Betygskriterierna för kursen Samhällskunskap A

För att förtydliga hur betygskriterierna förhåller sig gentemot varandra har jag placerat dessa i ett rutschema. Syftet är att det tydligare ska framgå hur pro-gressionen mellan de olika betygsstegen tar sig uttryck. Kursiveringarna och fetstilen har gjorts för att det ska vara enklare att jämföra den förmåga som eleven ska tillägna sig (kursivering samt fetstil) och det kunskapsinnehåll som är kopplat till förmågan (fetstil).

Betygskriterier Samhällskunskap A

Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt

Redogör för det politiska systemets funktion samt

hur politiska beslut kan

påverkas på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå

Diskuterar och reflekterar

kring olika möjligheter att

påverka politiska beslut nationellt, inom EU och internationellt

Analyserar och drar slutsatser kring hur politiska system på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå påverkar vår vardag Redogör för individens rättigheter och skyldigheter i samhället samt för de grundläggande mänskliga rättigheterna

Diskuterar och reflekterar

över vikten av att leva efter

rättigheter och skyldigheter i samhället

samt de grundläggande

Beskriver samhällsfrågor

ur historiska och nutida

perspektiv samt anger orsaker och

konsekvenser till dessa

Analyserar och värderar samhällsfrågor ur olika perspektiv

Drar slutsatser och föreslår lösningar på olika samhällsfrågor

Söker, väljer ut och ställer samman fakta från olika källor

Värderar olika källor samt

använder någon

vetenskaplig metod

Arbetar med olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika

källor samt visar i sitt arbete ett kritiskt förhållningssätt

till fakta, tolkningar och värderingar

Redogör för och exemplifierar hur olika idéer och värderingar uppstår och formas i

samhället

Analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individ- som ett

samhällsperspektiv

Analyserar hur olika samhällsförhållanden påverkar och förklarar människors livsvillkor

Som tidigare har konstaterats ger de prov som ingår i undersökningen en bild av ämnet samhällskunskap som ett orienteringsämne, det vill säga eleverna ska redogöra för begrepp och fenomen. Vidare framträder bilden av ett analys- och diskussionsämne där eleverna uppmanas att analysera och argumentera. I betygskriterierna uttrycks en liknande bild; eleverna ska redogöra för olika fenomen, diskutera och analysera. Av de generella förmågor som uttrycks i betygs-kriterierna finns i princip samtliga förmågor representerade i provfrågorna. I provfrågorna framkommer således generella förmågor som att eleverna ska kunna diskutera och analysera. Det specifika ämnesinnehåll som i betygskriterierna anges tillsammans med dessa förmågor är däremot till stora delar inte synligt i provfrågorna. Av de ämnesspecifika delarna av betygskriterierna är det i princip endast det politiska systemets funktion som i stor utsträckning kommer till uttryck i proven.

På godkäntnivån ska eleverna kunna redogöra för det politiska systemets

funktion. Det finns många sådana frågor i proven. Däremot finns det, med

några få undantag, inga frågor om hur politiska beslut kan påverkas på

lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå. Inte heller kriterierna

påverka politiska beslut respektive hur politiska system påverkar vår vardag syns i någon större utsträckning i provfrågorna.

Individens rättigheter och skyldigheter återfinns i några frågor. Även om

det inte är uttalat att det handlar om rättigheter och skyldigheter finns det med indirekt i ett antal frågor inom Sveriges statsskick, ekonomi och kriminologi.

Mänskliga rättigheter berörs i princip inte alls.

Samhällsfrågor är ett vitt begrepp som kan ges olika innebörd.307 Eftersom proven i stor utsträckning innehåller väl avgränsade kunskapsområden, och proven i sin tur innehåller väl avgränsade provfrågor som ofta efterfrågar ett specifikt begrepp eller fenomen, är det sällsynt att provfrågorna behandlar mer övergripande samhällsfrågor. Om en samhällsfråga däremot ses som ett väl avgränsat område, som till exempel lågkonjunktur, finns det flera exempel på frågor där eleverna, i enlighet med betygskriterierna, ska beskriva

samhällsfrågor ur nutida perspektiv (historiska perspektiv är mer sällsynta)

och ange orsaker och konsekvenser. Att eleverna ska analysera och värdera

samhällsfrågor ur olika perspektiv (VG-nivå) eller dra slutsatser och föreslå lösningar (MVG-nivå) är inte lika framträdande i proven, men före-kommer bland förståelsefrågorna. Det är värt att påpeka att i betygskriterierna för betyget Godkänt ska eleverna kunna ange orsaker och konsekvenser kring olika samhällsfrågor. I provfrågorna återfinns oftast denna förmåga på VG/MVG-nivå och inte bland G-frågorna.

Att sammanställa fakta från olika källor och bedöma tillförlitligheten är kanske mer en metod som kan förekomma inom andra typer av examinationer än vid skriftliga prov. Däremot skulle eleverna i en provfråga kunna få läsa olika källor och utifrån dessa sammanställa fakta och bedöma deras tillförlitlighet. Det finns ett par exempel på provfrågor där eleverna i förväg har uppmanats att kontrollera olika källor för att vid själva provtillfället använda de kunskaper som de har inhämtat från källorna.

Slutligen innehåller proven ett fåtal förståelsefrågor som handlar om olika

idéer och värderingar ur ett individ- och samhällsperspektiv och hur olika samhällsförhållanden påverkar och förklarar människors livsvillkor.

307