Förslag om förlängning av undantaget från kra

Förslag: Den tid som övergångsbestämmelserna om undantag

från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva under- visning och besluta om betyg i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna och specialskolan bör förlängas till utgången av juni år 2028.

5.3.1 Skälen för utredningens förslag

Det råder stor brist på lärare som är behöriga att undervisa i grund- och gymnasiesärskolan, där det utöver en lärarexamen även krävs en speciallärarexamen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i berörda skolformer är dock stor.

Att alla elever får undervisas av behöriga lärare är viktigt. Mot bakgrund av att andelen behöriga lärare i den grupp som anställdes i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna före 2011 alltjämt är låg, bedömer utredningen att undantaget behöver förlängas.

Frågan är hur lång tid undantaget ska förlängas. Den stora andelen obehöriga lärare inom skolformerna gör att det är svårt att på kort tid genomföra vidareutbildning i tillräcklig omfattning. När lärare deltar i vidareutbildning försämras lärarsituationen i skolorna under tiden, genom att kontinuiteten i undervisningen minskas och genom att färre erfarna lärare finns på plats i skolan. Vid vår bedömning av hur lång tid de nuvarande undantagsreglerna ska förlängas har vi därför lagt stor vikt vid att förlängningen ska vara tillräckligt lång för att medge att inte en alltför stor andel av lärarna ska vara borta från undervisningen samtidigt. Det är också angeläget att ta hänsyn till att även många av de lärare som anställdes efter 1 juli 2011 saknar behörighet. Det är därför viktigt att förlänga undantaget så länge att även de lärare som anställdes efter 2011 kan ta del av vidareutbildning, utan att deras frånvaro inverkar alltför mycket på undervisningen. Även det talar för en relativt lång förlängning.

Utifrån dessa utgångspunkter föreslår utredningen att undan- taget förlängs till den 1 juni 2028. Förslaget motiveras närmare nedan.

Även för lärare i specialskolan finns motsvarande undantag från bestämmelserna om legitimation och behörighet, och även där råder brist på behöriga lärare. Det framgår inte av utredningens direktiv att förslag ska lämnas beträffande specialskolan, men utredningen bedömer att en förlängning av undantaget till utgången av juni 2028 behövs även där.

Utredningen vill framhålla att den relativt långa tid som föreslås för förlängningen inte ska uppfattas som att huvudmännens arbete för att se till att vidareutbildning kommer till stånd kan vänta. Tvärt- om behöver arbetet intensifieras i förhållande till vad som är fallet i dag, när behörighetsgraden minskar i de aktuella skolformerna. För

att hinna med den vidareutbildning som krävs innan undantaget upp- hör, utan att alltför många lärare är frånvarande från skolan samtidigt, behöver vidareutbildningarna starta omgående och genomföras i jämn takt under hela perioden.

Utredningens uppdrag är begränsat till att analysera om reglerna för undantaget bör förlängas och vid behov lämna ett sådant förslag. Vi kan dock konstatera att det är viktig att det finns goda möjligheter till vidareutbildning för att det ska vara möjligt att nå upp till behörig- hetskraven när undantaget upphör.

Vårt begränsade uppdrag innebär också att vi inte har tagit ställ- ning till bredare frågor om personalens kompetens eller till frågan om behörighetsreglerna i sig borde förändras. I vårt slutbetänkande kommer vi delvis att återkomma till detta, i samband med vårt upp- drag att överväga om det finns ett behov av kompetensutveckling för lärare eller annan personal inom de aktuella skolformerna.

Närmare motivering till förlängningens slutdatum

Antalet lärare som är anställda i någon av de aktuella skolformerna och som omfattas av undantaget är enligt utredningens beräkningar cirka 2 700. Om undantaget förlängs till år 2028 kommer omkring 1 200 av dessa lärare att ha gått i pension, utifrån antagandet att samma andel lärare arbetar kvar efter 65 års ålder som i dag. Även de lärare som kommer att gå i pension före år 2028 kan förstås vara aktuella för vidareutbildning, men vi kommer i det följande att fokusera på möjligheten att inom den utsatta tiden genomföra vidareutbildning för de lärare som inte kommer att ha gått i pension.

Utifrån antagandena ovan får vi kvar 1 500 lärare, anställda 2011 eller tidigare, som inte kan förväntas ha gått i pension 2028. Vi vet att omkring 90 procent av dessa lärare har en lärarexamen, men vi saknar uppgift om hur många av dessa lärare som är behöriga att bedriva undervisning och sätta betyg. Vi gör därför ett antagande om att 85 procent att de aktuella 1 500 lärarna saknar behörighet, utifrån att Skolverkets statistik visar att sammantaget 13–18 procent av lärarna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan är behöriga. Om antagandet stämmer är det cirka 1 300 lärare som har en lärarexamen och som skulle behöva komplettera denna, med någon typ av behörighets- givande utbildning. Vår bild är att det kompletteringsbehov som är

vanligast är en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklings- störning, varför vi utgår från detta antagande.

Speciallärarexamen omfattar 90 högskolepoäng, och läses vanligen på halvfart, vilket ger en utbildningstid om tre år. Givet att en första grupp lärare påbörjar utbildningen höstterminen 2021 skulle fem höstomgångar av utbildningen hinna starta och avslutas före 1 juli 2028. Det skulle innebära att cirka 260 lärare skulle behöva delta i varje utbildningsomgång, vilket ger en sammantagen frånvaro av om- kring 800 lärare på halvtid de år som flest lärare deltar i utbildning. Detta utgör drygt 15 procent av antalet lärare i de aktuella skolfor- merna sammantaget och bör vara hanterbart. En kortare förlängning av undantaget förordas dock inte eftersom även lärare anställda efter 2011 kommer att ha behov av att kunna vara frånvarande för vidare- utbildning.

Utredningen vill framhålla att en förlängning av undantaget till år 2028 utifrån antagandena ovan innebär ett stort behov av utbild- ningsplatser. De 260 lärare som skulle behöva delta i varje utbildnings- omgång av speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklings- störning kan jämföras med hur många lärare som deltar i den aktuella utbildningen i dag. Omkring 120 personer per år har de senaste åren påbörjat speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstör- ning inom ramen för reguljär utbildning, och mellan 50 och 170 per- soner per år har påbörjat utbildningen inom ramen för lärarlyftet. För kommande år räknar Skolverket med att inom ramen för lärar- lyftet kunna erbjuda ungefär 200 platser per år på utbildningen. Finansiering för detta finns dock bara fram till 2025. För att möjlig- göra komplettering av nödvändiga behörigheter inom den tidsperiod som förslaget till undantag medger är det nödvändigt att utrymme finns på den aktuella utbildningen. Utbildningsplatser måste natur- ligtvis också finnas tillgängliga för dem som är anställda i särskolan efter 2011 och som saknar behörighet, såväl som för andra inom eller utanför skolväsendet som behöver utbildningen.