Begreppet inkludering

FN-organet UNESCO beskriver i sin definition av inkludering en process som handlar om att förhålla sig till och möta elevers olika behov samt en strävan om att minska exkludering såväl inom som från skolsystemet. Inkludering förutsätter att skolan förändrar och utvecklar innehåll, förhållningssätt, strukturer och strategier för att utforma utbildning för elever inom sina respektive åldersspann. Där- till innebär inkludering en övertygelse om att det ordinarie utbildnings- systemet har ansvar för alla barns utbildning.34

Begreppet inkludering används internationellt, men förståelsen och uppfattningarna om vad det innebär varierar både mellan och inom länder, kommuner och skolor. Det finns ingen tydlig defini- tion som alla står bakom eftersom inkludering i högsta grad påverkas av sammanhang, kulturella traditioner och nationell politik, vilket bidrar till en variation av tolkningar.35

Inkludering diskuteras framför allt av forskare inom pedagogiska och specialpedagogiska forskningsfält. Utredningen har valt att utgå från Nilholm och Göranssons definitioner av inkludering. De skiljer mellan tre definitioner av begreppet och beskriver hur de förhåller sig till varandra.36

Det som kännetecknar inkluderande skolor har, enligt Nilholm och Göransson, mer med helheten i skolan att göra än med de enskilda elevernas situation. Det handlar om ett sammanhållet skolsystem för

33 _{Nilholm, C. och Göransson, K. (2019).}

34 _{UNESCO (2005). Guidelines for inclusion: Ensuring access to Education for All. Paris:} UNESCO.

www.ibe.unesco.org/sites/default/files/Guidelines_for_Inclusion_UNESCO_2006.pdf. 35 _{Gidlund, U. (2018). Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Diffi-}

culties (EBD) in Swedish Mainstream Schools. Avhandling. Mittuniversitetet.

alla elever oavsett förutsättningar. Men de understryker också att det är av yttersta vikt att ta reda på hur eleverna har det innan det är möjligt att dra slutsatser om en skola eller ett klassrum är inkluderande eller inte.

Definitioner av inkludering

Den gemenskapsorienterade definitionen

Nilholm och Göransson företräder den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering. Denna definition innebär ett skolsystem som tar ansvar för alla elever oavsett deras individuella egenskaper och att det inte skapas några segregerande lösningar såsom separata skolformer och homogent differentierade grupper för elever, exempel- vis utifrån att de har en specifik funktionsnedsättning. En utgångs- punkt är att skolan möter varje elev utifrån dess behov och anpassar sig utifrån detta. Ett inkluderande förhållningssätt betyder att elev- ernas olikheter ses som en tillgång i undervisningen och i lärandet. Nilholm menar att det inte ska tolkas som att alla egenskaper ska ses som en tillgång, men att alla individer är det.37

I den här definitionen är själva skapandet av gemenskap centralt. Skolan ska utformas så att alla elever känner sig socialt och pedago- giskt delaktiga i ett sammanhang och får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Elevernas del- aktighet i lärandet kan innebära både att de tillägnar sig en viss kun- skap och att de får vara en del av en lärandegemenskap, vilket innebär lärande tillsammans med andra. Demokratiska processer, samarbete mellan elever och gemensam problemlösning är centrala faktorer i en inkluderande skola.

Denna syn på inkludering understödjs av bland annat forskarna Bengt Persson och Elisabeth Persson. De beskriver den inkluderande skolan som en sammanhållen skola där elever lär av varandra, vilket medför att de bygger upp ett socialt kapital. En inkluderande skol- miljö ska inte ses som en fysisk företeelse, utan som en social eller psykologisk företeelse. Den inkluderande skolan innebär att elever lär sig att vara tillsammans med dem som är olika dem själva. Erfaren- heten av att möta människor som är olika en själv bidrar till en trygg-

het som är viktig, eftersom vi som samhällsmedborgare ständigt kom- mer att möta människor som är olika oss själva.38

Den individorienterade definitionen

Den individorienterade definitionen har fokus på elever i svårigheter och inte på elevgruppen som helhet.39 _{Utifrån en individorienterad} definition avgörs graden av inkludering endast av hur situationen ser ut för de enskilda eleverna. Utgångspunkten är att eleverna ska trivas i skolan, ha goda sociala relationer och nå kunskapskraven. Men denna definition säger inte något om det gemensamma och elevens identifikation med gruppen. Nilholm och Göransson menar att orga- nisatoriska lösningar, som enbart riktar sig till elever med en specifik funktionsnedsättning, aldrig kan beskrivas som inkluderande oavsett om eleverna trivs och når kunskapskraven.

Den placeringsorienterade definitionen

En tredje definition, som är vanligt förekommande, är den placer- ingsorienterade definitionen där inkludering betyder att elever i behov av stöd befinner sig i det ”vanliga” klassrummet.40 _{Trots att} samtliga forskare som försöker definiera begreppet inkludering är överens om att det handlar om mer än var elever i svårigheter befin- ner sig i skolan, är det ändå vanligt att begreppet inkludering används just för att endast beteckna på vilken fysisk plats elever i svårigheter befinner sig. Nilholm och Göransson framhåller att den placerings- orienterade definitionen av inkludering är alltför begränsad då den enbart lägger fokus på att eleven finns inom den ordinarie elev- gruppen och inte i andra organisatoriska lösningar.

