De lokala kursplanernas betydelse i denna studie

Denna undersökning tyder på att lokala kursplaner i samhällskunskap inte är vanligt förekommande och i den mån de förekommer är de inte uppdaterade efter de förändringar som sker i den nationella kursplanen.282

De två lokala kursplaner som används på yrkesförberedande program visar på en anpassning till eleverna. Främst kursinnehållet, men i viss mån även betygs-kriterierna, har formulerats om och därmed gett en egen prägel på kursen jämfört med de nationella skrivningarna.

Provanalysen visar att de lokala kursplanerna inte sätter några stora avtryck i de prov som hör till respektive kursplan. Det finns endast enstaka inslag i prov-frågorna som kan härledas till det specifika innehållet som återfinns i de lokala kursplanerna.

I och med att de lokala kursplanerna är få och inte nämnvärt kommer till uttryck i proven kommer analysen av proven och provfrågorna att göras i förhållande till den formella läroplanen och kursplanen på nationell nivå.

282

Jfr. Tholin (2006) som i sin avhandling har kommit fram till en liknande slutsats avseende lokala kursplaner i ämnena idrott och hälsa, engelska och kemi på grundskolan.

9 De skriftliga provens utformning

De skriftliga prov som ingår i undersökningen uppvisar ett spektrum av olika strukturer, innehåll och layout. Samtidigt ger proven en bild av hur prov i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan ser ut. Det är lätt att känna igen ett prov när man ser det. De skriftliga provens utformning handlar om hur proven är uppbyggda. Proven och provfrågornas struktur kan påverka elevernas möjlig-heter att visa sina förmågor. Provens layout och struktur har betydelse för såväl vilken kunskaps- och ämnessyn som förmedlas till eleverna via proven som för bedömningen av desamma. Därför ligger de analysresultat som framkommer i detta kapitel till grund för de fortsatta analysresultat som handlar om vilka kun-skaps- och ämnessyner som kommer till uttryck i proven. (Kapitel 10 och 11.) Analysen av de skriftliga proven görs dels på provnivå, dels på provfrågenivå. Med provnivå avses proven i sin helhet. Med provfrågenivå avses att analysen görs utifrån varje fråga. I undersökningen ingår 95 prov som innehåller 1 239 provfrågor. Antalet provfrågor per prov varierar mellan en fråga upp till 35 frågor. Medelvärdet är 13 frågor per prov och medianen är 12 frågor. När prov-frågorna har räknats har den numrering som lärarna gjort på proven i stort sett följts. Eftersom proven innehåller ett antal frågor som består av flera delfrågor skulle antalet provfrågor som ingår i undersökningens analys öka avsevärt om dessa delfrågor hade räknats var för sig. När en fråga innehåller delfrågor som hänger samman räknas denna typ av fråga därför som en fråga eftersom läraren själv i provet har räknat det som en fråga.283 Ett exempel får illustrera.

7. Vilka fem länder sitter alltid med i FN:s säkerhetsråd? Vad har säkerhetsrådet för befogenheter? Vad betyder vetorätt i detta sammanhang? Ovanstående fråga består av tre delfrågor i ett sammanhang. De tre frågorna hänger ihop och eleverna besvarar dem som en helhet. Frågan bör därför ses som en fråga och inte som tre. Det stämmer också väl överens med synsättet att en essäfråga, som oftast också består av flera delfrågor, utgör en fråga.

Samma resonemang gäller för frågor med bundna svarsalternativ, som ofta innehåller en mängd delfrågor. Följande fråga får illustrera hur en flervalsfråga

283

Jämför t.ex. Katrin Modig (2005) som i sitt examensarbete om skriftliga prov i religionskunskap A har valt att räkna t.ex. följande fråga ”Vem var Siddharta Gautama och när levde han?” som två frågor. I föreliggande undersökning skulle denna fråga räknas som en fråga.

med flera delfrågor har räknats som en fråga eftersom läraren har räknat den som en fråga.

4. Vilka uppgifter har A. regeringen B. riksdagen? Markera med A=regeringen B=riksdagen (9) 1. Stiftar lagar______ 2. lägger propositioner___ 3. Kontrollerar förvaltningen______ 4. Lägger motioner______ 5. Ger fångar nåd_____ 6. Bestämmer våra skatter 7. Verkställer______ 8. Utser JO_____

9. Utser generaldirektörer_____

I undersökningen ingår 693 frågor fördelade på 56 prov som har använts på studieförberedande program och 546 frågor fördelade på 39 prov som har använts på yrkesförberedande program. Att undersökningen innehåller fler prov som har använts på studieförberedande program än på yrkesförberedande program beror på att det genomsnittligt har använts fler prov under en kurs på de studieförberedande programmen – 3,5 prov per kurs – jämfört med 2,5 prov per kurs på de yrkesförberedande programmen. Antalet prov på en kurs varierar från noll till åtta stycken – medianen ligger dock på tre prov på de studieförberedande programmen och två prov på de yrkesförberedande programmen.

Det framgår tydligt när man går igenom materialet att det förekommer en del felskrivningar och slarvfel i provfrågor och instruktioner. Det saknas till exempel någon bokstav eller frågetecken. Det finns även en del stavfel och en grammatiskt felaktig svenska. Samtliga citat ur proven har citerats exakt som de är skrivna. Felskrivningar är därför något som ibland syns i de exempel på instruktioner och provfrågor som återges i analysavsnitten.284

284

Jfr. Levin & Marton (1971), Wedman (1988), Larsson (1986) och Jansdotter Samuelsson & Nordgren (2008). Samtliga författare poängterar att proven bör vara välstrukturerade, ha en god layout och vara språkligt korrekta. Provanalysen visar att detta är något som delvis inte uppfylls i de prov som ingår i denna studie.