3 Mängder, ursprung och behandling av kommunalt
3.3 Behandling av kommunalt avfall i Sverige
Den behandlade mängden kommunalt avfall, i statistiken benämnt hushållsavfall, uppgick 2018 till 5 590 000 ton. Det som utgör verk-samheternas kommunala avfall som kommunerna har ansvar för att samla in och behandla, hanteras tillsammans med hushållens och är därmed en delmängd i den totala mängden behandlat kommunalt avfall, cirka 520 000 ton, se figur 3.2
3.3.1 Förbränning av avfall
Avfallsförbränningsanläggningar är konstruerade på olika sätt. Vid avfallsförbränning kan energi i form av värme, el, kyla eller ånga ut-vinnas. Avfall är ett viktigt bränsle i de svenska fjärrvärmeverken, motsvarande cirka 22 procent av landets fjärrvärmeproduktion. För en närmare beskrivning av olika anläggningstyper, se till exempel SOU 2017:83. Det finns 37 avfallsförbränningsanläggningar i Sverige.
De flesta har kommunalt ägande åtminstone delvis, fem anläggningar är i privat ägo. En anläggning i Uppsala ägs av statliga Vattenfall. En mindre del hushållssopor används som bränsle i cementugnar. 21
Sverige importerar avfall från andra länder för att utnyttja den överkapacitet som finns och för att stödja andra närliggande länder
21 Pers. komm. Jenny Westin, Avfall Sverige. Uppgifter från Avfall Web 2021-02-05.
som saknar behandlingskapacitet. Det finns en kapacitet att för-bränna 7,1 Mton, medan det svenska behovet består av 5,3 Mton år 2020. Dessutom är ytterligare nyetablering på gång så att Sverige beräknas ha kapacitet att förbränna 7,7 Mton år 2025 (det svenska behovet beräknas då vara 5,6 Mton). Import sker i dag från främst Norge och Storbritannien, men även från några andra länder såsom Irland, Finland, Tyskland, Polen och Italien. 22
Plastförpackningar och plast i pappersförpackningar står för 60 procent av förbränningsanläggningarnas koldioxidutsläpp. I dag finns cirka 18 viktprocent plast kvar i det avfall som hämtas upp och körs till kraftvärmeverken. För att minska utsläpp av klimatgaser pågår ett arbete med att kunna mäta fossilt innehåll för att kunna debitera rätt avfallsalstrare, liksom med att avlägsna avfall med fossilt innehåll. Under 2020 etablerades en sorteringsanläggning vid Bristaverket, i samarbete med avfallsbolaget Sörab som beräknas medföra betydande utsläppsminskningar då stora mängder plast kan sorteras ut och skickas till materialåtervinning. En motsvarande anläggning planeras också av Stockholm Vatten och Avfall vid Högdalenverket. 23
Även om plasten skulle sorteras ut i högre grad är den dock i liten grad anpassad för materialåtervinning.24 Vid plastsorteringsanlägg-ningen i Motala sorteras mer än hälften bort och förbränns.25
3.3.2 Biologisk behandling genom rötning eller kompostering Den biologiska återvinningen sker vanligtvis genom rötning vid en biogasanläggning. Vid dessa anläggningar produceras ungefär hälften av den biogas som tillverkas i Sverige genom så kallad samrötning.
I dessa anläggningar rötas en mix av olika ursprung såsom matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin. Av de 36 större sam-rötningssanläggningar är cirka hälften privatägda. Cirka 35 procent av biogastillverkningen sker vid ett 20-tal avloppsreningsverk. Där rötas pumpbart avfall som hämtats genom slamsugning från
exem-22 Katja Dvali, Profu, vid frukostmöte anordnat av Waste Refinery om styrmedels inverkan på den svenska energiåtervinningen.
23 www.stockholmexergi.se/nyheter/stockholm-exergis-verksamhet-ska-vara-klimatpositiv-redan-2025/
24 Avfall Sverige (2019) Bränslekvalitet -Nuläge och scenarier för sammansättningen av rest-avfall till år 2025. Rapport 2019:27.
25 Pers. kommunikation. Rickard Jansson, Svensk Plaståtervinning.
pelvis större restauranger. Merparten av biogasen uppgraderas för användning främst som fordonsgas. Totalt finns cirka 280 anlägg-ningar där rötning sker, varav en stor del är gårdsanlägganlägg-ningar i anslutning till ett jordbruksföretag.26
En mindre och minskande andel av den biologiska behandlingen sker vid komposteringsanläggningar.
3.3.3 Materialåtervinning
Materialåtervinning av exempelvis förpackningar, returpapper, bilar och elektronik ska ske inom ramen för producentansvar. För vissa material med hög återvinningspotential har införts pant, exempelvis på flaskor och burkar med dryck. Det finns både lagstadgade och helt frivilliga producentansvar. I den mån producentansvars-fraktioner samlas in i kommunens regi sker det på uppdrag av pro-ducentansvarsorganisationerna.
Det krävs specialistkunskaper om de särskilda egenskaper som ett material eller en vara innehar och hur det på bästa sätt kan återvinnas.
Det finns en stor potential för materialåtervinning av enskilda fraktioner, eftersom rena flöden enklare kan återföras med god kvalitet till samma eller liknande användning igen.
I rutan nedan beskrivs ett mjukpappersflöde av torkhanddukar som ett tillverkande företag sett potentialen i att sluta cirkeln för efter användning.
