God miljöstatus nås inte sammantaget för farliga ämnen under deskriptor 8. Tabell 7 visar en sammanfattning över bedömningsresultaten per kriterium och indikator som använts för bedömningen i Västerhavet respektive Östersjön (vidare uppdelad i bassänggrupperna Egentliga Östersjön (Eg. Östersjön) respektive Bottniska viken).
Tabell 7. Bedömningsresultaten per kriterium för farliga ämnen, deskriptor 8. Grön/röd bakgrund indikerar att tröskelvärde(n) (TV) klaras resp. inte klaras i den utsträckning som definierar god miljöstatus enligt HVMFS 2012:18. Vit bakgrund indikerar att indikator inte är tillämplig i bedömningsområdet.
Kriterium/Indikator/
Kriteriekomponent Västerhavet Eg. Östersjön
Bottniska viken Kommentar D8C1, indikator 8.1A – Halter av farliga ämnen Ämnen som uppträder som allmänt förekommande PBT-ämnen 4/6 ämnen klarar TV PBDE och kvicksilver klarar inte TV TBT ej bedömd 3/7 ämnen klarar TV PBDE, kvicksilver och TBT klarar inte TV 4/6 ämnen klarar TV PBDE och kvicksilver klarar inte TV Benso(a)pyren ej bedömd PBDE och kvicksilver överskrider TV i samtliga områden. För dessa förväntas ingen eller långsam förbättring Övriga ämnen 7/7 ämnen
klarar TV 6/7 ämnen klarar TV Kadmium klarar inte TV
7/7 ämnen
klarar TV Dioxiner och dl-PCB bör ses som fortsatt problematiska i Östersjön D8C1, indikator 8.1B – Halter av radionuklider
Cesium-137 TV klaras i fisk men inte i havsvatten Skagerrak ej bedömd TV klaras inte i fisk och havsvatten TV klaras inte i fisk och havsvatten Förväntas klara tröskelvärden i både havsvatten och fisk till år 2024 D8C2, indikator 8.2A – Effekter av organiska tennföreningar (Imposex) TV klaras vid 3/12 lokaler. TV klaras vid 0/12 lokaler Nedåtgående trend i historiskt TBT-belastade områden i Västerhavet D8C2, indikator 8.2B –
Produktivitet hos havsörn
TV för kullstorlek klaras inte D8C2, indikator 8.2C – Störningar i reproduktionen hos vitmärla TV klaras i 1/2 bedömda havsbassänger TV klaras i 1/2 bedömda havsbassänger D8C2, indikator 8.2D – Störningar i reproduktionen hos tånglake
D8C3, indikator 8.3A – Antal och volymer av utsläpp av olja och oljeliknande föroreningar
TV klaras i 2/3 havsbassänger TV klaras i 4/6 havsbassänger TV klaras i 0/4 havsbassänger Stadigt nedåtgående trend i antal och volymer av upptäckta spill
Indikator 8.1A - Halter av farliga ämnen i sediment och biota
Inom de nationella övervakningsprogammen provtas sediment vart sjätte år vid en utsjölokal per svensk havsbassäng. Biota provtas årligen. Sill/strömming provtas i samtliga havsbassänger, och torsk vid två utsjölokaler. Tånglake provtas vid två kustnära lokaler, och abborre och blåmussla vid tre kustnära lokaler vardera. För både biota och sediment sker provtagningen vid
referenslokaler som antas vara opåverkade av lokala punktkällor. Detta innebär att bedömningen har begränsad tillämpbarhet på lokala skalor med påverkan från närliggande utsläppskällor. Lokalt kan alltså högre halter farliga ämnen förekomma. Påverkan från lokala utsläppskällor uttrycks i vissa fall vid bedömningen på vattenförekomstnivå inom vattenförvaltningen.
Klassningarna av kust- och territorialvatten under vattendirektivet har inte systematiskt använts som underlag för bedömningen. Detta då det inte varit möjligt att på ett representativt sätt sammanställa och inordna dessa resultat med övriga underlag för bedömningen.
Farliga ämnen som inte klarar tröskelvärden för indikator 8.1A Tröskelvärdena klaras inte för PBDE, TBT, kvicksilver och kadmium.
För PBDE i biota observeras mycket höga överskridanden av tröskelvärdet i samtliga havsbassänger. Riskkvoterna (observerat värde delat med
tröskelvärde) för PBDE i sill/strömming är högre i Östersjön (mellan 24 och 60) jämfört med Västerhavet (mellan 13 och 23).
