Ekonomiska konsekvenser

Utredningens förslag bedöms sammantaget inte innebära några för- ändringar av intäkter eller kostnader för staten eller för kommuner och regioner. Nedan beskrivs utredningens bedömning närmare.

Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Vid beredning av förslag som har ekonomiska konsekvenser för kommuner ska en bedömning göras av de kommunalekonomiska effekterna. I enlighet med den så kallade finansieringsprincipen bör kostnaden för nya uppgifter som åläggs kommunerna finansieras av staten. På motsvarande sätt bör bidragen till kommunsektorn minska om förslag genomförs som innebär minskade kostnader för kom- munerna.

Reglering av kommunala resursskolor

Utredningens förslag är att den möjlighet för kommuner att inrätta resursskolor, som tydliggjorts av Högsta förvaltningsdomstolens ovan beskrivna avgörande, skrivs in i skollagen. Förslaget innebär att det blir tydligare vilka regler för exempelvis placering, ansvarig rektor och överklagandemöjlighet som gäller för kommunala resursskolor. För- slaget innebär dock inte någon förändring i sak för kommuners möj- lighet eller skyldighet att inrätta resursskolor. Utredningen bedömer

inte heller att regleringens utformning bör innebära krav som leder till merkostnader för de kommuner som i dag har resursskolor.

Kommuner har redan i dag utifrån gällande skollag möjlighet att inrätta resursskolor, men ingen skyldighet att göra detsamma. En del kommuner väljer att göra detta som ett sätt att möta behoven hos vissa elever som har ett omfattande behov av individuellt anpassat stöd, men kommunerna kan också välja att erbjuda detta stöd inom ramen för exempelvis en särskild undervisningsgrupp inom en ordi- narie skola. Eftersom utredningens förslag inte innebär några nya skyldigheter för kommunerna att inrätta resursskolor blir den kom- munala finansieringsprincipen inte tillämplig. Förslagen innebär i sig inte några kostnader för kommunerna.

Utredningens förslag kan likväl resultera i att fler kommuner väljer att inrätta resursskolor. De förtydligade möjligheterna kan leda till önskemål om resursskolor från skolor och vårdnadshavare. Resursskolor är kostsamma verksamheter eftersom de ofta har en hög personaltäthet och små undervisningsgrupper samt särskilt an- passade lokaler. Att en elev byter skola till en resursskola kan också innebära tillkommande kostnader för skolskjuts, om resursskolan ligger långt från elevens bostad. Även ersättningarna till fristående skolor kan påverkas om kommunens egna skolkostnader förändras. För de kommuner som väljer att inrätta resursskolor kan det alltså innebära kostnader. En del av kostnaderna bör rimligtvis bara vara en omfördelning av resurser från de skolor där de elever som placeras i resursskolan gick, men beroende på hur kommunen organiserar resursskolan respektive stödet inom ramen för de ordinarie skolorna kan den sammantagna kostnaden påverkas. Samma resurser som an- vänds för resursskolor i en kommun kan användas för att skapa exem- pelvis en flexibel lärmiljö med hög tillgång till specialpedagogisk kom- petens och särskilda undervisningsgrupper på skolorna för att bättre kunna möta elevernas behov. Kommunerna avgör själva hur de väljer att fördela sina resurser i detta avseende, och utredningens förslag syftar inte till att förändra detta. Hur skolan organisatoriskt och kom- petensmässigt utformar lösningar som ger elever i behov av särskilt stöd bäst förutsättningar för lärande och utveckling måste avgöras på varje skola och i varje kommun.

Förslaget om reglering av kommunala resursskolor syftar i första hand till att tydliggöra vad som gäller för kommunala resursskolor, men motsvarande regler föreslås även införas för grundsärskolan.

Inte heller när det gäller grundsärskolan bedömer utredningen att förslaget kommer att få några ekonomiska konsekvenser för kom- munerna.

