I bedömningen ingår bestånd som antingen finns i den svenska ekonomiska zonen eller fiskas av svenska fartyg (inom och utanför svensk ekonomisk zon). För kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur, deskriptor 3, uppnås inte god miljöstatus för vare sig Nordsjön eller Östersjön.
På grund av ICES indelning för beståndsklassningen måste Öresund ingå i båda förvaltningsområdena. I Nordsjön ingår 27 bestånd i bedömningen av deskriptor 3. Av dessa klarar 15 tröskelvärdena för kriteriet D3C1 och 19 bestånd kriteriet D3C2. Sammanvägt klarar bara 11 bestånd tröskelvärdena för båda kriterierna (tabell 15).
Tillförlitligheten i bedömningen anses vara relativt hög i båda
havsområdena, dock saknas för en stor del av bestånden en bedömning av både fiskeridödlighet och lekbiomassa (tabell 15 och tabell 16).
Totalt ingår 12 bestånd i bedömningen av Östersjön, varav 8 fiskas i enlighet med FMSY, och 5 har en lekbiomassa som ligger på en hållbar nivå (tabell 16). Dock är det bara 3 bestånd, bland annat sill i centrala Östersjön, skarpsill i Östersjön och rödspätta i Öresund, som klarar båda kriterierna (ICES 2017a). Bedömningen omfattar bara en mindre del av Östersjön med avseende på de bottenlevande arterna på grund av avsaknad av data eller bedömningsmetoder för övriga bestånd.
Tabell 15. Översikt över bedömda bestånd i Nordsjön (bedömningsår 2016). ”Status bestånd” är sammanvägningen mellan D3C1 och D3C2. För att ett bestånd ska uppnå god miljöstatus måste fiskeridödligheten vara mindre än FMSY (D3C1) och lekbiomassan tillräckligt stor (D3C2). Om ett av de
två kriterierna inte kan bedömas så bedöms inte heller beståndets status. Gröna fält indikerar god miljöstatus. Röda fält indikerar ej god miljöstatus. För gråa fält har ingen bedömning kunnat göras. Se faktablad för indikator 3.1A, 3.1B.
Art Bestånd Kategori D3C1 D3C2 Status bestånd Bergtunga* Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak, Östra Engelska kanalen Bentiskt
Gråsej
Nordsjön, Rockall, Västra Skottland,
Skagerrak och Kattegatt Demersal
Havskräfta Skagerrak och Kattegatt Kräftdjur
Kolja Nordsjön, Västra Skottland, Skagerrak Demersal
Kolmule Nordöstra Atlanten Demersal
Kummel Större Nordsjön, Keltiska havet och Biskaya bukten Demersal
Lubb* Nordöstra Atlanten Demersal
Makrill Nordöstra Atlanten Pelagiskt
Nordhavsräka
Skagerrak, Norra Nordsjön,
Norska djupet Kräftdjur
Pigghaj Nordöstra Atlanten Broskfiskar
Piggvar* Nordsjön Bentiskt
Rödspätta Kattegatt, Bälthavet, Öresund Bentiskt
Rödspätta Nordsjön och Skagerrak Bentiskt
Rödtunga* Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak och Östra Engelska kanalen Bentiskt
Sandskädda* Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak Bentiskt
Sill Vårlekande, Skagerrak, Kattegatt, Västra Östersjön Pelagiskt
Sill Höstlekande, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Östra Engelska kanalen Pelagiskt
Sill Nordöstra Atlanten; Norskt vårlekande Pelagiskt
Skarpsill Nordsjön Pelagiskt
Skrubbskädda* Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt Bentiskt
Slätvar* Nordsjön, Engelska kanalen, Kattegatt, Skagerak Bentiskt
Taggmakrill Skagerrak, Kattegatt, Södra och centrala Nordsjön, Östra Engelska kanalen Pelagiskt
Tobis* Centrala och Södra Nordsjön; Dogger Bank Demersal
Tobis Centrala och Södra Nordsjön; Dogger Bank Demersal
Tobis Kattegatt, Skagerrak, Centrala och Norra Nordsjön Demersal
Torsk Nordsjön, Östra Engelska kanalen, Skagerrak Demersal
Vitling Nordsjön; Östra Engelska kanalen Demersal
Tabell 16. Översikt om bedömda bestånd i Östersjön (Bedömningsår 2016). ”Status bestånd” är sammanvägningen mellan D3C1 och D3C2. För att ett bestånd ska uppnå god miljöstatus måste både fiskeridödligheten vara mindre än FMSY (D3C1) och lekbiomassan tillräckligt stor (D3C2). Om ett av de
två kriterierna inte kan bedömas så bedöms inte heller beståndets status. Gröna fält indikerar god miljöstatus. Röda fält indikerar ej god miljöstatus. Gråa fält har inte kunnat bedömas. Källa: ICES 2017a.
