Den ämnessyn som uttrycks i proven tyder på att det finns en stark ämnestradition som får genomslag i proven. Både proven och provfrågorna domineras av Sveriges statsskick på nationell nivå samt nationalekonomi. Övriga kunskapsområden som finns representerade är EU, internationell politik, massmedia och kriminologi. Vidare är proven och provfrågorna väl avgränsade. Det finns enbart ett fåtal exempel på att olika kunskapsområden kopplas samman. Exempelvis görs inga kopplingar mellan de två områdena EU och Sveriges statsskick eller att ett fenomen inom ett kunskaps-område kan påverka ett annat fenomen inom ett annat kunskapskunskaps-område.302 Inom kategorin Sveriges statsskick, demokrati, ideologier och partier kretsar flertalet av provfrågorna kring riksdag och regering. Demokratifrågorna är kopplade till valsystemet, men även frågor kring till exempel demokratins problem och brister förekommer. Ideologifrågorna är inriktade på liberalism, konservatism och socialism.
Kunskapsområdet ekonomi berör främst nationalekonomiska begrepp på makronivå. Ett annat typiskt drag är att de innehåller olika former av tillämp-ningsfrågor. Frågorna som handlar om massmedia fokuserar på dagspressen, medan övriga medier förekommer sparsamt i provfrågorna. Kriminologi-frågorna är koncentrerade på olika typer av brott samt brottslighetens orsaker och konsekvenser avseende svenska förhållanden. EU-frågorna har fokus på EU:s institutioner samt för- och nackdelar med EU. Internationell politik handlar om FN och konflikter i världen.
Vid en jämförelse mellan provfrågornas grad av strukturering och huruvida de är av fakta- eller förståelsekaraktär framträder ett visst mönster beroende på vilket kunskapsområde det gäller. Provfrågorna inom kategorierna Sveriges statsskick och EU kännetecknas av att de till största delen är kortsvarsfrågor av faktakaraktär. Frågorna kretsar kring de politiska institutionerna och fokus ligger på olika definitioner av begrepp samt beskrivningar av hur Sverige respektive EU styrs. Däremot förekommer det betydligt färre problematise-rande frågor kring till exempel begrepp som makt eller påverkan. Provfrågorna
302 Här kan nämnas att i Regeringens skrivelse 1996/97:112 s. 106 påpekas att provuppgifter ”bör ha en inriktning mot problemlösning, tillämpningar och kombinationer av olika kunskapsområden”.
inom kategorierna ekonomi, kriminologi, massmedia och internationell politik har istället en större andel förståelsefrågor samt fler långsvars- och essäfrågor. En jämförelse mellan studie- och yrkesförberedande program visar att de prov som har använts på yrkesförberedande program i högre utsträckning innehåller korta faktafrågor. Även på yrkesförberedande program syns dock det mönster som nämns ovan, det vill säga att ekonomi, kriminologi, massmedia och internationell politik innehåller fler långsvars- och förståelsefrågor. Men vid en jämförelse med de studieförberedande programmen är det tydligt att proven på de yrkesförberedande programmen innehåller fler korta faktafrågor inom samtliga kunskapsområden. (Se tabell 11 och 12.)
Innehållsmässigt är det inte så stora skillnader mellan studie- och yrkesförbere-dande program. De tendenser som kan noteras är att provfrågorna på de yrkesförberedande programmen är mer inriktade på vardagen, till exempel privatekonomi istället för nationalekonomi samt att sociala frågor, bland annat kriminologi, är mer utbrett. Rent språkligt har dessa provfrågor enklare formu-leringar och ett mer personligt tilltal till eleverna. De provfrågor som har använts på studieförberedande program uppvisar en mer teoretisk ansats och språket som används är mer komplicerat. Exempelvis innehåller dessa frågor i högre grad olika teorier samt analysmodellen.
Sammanfattningsvis är proven och provfrågorna förhållandevis lika till sitt innehåll och i sina frågeformuleringar, men proven uppvisar en ganska stor skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program. Det förefaller finnas en relativt likartad ämnessyn, men denna ämnessyn ges olika tolkningar när det gäller utformning av prov och provfrågor – främst vid en jämförelse mellan studie- och yrkesförberedande program – och i förlängningen därmed även en skillnad när det gäller kunskapssyn och bedömning i relation till styrdoku-mentens mål.
12 Ämnet samhällskunskap i proven och i styrdokumenten –
En jämförelse
I detta kapitel jämförs den kunskaps- och ämnessyn som kommer till uttryck i proven med Lpf 94, ämnesplanen för samhällskunskap samt kursplanen och betygskriterierna för kursen Samhällskunskap A. Med utgångspunkt i ett generellt läroplansteoretiskt perspektiv ligger fokus på samhällskunskapsämnets specifika uttryck, det vill säga ämnets traditioner vad gäller såväl dess form som innehåll. Därmed lyfts även undersökningens ämnesdidaktiska perspektiv fram. I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem ska bedömningen göras med utgångspunkt i de mål och kriterier som är fastställda i styrdokumenten. Därför bör bedömningsverktygen också utformas i överensstämmelse med målen och kriterierna. I detta kapitel ges först en bild av ämnet samhällskunskap så som det kommer till uttryck i de prov som ingår i undersökningen. Därefter jämförs denna bild med styrdokumentens riktlinjer.
En kurs i Samhällskunskap A innehåller naturligtvis mycket mer än det som visas i proven och självklart kan kursens innehåll både behandlas och bedömas på flera andra sätt än genom skriftliga prov. Att jämföra genomförda prov med läroplan och kursplan är ändå av intresse eftersom det visar vilka delar av läroplanen och kursplanen som är framträdande i proven.
Figur 3. Undersökningen utgår från de skriftliga prov som har använts på realiseringsarenan. Provens utformning, kunskapssyn och ämnessyn jämförs med den formella läroplanen.
Den formella läroplanen på formuleringsarenan Styrdokumenten Den uppfattade läroplanen Enkäten Lokala kursplaner Den verkställda läroplanen på realiseringsarenan De skriftliga proven Kunskapssyn Ämnessyn
Provens struktur och innehåll