Bedöms elever olika beroende på program?

Det förhållandet att de prov som har använts på yrkesförberedande program rent språkligt, strukturmässigt samt avseende kunskaps- och ämnessyn skiljer sig från de prov som har använts på studieförberedande program indikerar att bedömningen av eleverna troligen skiljer sig åt beroende på om de läser på ett studie- eller yrkesförberedande program.

Det kan finnas olika förklaringar till varför proven och bedömningen skiljer sig åt. En förklaring kan vara att proven och undervisningen utgår från läroböcker och att dessa skiljer sig åt beroende på vilket program de vänder sig till.362 En annan förklaring kan möjligen ha samband med vilken elevsyn som lärarna har. Denna undersökning tyder på att det bland lärarna finns en viss uppfattning om vilken förmåga eleverna som går på de yrkesförberedande programmen har363 och att denna uppfattning är styrande när lärarna konstruerar sina prov. I enkätsvaren anger lärarna till exempel att flera av eleverna är lågpresterande och har olika så kallade diagnoser. Det är även ett av skälen till att lärarna på yrkesförberedande program väljer att låta närvaro och arbetet på lektionerna vara centrala inslag vid bedömningen av eleverna. Enligt lärarna ”räcker” det med att eleverna visar att de har vissa baskunskaper och gör sina uppgifter för

360

Skolverket (2007a) s. 9-11, Skolverket (1999) s. 32-34 och Lindberg (2002) s. 47f. och 52-54

361

Olofsson (2010) s. 150. Siffrorna gäller för år 2006. 55 procent av de män som hade gått samhällsvetenskapsprogrammet hade vid 25 års ålder erfarenhet av högre utbildning. Motsvarande siffra för kvinnorna var 67 procent. Det saknas siffror för kvinnor som hade gått byggprogrammet.

362

Se Bronäs (2000) och Bronäs (2003)

363

att kunna nå betyget Godkänt. Lärarna framhåller dock att eleverna ska få förståelse för samhället för att kunna fungera som samhällsmedborgare. Eftersom flera av eleverna på yrkesförberedande program, enligt lärarna, har inlärningssvårigheter anpassar lärarna proven och bedömningsformerna till eleverna. Proven ses som betydelsefulla för att bedöma eleverna individuellt men om proven är för många och för omfattande riskerar de, enligt lärarna, att ge svaga och omotiverade elever ännu sämre självförtroende. Provens funktion är därför främst att kontrollera att varje elev har läst in ett visst kunskaps-område på ett godtagbart sätt. Samtliga lärare som deltar i undersökningen, utom en, använder dock prov som mäter samtliga betygssteg. Det är intressant att notera att det är de lärare som enbart undervisar på yrkesförberedande pro-gram som i enkätsvaren för resonemang kring hur de måste anpassa de skrift-liga bedömningsverktygen till eleverna i enlighet med det som anges ovan. De lärare som undervisar på både studie- och yrkesförberedande program gör i enkätsvaren inga distinktioner mellan de olika programmen.

Lärarna anpassar alltså proven till den praktiska verkligheten. Detta görs troli-gen för att de på detta sätt anser sig ha en chans att få en fungerande undervis-ning och för att eleverna ska kunna nå målen. Utifrån den bedömundervis-ning som lärarna gör av elevernas förmåga anpassar lärarna bedömningsverktygen så att de lättare ska kunna visa sina kunskaper. Det skulle därmed kunna ses som ett sätt att öka elevernas självförtroende, vilket kan sägas ligga i linje med läro-planens skrivningar om att läraren ska stärka elevernas självförtroende. Frågan är om denna form av ”anpassning” till elever som går ett yrkesförberedande program, till exempel genom att ge dem korta faktafrågor som besvaras med några få ord, är något som hjälper eleverna. Amerikansk forskning visar att om lärare har låga förväntningar på svagpresterande elever presterar de under sin förmåga eftersom fokus ligger på deras begränsningar istället för deras förutsättningar.364 Detta påpekas även i olika Skolinspektionsrapporter.365 Om lärare förenklar och trivialiserar innehållet kan detta i sin tur leda till ett ointresse eftersom eleverna därmed inte får ta del av olika nyanseringar och intressanta resonemang.366 Om innehållet förenklas i så motto att stoffet blir för kortfattat och lösryckt finns det en risk att det snarare blir svårare att förstå än om till exempel olika begrepp sätts in i ett sammanhang och förklaras ur olika perspektiv.