Art Bestånd Kategori D3C1 D3C2 Status bestånd Rödspätta Kattegatt, Belthavet och Öresund Bentiskt
Sandskädda* Östersjön Bentiskt
Tunga Skagerak, Kattegatt, Västra Östersjön Bentiskt
Skarpsill Östersjön Pelagiskt
Skrubbskädda* Bälthavet och Öresund Bentiskt
Skrubbskädda Bornholm och Sydvästra Östersjön Bentiskt
Skrubbskädda* Norra och centrala Östersjön, Bentiskt
Sill Vårlekande, Skagerrak, Kattegatt och Västra Östersjön Pelagiskt
Sill Centrala Östersjön Pelagiskt
Sill Bottniska viken Pelagiskt
Torsk Västra Östersjön Demersal
Torsk* Östra Östersjön Demersal
* MSY proxy används.
Utsjöbestånden av fisk i större Nordsjön inklusive Skagerrak, Kattegatt och Öresund samt Östersjön provtas genom internationella provtrålningar. International Bottom Trawl Survey (IBTS) genomförs varje år under kvartal 1 och kvartal 3 i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Baltic International Trawl Survey (BITS) genomförs varje år under kvartal 1 och kvartal 4 i Östersjön (ej Bottenhavet och Bottenviken). Utifrån denna övervakning är trenden i
fiskeridödlighet och lekbiomassa olika för de bentiska, pelagiska och demersala arterna. Tidsserierna för fiskeridödlighet och lekbiomassa sträcker sig i vissa fall tillbaka till början av 1970-talet. För de bentiska bestånden i Östersjön och Nordsjön finns tecken på återhämtning (figur 22), då trenden går mot minskad fiskeridödlighet och ökad lekbiomassa över de senaste 5–6 åren för dessa bestånd (se faktablad för indikator 3.1A, 3.2A). För de pelagiska bestånden i både Nordsjön och Östersjön har fiskeridödligheten legat runt tröskelvärdet FMSY de senaste åren, medan lekbiomassan har ökat något. För demersala bestånd i Nordsjön syns en viss återhämtning, liksom för havskräfta i Västerhavet. Däremot är situationen för dermersala bestånd i Östersjön fortfarande kritisk och inga tecken på återhämtning kan ses.
Figur 22. Utveckling över tid för både fiskeridödlighet och lekbiomassa för de tre olika kategorierna fisk: pelagisk (mörkblå); demersal (ljusblå) och bentisk (blå). Den röda horisontella linjen representerar tröskelvärdet. För att en art eller fiskgrupp uppnår god miljöstatus måste F/FMSY vara <1 och SSB/BMSY-Trigger >1. Källa: ICES 2017c.
Storleksfördelning i fisksamhällena
En kvantitativ bedömning av ålders- och storleksfördelning (D3C3) är inte möjlig på beståndsnivå i dagsläget. Dock finns indikatorer för
storleksfördelning i fisksamhällen som kan komplettera de kvantitativa bedömningarna i detta kapitel (se även kapitlet om näringsvävar).
Storleksfördelningen av fisk påverkas starkt av fiske och en kraftig förändring med ökad dominans av små individer och arter har observerats under de senaste decennierna i både Nordsjön och Östersjön (Helcoms statusbedömning
2018, Ospar 2017a). I Östersjön har andelen stor fisk i pelagialen minskat kraftigt de senaste tio åren. I Nordsjön syns däremot en positiv trend avseende storleksfördelningen i det demersala fisksamhället de senaste sju åren, med större andel stora fiskar.