En lärare har tillgång till flera olika bedömningsverktyg som kan användas när elevernas kunskaper ska bedömas. Undersökningens fokus ligger på ett av dessa, de skriftliga proven. I detta sammanhang bör det påpekas att såväl skriftliga prov som andra bedömningsinstrument används i ett specifikt sammanhang. Undervisningen bedrivs i en viss kontext och lärarna och elever-na har en överenskommelse – uttalad eller outtalad – kring proven.273 Sådana faktorer omfattas dock inte av studien. Sidoinformation i form av till exempel hur lång tid eleverna har på sig att skriva provet eller om lärarna eventuellt ger muntlig information till eleverna i samband med provet utgör ytterligare en begränsning. Lärarnas bedömning av svaren kan självklart också ge en indikation på vilken kunskap som värderas. Varken elevernas svar eller lärarnas bedömning av dessa ingår i föreliggande undersökning.
Det finns även en mängd ramfaktorer, det vill säga olika förhållanden och begränsningar, som kan påverka såväl undervisningen som innehållet och utformningen av proven.274 Elevgruppens sammansättning, timfördelning och andra undervisningsförutsättningar är bara några av de ramfaktorer som kan påverka provens innehåll och utformning. Det ingår dock inte i denna studie att närmare undersöka vilken roll dessa faktorer kan ha. Däremot framkommer vissa ramfaktorers betydelse vid analysen av enkätsvaren. Enkätsvaren ger även en bild av vilka faktorer som lärare anser är viktiga vid bedömning inom kursen Samhällskunskap A samt vilka bedömningsverktyg som lärare använder sig av
273
Jansdotter Samuelsson & Nordgren (2008) s. 137
274
utöver de skriftliga proven. Dessa resultat ger en kompletterande bild till studiens huvudfokus som ligger på de skriftliga proven.
En av frågeställningarna handlar om skillnaderna mellan studie- och yrkesför-beredande program. Kursen Samhällskunskap A utgör en lämplig avgränsning eftersom kursen, enligt Lpf 94, är obligatorisk för alla program i gymnasie-skolan. Det innebär att samtliga elever bedöms utifrån en gemensam kursplan och gemensamma betygskriterier. Materialet blir därmed jämförbart. Det är värt att återigen påpeka att urvalet inte är slumpmässigt. De resultat som presenteras i undersökningen är därmed inte generaliserbara.
En annan frågeställning handlar om vilka kunskaps- och ämnessyner som uttrycks i proven. Begreppet kunskapssyn behandlas utifrån styrdokumentens formuleringar kring vad kunskap är. Analysen av de kunskaps- och ämnessyner som proven ger uttryck för är avgränsad till att avse just de skriftliga proven. Undersökningen kan alltså inte ge svar på vilken kunskaps- och ämnessyn som lärarna mer generellt har och som omfattar mycket mer än det som avspeglas i en text i ett provdokument. Vidare kan, som nämndes ovan, provens utformning och innehåll vara anpassad till olika ramfaktorer varför den kunskaps- och ämnessyn som de ger uttryck för inte nödvändigtvis fullt ut överensstämmer med lärarens egen uppfattning. Här kan också knytas an till det läroplansteoretiska perspektivet. Läraren kan ha en uppfattning som överens-stämmer med intentionerna bakom läroplanen men i klassrummet – där den verkställda läroplanen kommer till uttryck – blir resultatet ändå ett annat. Det kan emellanåt råda ett glapp mellan provens innehåll (och utformning) och lärarens ambition.275 Som tidigare har framhållits framgår det emellertid av ett flertal studier att den ämnes- och kunskapssyn som proven ger uttryck för i hög grad påverkar elevernas ämnesuppfattning och deras syn på vilken kunskap som värderas i skolan. Tidigare utförda undersökningar visar också att eleverna strävar efter att lära sig det som efterfrågas i proven. Proven signalerar således en viss kunskapssyn och en bild av ämnet som eleverna tenderar att påverkas av oavsett vad som framgår av eventuella läroplaner eller av vad läraren meddelar i klassrumssituationen. Därmed blir proven delvis skolans ”skyltfönster” gentemot eleverna i det här avseendet, inte lärarens uppfattning eller vad som eventuellt kan läsas ut av styrdokumenten. Det faktum att provens utformning
275
och innehåll påverkar elevernas lärande, bedömningen av desamma samt vilken bild eleverna får av ett ämne276 motiverar denna undersökning.
Avsikten med att analysera vilka delar av styrdokumenten som kommer till uttryck i de skriftliga prov som ingår i undersökningen är att undersöka och belysa vad som behandlas i prov inom ämnet samhällskunskap och hur detta görs. De delar av styrdokumenten som inte får genomslag i proven kan natur-ligtvis behandlas i undervisningen och i andra former av bedömningsinstru-ment. I detta sammanhang kan nämnas att flertalet av de resultat som fram-kommer i denna studie har relevans även när den nya läroplansreformen träder i kraft hösten 2011. Det införs till exempel en ny betygsskala men det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet kommer fortfarande att vara kvar.277 Före-liggande undersökning fokuserar på såväl ämnesdidaktiska som bedömnings-mässiga frågor och dessa är fortfarande aktuella även utifrån de nya styrdoku-menten.
I de följande kapitlen kommer resultaten av undersökningens empiriska del att presenteras. I kapitel åtta redovisas resultaten från enkätsvaren samt de lokala kursplanerna. Därefter följer de olika analysstegen som behandlas i var sitt kapitel – provens utformning, kunskapssyn och ämnessyn. Slutligen görs en jämförelse mellan den bild av ämnet samhällskunskap som kommer till uttryck i proven och styrdokumentens skrivningar. De skillnader som finns mellan studie- och yrkesförberedande program avseende provens utformning, kun-skapssyn och ämnessyn behandlas genom samtliga analyskapitel. De kvalitativa delarna ifråga om provens och provfrågornas innehåll och utformning inne-håller pedagogiska, bedömningsmässiga och ämnesdidaktiska inslag vid sidan av analysens statistiska del. Delvis görs vissa tolkningar av de empiriska resultaten parallellt med att resultaten presenteras.
276
Se t.ex. Lundahl (2009) s. 142
277
8 Enkätsvaren och de lokala kursplanerna
I detta kapitel redovisas hur de lärare som ingår i studien resonerar kring skriftliga prov och bedömning av elever inom kursen Samhällskunskap A. Kapitlet avslutas med en redogörelse av de lokala kursplaner som är en del av undersökningens material.