här gör man. (Linnea ritar en tomte med runt
huvud, skägg och kropp. Tilda tittar intensivt på medan Linnea ritar)
Linnea: Såå! (Linnea ritar dit armar och ben på tomten)
Tilda börjar rita en ny tomte med huvud och kropp. Sedan ritar hon dit en liten säck och gör ett nytt litet hus.
Tilda: Här ska min tomte bo!
Linnea börjar också rita ett grönt hus på sitt papper.
Tilda: Jag längtar till julafton! (Hon tindrar med ögonen)
Linnea: Jag med! Jag önskar mig en riktig kanin. Tänk om jag får det?
Tilda hade ett behov av att berätta att hon hade flyttat ifrån sitt gamla hus och bodde nu i ett nytt hus. Därför så valde hon också att bildskapa kring detta. Tilda ritade även att hon längtade efter tomten eftersom hon önskade sig en levande kanin. Även Linnea ville berätta om sin starka upplevelse när hon besökte skolans matsal, detta återberättade hon genom sin bild för att dela med sig av sina erfarenheter. Genom att Tilda och Linnea jämför och tittar på varandras teckningar lär de sig också att bearbeta, tolka och begripa. Det verkar som barn har ett otroligt behov av att få berätta om sin vardag och få dela med sig av sina tankar. Men de har även ett stort behov av att få bearbeta drömmar och önskningar, saker som de går och funderar på. Detta styrker även det som Holmsen (2007: 167) såg i sin forskning, att barn ritar inte bara vad de ser runt omkring
sig utan också om vad de vill berätta om, och att det är barnen själva som väljer vad de vill berätta om. Även Barnes (2006: 13-17) framhåller att bildskapande är ett personligt språk som avslöjar ens inre tankar, önskningar, mardrömmar eller självupplevda saker.
Vi kunde även se att barnen fick ett visst lugn och tillfredställelse av att få dela med sig av sina drömmar och fantasier. Samtalstonen sjönk inom gruppen, det blev mer ögonkontakt, pauser mellan meningarna och även beröringen bland barnen ökade t.ex. en värmande klapp på axeln, de lutade sig mot varandra när de skulle titta på varandras bilder. En slags innerlighet, gemenskap och samförstånd uppstod inom gruppensom vi tror att barnen mådde bra av. Vygotskij (1995: 74) menar att det inte finns några motsättningar mellan fantasi och verklighet, utan dessa hör ihop. Han menar att medvetandet förenar känsla med betydelse eller mening, vilket innebär att tanke och känsla lever i symbios med varandra, och att alla föds kreativa. Det här ser vi tydligt i hur barnen på ett kreativt sätt blandar fantasier med verklighet i sina bilder. För barnen så är dessa inte separata från varandra utan de bildar en helhet i deras tänkande.