I styrdokumenten anges olika mål och riktlinjer för skolans verksamhet. Denna undersökning tyder på att dessa mål och riktlinjer till viss del får genomslag i de prov som ingår i studien. I den mån styrdokumentens innehåll implementeras i proven är det snarast i form av att olika generella förmågor, till exempel att eleven ska kunna redogöra för, argumentera eller analysera, som kan konstateras förekomma i provfrågorna. Däremot framträder inte de mer ämnes-specifika mål som uttrycks i kursplan och betygskriterier i lika hög utsträckning. I princip är det två delar av kursplanens ämnesspecifika mål som är i fokus i de prov som ingår i studien. Dels det politiska systemets funktion på nationell nivå, dels hur ekonomiska förhållanden kan påverka det svenska samhället på nationell nivå. Resultatet av denna undersökning tyder på att kursplanens ämnesinnehåll inte har så starkt genomslag när skriftliga provfrågor formuleras. Som tidigare har konstaterats i kapitel 11 är det snarare samhällskunskapens ämnestradition som kommer till uttryck i proven.
Av styrdokumenten framgår att eleverna ska ha kunskap om och förståelse för bland annat hur politiska beslut kan påverkas på lokal, regional, nationell, EU och internationell nivå. Det politiska systemet framställs i proven till stora delar som olika begrepp och institutioner på nationell nivå, men mer sällan i relation till andra geografiska nivåer eller i relation till begrepp som makt och påverkan. I läroplan och kursplan anges flera områden som inte kommer till uttryck i de prov som ingår i undersökningen, till exempel ett mångkulturellt, miljömässigt och etiskt perspektiv samt frågor om mänskliga rättigheter. Inte heller globalise-ringens och EU:s roll behandlas i någon nämnvärd utsträckning. Ett kursplane-mål som främst framträder i de prov som har använts på yrkesförberedande program handlar om hur sociala förhållanden påverkar vårt samhälle.
I de prov som ingår i studien ligger fokus på att eleverna ska kunna redogöra för vissa begrepp och förklara olika fenomen, men det finns även relativt stora inslag av provfrågor där eleverna ska analysera, jämföra och argumentera. Förståelsefrågorna innehåller flera av de generella förmågor som omnämns i styrdokumenten, både bland uppnående- och strävansmålen. Eleverna ombeds ofta att förklara orsaker och konsekvenser, analysera och dra slutsatser, föra resonemang, motivera sina ställningstaganden eller argumentera för sin åsikt.
Däremot förekommer det mer sällan att eleverna ska komma med lösningar, tillämpa sina kunskaper eller lösa problem. Att granska fakta eller jämföra sina egna ståndpunkter med andras förekommer inte heller i någon större utsträckning.
De ovan nämnda generella förmågor som omnämns dels i strävansmålen, dels i betygskriterierna på VG- och MVG-nivå implementeras i lägre utsträckning i de prov som har använts på yrkesförberedande program jämfört med studieför-beredande program. Detta är även något som de lärare som undervisar i samhällskunskap på yrkesförberedande program lyfter fram i sina enkätsvar, där de anger att de ofta bedömer de högre betygsnivåerna med hjälp av andra bedömningsverktyg än prov. De prov som är avsedda för studieförberedande program innehåller i större utsträckning hela spannet av olika förmågor som anges i styrdokumenten.
Resultatet av provanalysen påvisar att de prov som har använts på yrkes-förberedande program till stor del innehåller faktafrågor av kortsvarskaraktär. Även om den kvantitativa delen av analysen förstärker denna bild kan det vara värt att åter påpeka att det även på yrkesförberedande program förekommer förståelsefrågor som innebär att eleverna ska visa sin förmåga att till exempel se olika perspektiv eller argumentera kring något fenomen.
Proven innehåller i olika hög grad förståelsefrågor där elevernas förmåga att till exempel dra slutsatser, jämföra, resonera och argumentera efterfrågas. Dessa skillnader avseende i vilken utsträckning proven innehåller förståelsefrågor tenderar att bero på att lärare gör olika typer av prov, men skillnaderna sammanfaller även med olika kunskapsområden, som i mer eller mindre hög grad består av förståelsefrågor. Dessutom pekar denna studie på att den didaktiska frågan för vem? även har betydelse eftersom det framkommer skillnader avseende om proven är avsedda för studie- eller yrkesförberedande program.
13 Prov i samhällskunskap – en sammanfattande diskussion
Den läroplansreform som genomfördes i mitten av 1990-talet innebar bland annat att skolan fick ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, i vilket bedömningen av eleverna ska ske utifrån styrdokumentens mål och riktlinjer. I sitt lärande tenderar elever att utgå från det som efterfrågas i prov. Om proven inte behandlar de kunskaper och förmågor som omnämns i styrdokumenten ges eleverna inte heller möjlighet att visa dessa.308 Resultaten från denna undersökning pekar på att det förekommer prov vars utformning och innehåll gör att eleverna inte stimuleras till eller ges möjlighet att visa samtliga sina förmågor. Vidare visar resultaten att de provfrågor som är tänkta att kontrollera om eleverna har uppnått kunskaper som kan rendera ett högre betyg i relativt hög grad är inriktade på elevernas förståelse av olika företeelser. Undersök-ningen pekar även på att det finns en rad mål i styrdokumenten som inte behandlas i proven.