För TBT i sediment ses i Egentliga Östersjön relativt höga riskkvoter (från ca 2 - 6) i samtliga havsbassänger utom Ålands hav, där riskkvoten är lägre än 1. TBT bedöms också klara tröskelvärde i Bottniska viken. Ingen bedömning av TBT var möjlig för Västerhavet på grund av osäkerheter i observerade värden (se faktablad för indikator 8.1A). Det bör påpekas att denna bedömning enligt indikator 8.1A enbart utgår från mätningar i utsjön, men att halterna av TBT längs kusten är ofta högre22.
Kadmium i utsjösediment klarar inte tröskelvärde för sediment i Östra och Västra Gotlandshavet. De relativt höga halterna av kadmium i sedimenten runt Gotland skulle åtminstone delvis kunna förklaras av naturligt höga halter av kadmium i berggrunden i området (Apler & Josefsson 2016). Ytterligare undersökningar skulle dock krävas för att skatta det naturliga respektive antropogena inflytandet på resultaten.
Kvicksilver klarar inte tröskelvärde i något havsområde. Riskkvoten understiger dock 1 vid vissa lokaler i Östersjön (sill/strömming), samt vid Fjällbacka (tånglake). Jämförelsevis högre riskkvoter (omkring 3) ses för de kustnära arterna tånglake och abborre i Östersjön, men också för torsk i Västerhavet (Kattegatt).
22 Tydliga effekter av TBT på snäckor ses längs Västerhavets och Egentliga Östersjöns kuster, se bedömning för indikator 8.2A
Farliga ämnen som klarar tröskelvärden för indikator 8.1A
Relativt låga riskkvoter (upp till 0,3) observeras för fluoranten, PFOS, HBCDD, och HCB över samtliga havsbassänger. Halterna av dessa ämnen i de matriser som provtagits är alltså åtminstone en faktor tre under tröskelvärde, vid samtliga provtagningslokaler. Detsamma gäller för benso(a)pyren i blåmussla, förutom i Bottniska viken där ämnet inte kunnat bedömas eftersom
övervakning och annan lämplig art eller matris för bedömning i detta område saknas.
Högre riskkvoter, men utan att tröskelvärden överskrids (0,3 – 0,7) ses i en eller flera provtagningslokaler för antracen, bly, koppar, dioxiner och dioxinlika PCB:er, och icke-dioxinlika PCB:er. För antracen i utsjösediment gäller detta provtagningslokalerna i Västerhavet samt Arkonabassängen. Riskkvoterna för bly i utsjösediment ligger inom denna kategori i Arkonabassängen,
Bornholmshavet och Hanöbukten och Bottenviken, men i övrigt är de lägre. För koppar observeras genomgående låga riskkvoter i utsjösediment i Västerhavet, men högre i Östersjön. Riskkvoter för icke-dioxinlika PCB:er i biota är genomgående låga i Östersjön (<0,2) inklusive i torsk från Östra Gotlandshavet, men märkbart högre (0,6) i torsk från Kattegatt.
Dioxiner och dioxinlika PCB:er i strömming uppvisar generellt högre riskkvoter vid provtagningslokaler i Östersjön (ca 0,2 – 0,5) jämfört med Västerhavet (<0.1). Trots att tröskelvärde för dioxiner och dioxinlika PCB:er under indikator 8.1A klaras, bör de åtminstone i Östersjön ses som en problematisk ämnesgrupp. Ett skäl till detta är att bedömningen av dioxiner och dioxinlika PCB:er under deskriptor 9 (farliga ämnen i livsmedel) är att fångster i Östersjön av de kommersiella fiskarterna sill/strömming, lax och öring ofta överskrider saluföringsgränsvärde23. Vidare finns osäkerheter kring det tröskelvärde som används i och med att gällande miljökvalitetsnorm inte representerar den känsligaste organismgruppen. Om den kvalitetsnorm som avser sekundärförgiftning av rovdjur använts som tröskelvärde så skulle detta överskridas vid samtliga provtagningslokaler i Östersjön. Slutligen bör nämnas att flera kustvatten längs Östersjön inom vattenförvaltningen klassas som att de inte uppnår god kemisk ytvattenstatus med avseende på dioxiner och dioxinlika PCB:er, delvis baserat på slutsatserna från livsmedelskontrollen24. Bedömning av indikator 8.1B – Halter av radionuklider
Halten av Cs-137 i Östersjön inklusive Kattegatt är fortfarande förhöjd efter Tjernobylolyckan 1986. Tröskelvärden för Cs-137 i vatten, plattfisk och sill överskrids i hela bedömningsområdet med undantag av plattfisk och sill i Kattegatt och Arkonahavet där tröskelvärden klaras. Tack vare naturligt radioaktivt sönderfall av Cs-137 till den stabila isotopen Barium-137 minskar
23 Att bedömningarna under de olika deskriptorerna kommer till olika slutsatser, trots att samma tröskelvärde avses, kan troligtvis förklaras av skillnader i den fisk som provtas (arter, fetthalt), samt att normalisering mot 5 procent fetthalt görs under deskriptor 8 men inte 9 (se också faktablad för indikator 8.1A).