364

Gustafsson & Myrberg (2002) s. 104

365

Se t.ex. Skolinspektionen (2010c) och Skolinspektionen (2010d)

366

En annan risk med att anpassa kursen på det sätt som omnämns ovan är att elever som går på ett yrkesförberedande program genom proven inte får möjlig-het att visa att de har de kunskaper och färdigmöjlig-heter som krävs för att nå de högre betygsnivåerna.367 Enligt tidigare forskning anpassar sig eleverna till de krav som ställs på dem och provens form och innehåll styr deras lärande. Om proven enbart efterfrågar korta faktakunskaper kan det innebära att elever inte ens bemödar sig med att till exempel försöka nå förståelse, se samband eller skriva en längre sammanhängande text. Detta kan leda till att vissa elever på yrkesförberedande program i praktiken inte ges möjligheten att visa hela sin kapacitet. En annan konsekvens kan bli att de krav som ställs på elever som går på ett yrkesförberedande program är lägre än de krav som ställs på elever som går på ett studieförberedande program.

Ovanstående resonemang får stöd i tidigare forskning som pekar på att lärare som undervisar i kärnämnen framhåller att elever på yrkesförberedande program har svårt att nå målen på grund av att dessa ligger på en för hög abstraktionsnivå. Därför sänker lärarna kraven genom att till exempel begränsa kursinnehållet och ge eleverna enklare uppgifter för att de ska ha en möjlighet att nå betyget Godkänt.368 Skolverket har påpekat att det finns en risk att kraven reduceras om lärare enbart arbetar med uppnåendemålen i kursplanen, som utgörs av en sorts ”miniminivå”.369 Om kärnämneslärare som undervisar på yrkesförberedande program finner att de måste begränsa kursens innehåll ytterligare till en nivå som inte når upp till uppnåendemålen går det inte att dra någon annan slutsats än att de kravnivåer som ställs på eleverna inte når upp till de krav som ställs upp i styrdokumenten.

Skolverket konstaterar att

Vissa grupper av elever på yrkesförberedande program tenderar att gynnas i betygssättningen genom att lägre krav ställs på dem för att de ska få betyget Godkänt (möjligen också VG och MVG, i den mån som lärarna tenderar att tolka kursplaner och betygskriterier i relation till elevgruppens genomsnittliga kunskapsnivå).370

367

Se även Skolinspektionen (2010b) och Berglund (2009)

368 Korp (2006) s. 263, Lindberg (2002) s. 47f. och 52-54, Skolverket (1999) s. 32-34 och Skolverket (2000) s. 81. Se även Nyström (2004), Skolverket (2007a), Högberg (2009) och Berglund (2009).

369

Skolverket (2000) s. 43f.

370

Detta bekräftas av bland annat Helena Korp och Viveca Lindberg.371 Därmed lyfts frågan om bedömningens likvärdighet och vilka krav som ställs på eleverna beroende på vilka program eleverna läser. Tidigare forskning visar att det råder brister i likvärdighet. Dessa brister i likvärdighet gäller utöver bedömningen även vilken kunskaps- och ämnessyn som förmedlas till eleverna.372 Frågan är om kraven är för höga eller om det är en form av ämnesdidaktiskt problem som kan lösas genom att lärare i högre utsträckning omformar kursen för att nå eleverna, utan att för den skull reducera kraven.

Historiskt sett har det funnits skillnader mellan olika elevers samhällskunskaps-undervisning.373 I och med 1990-talets läroplansreform skulle samtliga elever läsa kärnämneskursen Samhällskunskap A, vilket bland annat innebar att det formellt sett ställdes samma krav på alla elever vid bedömningen. Denna undersökning tyder dock på att det fortfarande råder delvis olika kurser beroen-de på vilket program eleverna stuberoen-derar på. Detta väcker en rad frågor. Vad är rimliga kravnivåer? Går det att anpassa kurserna till olika program och samtidigt bibehålla en likvärdig bedömning? Ska elever på olika program lära sig olika kunskaper och förmågor inom ämnet samhällskunskap eller ska samtliga elever få ta del av ett likartat kursinnehåll? Dessa frågor är relevanta med tanke på att det åter införs olika samhällskunskapskurser för elever som studerar på ett högskoleförberedande program respektive ett yrkesprogram enligt den nya läroplan som kommer att träda i kraft hösten 2011. De elever som går ett yrkesprogram erbjuds däremot en påbyggnadskurs som tillsammans med den obligatoriska samhällskunskapskursen som ingår på yrkesprogrammen mot-svarar det kursinnehåll som elever på högskoleförberedande program läser. Likvärdighetsfrågan är därmed fortfarande aktuell.