Konsekvenser för den kommunala

Reglering av kommunala resursskolor

Utredningens förslag om reglering av kommunala resursskolor på- verkar inte den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmännen inom skolans område. Redan i dag finns möjlig- heten för kommuner att ha resursskolor och utredningens förslag förändrar inte detta. Vårt förslag innebär inte heller någon skyldig- het för kommunerna att inrätta resursskolor.

Regleringen av de kommunala resursskolorna innebär dock, såsom den är utformad i förslaget, en viss begränsning av den kommunala själv- styrelsen. I dag saknas tydlig ledning inom området gällande bland annat ansvarig rektor, tillämpningen av placeringsreglerna i skollagen och överklagandemöjligheter. Den dom från Högsta förvaltnings- domstolen som slår fast att kommunala resursskolor får förekomma tar inte ställning i dessa frågor, och reglering saknas i dag i skollagen beträffande detta.1 _{Utredningens förslag syftar till att underlätta för} kommunerna genom att förtydliga vad som gäller i dessa avseenden.

Detta innebär visserligen att kommunernas handlingsutrymme inom området blir något mindre, men utredningen bedömer att inskränk- ningen är motiverad och proportionerlig i förhållande till syftet efter- som regleringen kan förväntas förenkla för kommunerna. Vidare har vi i förslagen vinnlagt oss om att inte reglera de aspekter som vi be- dömer tjänar på att kunna avgöras utifrån lokala förutsättningar, som exempelvis regler för ansökan till resursskolor. Utredningens utgång- punkt har varit att hålla lagstiftningen så öppen och allmän som möj- ligt, för att inte riskera att hindra eller i onödan försvåra för befintlig och inarbetad verksamhet.

Förbättrat stöd vid tillämpning av tilläggsbelopp

Förslaget att Skolverket, i samverkan med SPSM, ska ges i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen av bestämmelserna om tilläggs- belopp syftar till att stötta kommunerna, och inte införa tvingande styrning. Förslaget innebär därför inte någon inskränkning av den kommunala självstyrelsen.

Undantag från krav på behörighet inom särskolan

Förslaget om en förlängning av gällande undantag från krav på behö- righet inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbild- ning för vuxna bedöms inte ha några konsekvenser för den kom- munala självstyrelsen. Förslaget innebär, som beskrivs i avsnitt 7.2.1 och 7.3.1, att kommunernas situation underlättas genom att de aktu- ella lärarna får bedriva undervisning och sätta betyg under en längre period, samt genom att tiden under vilken de har möjlighet att kom- plettera sin utbildning för att uppnå behörighet, förlängs.

7.3.4 Konsekvenser ur ett barnrätts- och funktionshinderperspektiv Reglering av kommunala resursskolor

En grundläggande rättighet enligt konventionen om barnets rättig- heter (barnkonventionen) som blev svensk lag den 1 januari 2020 är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som

rör barn. Det innebär enligt utredningens tolkning att eleven i så stor utsträckning som möjligt ska vara delaktig i beslut som innebär in- gripande åtgärder i hans eller hennes skolgång, såsom placering i resursskola. Principen om icke-diskriminering är en annan grundlägg- ande rättighet som gäller oberoende av exempelvis barnets ursprung, funktionsnedsättning eller etniska och sociala ursprung.

Våra förslag syftar till att undanröja eventuella hinder för att elever ska få en utbildning som ger dem möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. För vissa elever i behov av om- fattande individuellt stöd kan placering i en resursskola vara en bra lösning under en del av skoltiden. Förslaget att införa samma regler- ing inom grundsärskolan som inom grundskolan syftar till att säker- ställa att de elever som går integrerade i resursskola men som läser enligt grundsärskolans kursplaner inte ska missgynnas. Samman- taget innebär barnkonventionen, Salamancadeklarationen och kon- ventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att elever med funktionsnedsättning ska ges ändamålsenliga och individ- anpassade stödåtgärder i utbildningen, goda möjligheter till indivi- duell utveckling och delaktighet i samhället. Utgångspunkten är att alla elever ska undervisas i ordinarie sammanhang, men att elever i vissa lägen bör kunna ges undervisning enskilt eller i en särskild under- visningsgrupp. Utredningens tolkning är att ovanstående bör ligga till grund för beslut om eventuell placering i resursskola. Beslut bör också fattas med hänsyn till de konsekvenser en placering kan få för eleven på såväl kort som lång sikt med målet om delaktighet i sam- hället. Utredningen vill också understryka att besluten ska fattas ut- ifrån barnets behov och inte utifrån omgivningens önskemål om att av andra skäl placera elever i ett annat sammanhang.

Förbättrat stöd vid tillämpning av tilläggsbelopp

Syftet med förslaget att Skolverket, i samverkan med SPSM, ska ges i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbeloppet är att bidra till ökad rättssäkerhet och en likvärdig bedömning. Förslaget är gynnsamt både ur ett barnrätts- och ett funk- tionshinderperspektiv eftersom det ökar sannolikheten att kommuner gör mer likartade bedömningar utifrån de behov eleven har oavsett i vilken kommun de bor.

Undantag från krav på behörighet inom särskolan

Det är viktigt att alla elever får undervisning av behöriga och legiti- merade lärare. Utredningens förslag om förlängning av undantaget syftar till att möjliggöra en rimlig takt för vidareutbildning av de lärare som anställdes före 1 juli 2011 och som i dag saknar rätt behörighet. På så sätt säkerställs det att eleverna får möta behöriga lärare, samtidigt som undervisningen under tiden lärarna vidareutbildas inte störs alltför mycket av att för många lärare är frånvarande samtidigt.