En annan genomgripande läroplansförändring för gymnasieskolans del var införandet av kärnämnen med gemensam kursplan och betygskriterier för samtliga gymnasieelever. Denna studie visar att proven utformas olika beroende på vilka program proven är avsedda att användas inom. Eleverna får därför, via proven, ta del av olika kunskaps- och ämnessyner. Proven ger eleverna olika bilder av ämnet samhällskunskap. De krav som ställs på dem och de bedöm-ningar som görs skiljer sig åt beroende på om de går ett studie- eller yrkesförberedande program. Att bedömningen skiljer sig åt beroende på vilket program eleverna går bekräftas även av studiens enkätresultat. Skillnaderna är störst mellan de lärare som enbart undervisar på studie- respektive yrkesförbe-redande program. De lärare som undervisar på studieförbeyrkesförbe-redande program betonar i högre grad de skriftliga provens betydelse vid bedömningen av elever-na jämfört med de lärare som enbart undervisar på yrkesförberedande program. De sistnämnda framhåller istället andra muntliga bedömningsformer, bland annat med motiveringen att eleverna har svårt att visa sina kunskaper skriftligt. Denna studie ger en bild av hur skriftliga prov och bedömning inom ämnet samhällskunskap på gymnasieskolan kan se ut. Ämnet framträder, i de prov som ingår i denna undersökning, som ett orienteringsämne, ett analysämne och
308
Se t.ex. Ramsden (2008), Ramsden (1988), Entwistle (2008), Boesen (2006), Marton et al. (1999), Imsen (1999) och Levin & Marton (1971)
ett diskussionsämne. Dessa tre ämnesdidaktiska profiler309 kommer mer eller mindre till uttryck inom samhällskunskapens olika kunskapsområden. Denna undersökning tyder på att det råder ett samband mellan vilket kunskapsområde som provet behandlar och vilken ämnesdidaktisk profil som dominerar i provet. Ovanstående resultat kan jämföras med styrdokumentens skrivningar. De ämnesdidaktiska profilerna ryms inom de generella förmågor som anges i kursplanen, till exempel att eleven ska kunna redogöra för, analysera och diskutera. I kursplanen anges däremot inte att olika kunskapsområden ska foku-sera på olika förmågor. Exempelvis framgår det inte att Sveriges statsskick främst handlar om att kontrollera att eleverna har kunskaper om olika begrepp eller att ekonomi handlar om att eleverna ska kunna analysera ekonomiska sam-band. Följaktligen är det något annat som gör att samhällskunskapen främst kommer till uttryck som ett faktainriktat orienteringsämne inom vissa kunskaps-områden medan andra kunskapskunskaps-områden mer ger uttryck för samhälls-kunskapen som ett analys- och diskussionsämne.
När det gäller i vilken mån proven innehåller frågor där eleverna ska visa förståelse och till exempel analysera eller argumentera finns det skillnader mellan olika lärares prov. Till skillnad från tidigare undersökningar som har pekat på att prov har en tendens att fokusera på faktakunskaper310 innehåller de prov som ingår i föreliggande studie relativt många förståelsefrågor. Resultaten från provanalysen visar även att det finns ett samband mellan olika kunskaps-områden och andelen förståelsefrågor. De prov som handlar om Sveriges statsskick och EU efterfrågar främst faktakunskaper kring olika begrepp och institutioner. De prov som handlar om ekonomi, massmedia, kriminologi och internationell politik innehåller däremot fler förståelsefrågor.
Två tredjedelar av samtliga provfrågor handlar om Sveriges statsskick och nationalekonomi. Detta ligger i linje med tidigare forskning som visar att ämnet historiskt sett har fokuserat på statsvetenskapliga och nationalekonomiska begrepp.311 Kursplanens övriga ämnesspecifika innehåll syns däremot inte lika tydligt. Detta är intressant i ljuset av den forskning som visar att om kurs-planernas innehåll avviker från lärarnas ämnestradition tenderar
309
Jfr. tidigare kategoriseringar av vad som kännetecknar ämnet samhällskunskap som redovisas i kapitel 6, t.ex. Bronäs & Selander (2002), Vernersson (1999), och Englund (1997).
310
Se t.ex. Svingby (1998), Boesen (2006) och Törnvall (2001)
311
Bronäs & Selander (2002), Bjessmo (1990), Bjessmo (1994), Bernmark-Ottosson (2009) och Schüllerqvist & Osbeck (2009)
nen att väga tyngre. Även tidigare läroplansteoretisk forskning pekar på att ett ämnes historiska tradition är en viktig styrfaktor när lärare gör sina ämnesdidak-tiska val.312 Denna undersökning ger stöd för de slutsatserna.
Samtidigt framhåller andra att samhällskunskapen inte har en stark tradition dels på grund av att ämnet är stort och splittrat, dels på grund av att styrdoku-menten är otydliga och vida i sina formuleringar. Därför får lärarna ett stort friutrymme att till exempel göra sina egna urval.313 De prov som ingår i föreliggande studie är dock påtagligt likartade. Det är till exempel samma kunskapsområden och begrepp som återkommer i de olika proven. Även provens struktur är likartad. Det går att urskilja tydliga mönster när det gäller hur proven är utformade och vilket innehåll de har. Resultatet indikerar att det verkar råda någon form av ämnes- och provtradition. Denna ämnes- och provtradition ger ändå utrymme för att styrdokumenten tolkas på olika sätt när det gäller såväl bedömning som kunskaps- och ämnessyn. Den stora skillnaden beror främst på om proven är avsedda för studie- eller yrkesförberedande program.
Nu följer en sammanfattande diskussion avseende de ovan nämnda resultaten. Det är viktigt att åter påpeka att studien är begränsad till att undersöka bedömningsverktyget skriftliga prov. De slutsatser som dras och den diskussion som förs görs följaktligen utifrån provens form och innehåll samt utifrån den kompletterande information som har framkommit genom enkätsvaren.