38 _{Persson, B. och Persson, E. (2016). Inkludering och socialt kapital: Skolan och ungdomars}

välbefinnande. Lund: Studentlitteratur.

39 _{Nilholm, C. och Göransson, K. (2019).} 40 _Ibid.

Strävan efter en inkluderande skola

Mot bakgrund av att inkluderingsbegreppet tolkas och används på olika sätt anser Nilholm och Göransson att det är viktigt att vara tyd- lig med vilken definition av inkludering som används. De beskriver hur de tre definitionerna förhåller sig till varandra.41 _{Den gemenskaps-} orienterade definitionen har fokus på att eleverna som grupp är socialt och pedagogiskt delaktiga inom en lärandegemenskap, medan den individorienterade definitionen enbart är inriktad på den en- skilda elevens situation, och den placeringsorienterade definitionen är snävt inriktad på var eleven rent fysiskt befinner sig – i det ordi- narie sammanhanget eller utanför.

Frågor om huruvida inkludering är bra eller inte utgår ofta från den snäva placeringsorienterade definitionen och handlar enbart om konsekvenserna av att elever i behov av särskilt stöd ingår i den ordi- narie klassen och vilka effekter detta har på eleven själv, men mer sällan på klassen som helhet. Nilholm och Göransson pekar på att det finns olika ingångar bland forskare inom detta område. En del har fokus på hur skolor ska förändras för att kunna möta elevers olika behov och förutsättningar, medan andra utifrån ett mer tradi- tionellt specialpedagogiskt tänkande har fokus på att särskilda under- visningsgrupper bör läggas ner och att elever i behov av särskilt stöd ska ingå i det ordinarie sammanhanget.

Inkludering innebär således enligt forskarna ovan inte att elever aldrig får undervisas i en annan miljö än det ordinarie sammanhanget, men att det inte ska inrättas permanenta organisatoriska lösningar utifrån att elever exempelvis har en specifik funktionsnedsättning. Segregerande lösningar innebär i sig att eleven utesluts från lärande- gemenskapen och möjligheten att interagera med andra elever som är olika dem själva. Att möta andra som är olika en själv är en del i tanken med ett inkluderande samhälle. Hur utredningen förhåller sig till detta redogör vi för nedan.

Från inkludering till inkluderande lärmiljöer

Det fristående forskningsinstitutet Ifous bedrev under åren 2012–2015 och 2017–2019 FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer. I det första FoU-programmet användes från början begreppet inkludering, men

styrgruppen valde efter en tid att i stället övergå till begreppet in- kluderande lärmiljöer.42 _{När begreppet inkludering först användes} hamnade fokus ofta på individen, hur den enskilda eleven skulle passa in i sammanhanget. Begreppet inkluderande lärmiljöer bidrog till att i stället flytta perspektivet till lärmiljöerna och lägga fokus på hur skolan skulle förändras för att kunna möta elevernas olika behov och förutsättningar. Inkluderande lärmiljöer kan sägas ha samma fokus som den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering, men är tyd- ligare som begrepp då skolans ansvar för att anpassa lärmiljöerna blir mer synligt i stället för att enbart se till enskilda individer.

De kommuner och skolor som deltog i det första FoU-program- met beskrev en synvända. Det handlade om förståelsen för att elevers svårigheter uppstår i ett sammanhang, i mötet mellan miljöer, situa- tioner och relationer. Från början hade utvecklingsarbetet fokus på elevens rätt till undervisning i ordinarie klass utifrån fysisk placering och möjlighet att känna tillhörighet. Ökade kunskaper ledde till slut- satsen att skolan kan erbjuda flexibla och varierande lärmiljöer och förbättra möjligheterna att möta alla elevers behov inom ramen för den ordinarie undervisningsgruppen. Förhållningssättet blev i stället att det är skolans ansvar att förändra pedagogik och organisation för att kunna möta elevernas behov.43

Skolans lärmiljöer kan delas in utifrån fysiska, pedagogiska och psykosociala dimensioner.44 _{De fysiska lärmiljöerna handlar om exem-} pelvis om alla typer av lokaler, ljud- och ljusmiljö, synintryck, möbler och övrig inredning. Pedagogiska lärmiljöer är bland annat arbetssätt, metoder, hur undervisningen organiseras, extra anpassningar, särskilt stöd, olika typer av hjälpmedel, digitala lärresurser, bild- och tecken- stöd. De psykosociala lärmiljöerna är värdegrunden, socialt klimat, trygghet och gemenskap i skolan som helhet och i undervisnings- grupperna, bemötande och relationer mellan alla individer i skolan. De fysiska, de pedagogiska och de psykosociala lärmiljöerna sam- spelar med varandra och måste varieras beroende på vilka behov som finns på individ-, grupp- och organisationsnivå.

42 _{Ifous (2015). Att forma skolan efter eleverna: Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska}

kommuner, 2015:1 – Styrgruppens rapport, s. 10.

43 _{Ifous (2015).}

44 _{Sveriges Kommuner och Regioner (2017). Olika är normen: Att skapa inkluderande lär-}