24 Se statusklassningar av kustvattenförekomster i Vatteninformation Sverige http://viss.lansstyrelsen.se/
halterna stadigt. Sett till en halveringstid om ca 30 år beräknas tröskelvärden klaras mellan år 2020 – 2025.
Bedömning av indikator 8.2A – Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)
Undersökningarna görs kustnära och dels i områden med historiska TBT- föroreningar från verksamheter som hamnar och marinor, och dels vid
referenslokaler utan närliggande punktkällor. I Egentliga Östersjön klaras inte tröskelvärde vid någon undersökt lokal. Detta tyder på en utbredd spridning av organiska tennföreningar, och höga halter TBT hittas också i sedimenten i ackumulationsbottnar i utsjön (se indikator 8.1A). Andelen påverkade snäckor i referenslokaler är dock lägre jämfört med historiskt belastade områden. I Västerhavet klaras tröskelvärde vid 3/4 referenslokaler. I belastade områden i Västerhavet klaras inte tröskelvärde men här ses ändå nedåtgående trender. Detta indikerar en fortsatt påverkan från organiska tennföreningar men att situationen i historiskt belastade områden förbättrats åtminstone i
Västerhavet.
Bedömning av indikator 8.2B – Produktivitet hos havsörn
Havsörnens utbredning täcker i dagsläget kustområden i stora delar av Östersjön. Tröskelvärdena för indikatorn klaras i samtliga havsbassänger i Östersjön utom Bottenhavet. Här klarar inte den observerade kullstorleken på 1,55 ungar i genomsnitt per par tröskelvärdet (1,64 ungar per par). Det är möjligt att det finns en koppling till de fiberbankar från historisk trä- och pappersindustri som förekommer längs Bottniska vikens kuster, vilka
innehåller höga halter av exempelvis DDE, PCB, dioxiner och metylkvicksilver (se avsnitt Förekomst, tillförsel och trender).
Indikatorer 8.2C och 8.2D – Störningar i reproduktionen hos vitmärla och tånglake
För vitmärla finns tillräckligt underlag för en bedömning för totalt fyra
havsbassänger i Östersjön. Bedömningen är att tröskelvärden klaras i Kvarken och Västra Gotlandshavet, men inte i Bottenhavet och Norra Gotlandshavet.
Undersökningar av reproduktionsstörningar i tånglake sker vid tre kustnära referenslokaler: Fjällbacka (Skagerrak), Kvädöfjärden (Västra Gotlandshavet) och Holmöarna (N Kvarken). Vid dessa klaras tröskelvärden för samtliga tre parametrar som undersökts. Sett till samtliga resultat från delprogrammet integrerad kustfiskövervakning är dock fiskens hälsotillstånd negativt påverkat vid dessa lokaler25, men bakomliggande orsaker är inte klarlagda.
25 Se faktablad för den integrerade kustfiskövervakningen:
https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/miljoovervakning/miljoovervakningens- programomrade-kust-och-hav/delprogram-integrerad-kustfiskovervakning.html
Indikator 8.3A – Antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkter
Över Östersjön och Nordsjön sker samordnad flygövervakning huvudsakligen längs större farleder för att upptäcka oljespill. För Östersjön och Kattegatt utgår bedömningen från Helcoms statusbedömning 2018, och för Skagerrak görs en nationell bedömning baserat på de resultat som Sverige inrapporterat enligt Bonnavtalet (samordningsplattform för bekämpningen av föroreningar från maritima verksamheter för Nordsjöländerna). Tröskelvärden klaras i ungefär hälften av havsbassängerna men resultaten visar också att antalet upptäckta spill liksom de volymer som spills totalt sett är nedåtgående.