Förbättrad statistik om resursskolor

Förslaget om att Skolverket bör ta in uppgift från kommuner och enskilda skolhuvudmän om de vid någon av sina skolenheter har begränsat sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd innebär en skyldighet att lämna en uppgift som i dag är frivillig. Tidsåtgången för detta borde dock vara försumbar, i och med att uppgiften bör vara enkel att ta fram för kommunerna och ska lämnas i samband med övriga statistikuppgifter. Förslaget bedöms därför endast innebära marginella kostnader för kommunerna.

Förbättrat stöd vid tillämpning av tilläggsbelopp

Förslaget om att Skolverket, i samverkan med SPSM, ska ges i upp- drag att ta fram stöd för tillämpningen av tilläggsbeloppet bör bidra till att underlätta kommunernas handläggning av ansökningar om till- läggsbelopp, vilket kan bidra till en mindre besparing för kommunerna.

Undantag från krav på behörighet inom särskolan

Utredningens förslag om undantaget från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild undervisning för vuxna innebär att undantaget förlängs till år 2028. Förslaget berör de lärare som anställdes före den 1 juli 2011, och som i dag omfattas av ett mot- svarande undantag, som gäller fram till den 1 juli 2021.

Utredningens förslag innebär att undantaget förlängs till år 2028. I förhållande till nollalternativet beskrivet i avsnitt 7.2.2, där undan- taget upphör den 1 juli 2021, innebär förslaget en lättnad för kom- munerna. Kravet på behöriga lärare kvarstår oförändrat, och de kost- nader som är förknippade med kravet kan alltså inte ses som en effekt av utredningens förslag att förlänga undantaget. Utredningens för- slag innebär i stället att lärarnas frånvaro för att delta i vidareutbild-

ning kan spridas ut under längre tid. Det innebär också att det ges betydligt bättre möjligheter att hinna med vidareutbildning och där- med undvika en situation där en stor andel av lärarna inte är behöriga att undervisa och sätta betyg. Förslaget innebär därför inte några nya kostnader för kommunerna.

Ekonomiska konsekvenser för staten

Reglering av kommunala resursskolor

Förslaget om reglering av kommunala resursskolor innebär inte några ekonomiska konsekvenser för staten. Som ovan beskrivs innebär för- slaget endast en tydligare reglering av de möjligheter som redan i dag finns för kommunerna att ha resursskolor. Skolmyndigheterna kan se anledning att omarbeta styrande och stödjande dokument utifrån detta, men det ligger inom ramen för deras ordinarie verksamhet och bedöms inte innebära att resurser behöver skjutas till.

Förbättrad statistik om resursskolor

Förslaget om att Skolverket bör ta in uppgift från kommuner och enskilda skolhuvudmän om de vid någon av sina skolenheter har begränsat sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd innebär att myndigheten behöver hantera och ställa samman denna uppgift. Eftersom detta kommer att göras i samband med att övrig statistik i skolenhetsregistret hanteras bör dock kostnaden vara försumbar.

Förbättrat stöd vid tillämpning av tilläggsbelopp

Förslaget om att Skolverket, i samverkan med SPSM, ska ges i upp- drag att ta fram stöd för tillämpningen av tilläggsbeloppet innebär en tillkommande uppgift för myndigheterna. Uppdraget bör dock kunna utföras inom ramen för respektive myndighets förvaltnings- anslag.

Undantag från krav på behörighet inom särskolan

Förslaget om en förlängning av gällande undantag från krav på behö- righet inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbild- ning för vuxna innebär inte någon direkt ekonomisk påverkan på staten. Konsekvenserna för behovet av högskoleplatser beskrivs vidare nedan under avsnitt 7.3.7. Så länge staten låter högskolorna prioritera utbildningsplatser inom ramen för den reguljära utbildningen påver- kas inte kostnaderna. Om staten däremot väljer att erbjuda utbild- ning som uppdragsutbildning och att tillhandahålla statsbidrag inom ramen för ett förlängt lärarlyft innebär det kostnader för staten. Beho- vet av utbildningsplatser är emellertid detsamma oavsett utredningens förslag, med den skillnaden att förlängningen av undantaget innebär att längre tid finns till förfogande för att genomföra utbildningen.