26 Energigas Sverige, www.energigas.se/fakta-om-gas/biogas/karta-biogasanlaggningar/
Essitys Tork PaperCircle är en tjänst som tillverkaren av pappers-handdukar i dag erbjuder företag och organisationer. Tjänsten innebär att det förbrukade mjukpapperet, som ofta uppstår i hygienutrymmen, samlas in och materialåtervinns och blir till nya produkter. Genom att sortera ut pappershanddukar kan företaget minska mängden avfall med upp till 20 procent baserat på pilot-projekt i Tyskland och Nederländerna. Det insamlade pappret har ett värde på cirka 1 500 kronor per ton när det går till pappers-bruket för återvinning. I den vanliga avfallshanteringen, som en del i restavfallet, utgör pappershanddukarna i stället en kostnad på 600–800 kronor per ton i gate-fee när det körs till en för-bränningsanläggning. Det insamlade pappret har en hög kvalitet, med mycket liten nedsmutsning. Vid återvinning av mjukpapper till nytt mjukpapper beräknas minskade koldioxidutsläpp för en livscykel med 40 procent27.
Essity har ett utvecklat system i Tyskland och Belgien. I Sverige fanns år 2019 ett 20-tal kunder i Sverige med dispens från aktuella kommuner eller i något fall där kommunen erbjudit sig att trans-portera torkpappret till pappersbruket. Den potentiella marknaden och återvinningspotentialen är mycket större med stora användare bland annat inom skolor, förskolor, universitet, kontor, vård-inrättningar, flygplatser och köpcenter.
3.3.4 Varierande förutsättningar i landet
Kommunerna ansvarar för att samla in och behandla hushållens och verksamheternas kommunala avfall. Insamlingen och behandlingen sker vanligtvis samordnat, det vill säga sopbilen hämtar upp restavfall och matavfall från både hushåll och verksamheter under samma körtur. De vanligaste typerna av behandling av det kommunala avfallet är att
– förbränna restavfallet (cirka 75 procent) – röta matavfallet (cirka 15 procent) – kompostera matavfallet (cirka 10 procent).
27 Essity (2017) Tork PaperCircle Life Cycle Assessment.
Runt 80 procent av Sveriges kommuner samlar i dag in matavfall separat och utbyggnaden pågår. Från större restauranger kan mat-avfallet ha gått igenom en kvarn för att samlas upp i en cistern i flytande form. I dessa fall är det en slamsugningsbil som hämtar av-fallet för att transporteras till en rötningsanläggning.
Sveriges 290 kommuner ska utarbeta egna renhållningsförord-ningar och de beslutar självständigt om avfallstaxor och lämplig organisationsform för att hantera avfallet. En majoritet av de svenska kommunerna anlitar efter upphandling privata entreprenörer för insamling av hushållsavfallet. Totalt samlades 60 procent av mat- och restavfallet in av privata entreprenörer 2019. Övriga kommuner ut-för insamlingen i egen regi. Det är ut-företrädesvis större kommuner som har insamling i egen regi. Som egen regi räknas insamling genom egen kommunal förvaltning, kommunalförbund, gemensam nämnd eller ägt kommunalt bolag. Några kommuner har en kombination av egen regi och anlitande av entreprenörer. De har delat upp kom-munen i olika områden och har lagt ut en eller flera av dessa områden på entreprenad. Den större andelen ligger vanligtvis inom egen regi för dessa kommuner. Under 2019 var cirka 60 privata entreprenörer verksamma på avfallsmarknaden för insamling av mat- och restavfall i svenska kommuner.
Kommunerna behöver organisera sin hantering av avfall på skilda sätt beroende av de olika förutsättningar som finns. Det finns en självklar korrelation mellan det kommunala avfallets mängd och antalet invånare, vilket naturligtvis beror på de verksamheter som behövs för att ge invånarna utbildning, vård och service såsom skolor, sjukhus, äldreboende, matbutiker och restauranger. Skillnaden från den folktätaste kommunen, Stockholm, med cirka en miljon invånare till Bjurholms kommun med landets minsta antal invånare på 2 400, betyder uppenbara skillnader i utmaningar för kommunens avfalls-hantering. I glesbygden kan transportavstånden vara långa, medan i tätorterna behöver många transporter samsas på samma gator och det kan vara trångt och svårt för sopbilarna att komma fram.
3.3.5 Avfallets fördelning på kommunal nivå
En stor del av det kommunala avfallet genereras i tätbebyggda kom-muner. Nästan 80 procent av avfallet uppstår i storstadskommuner eller täta kommuner nära en större stad, Se tabell 3.5. Se också kartan i kapitel 10, figur 10.1 över hur olika kommuner kategoriseras i landet.
Tabell 3.5 Fördelning av hushållsavfall mellan kommuner per kommunkategori, i ton och procent
Tabellen visar även invånarantal per kommunkategori Typ av kommun Antal
Källa: SCB och Avfall Sverige (2020).28
Det är inte ovanligt att flera kommuner samarbetar vad gäller in-samling och behandling av avfall från hushåll och verksamheter för att skapa samordningsvinster. I södra Skåne äger exempelvis 14 kom-muner avfallsbolaget Sysav och i Östra Skaraborg äger 9 komkom-muner Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS).
28 Avfall Sverige (2020). Hushållsavfall i siffror – kommun- och länsstatistik 2019. Rapport 2020:27.
3.3.6 Befintliga behandlingsställen och upphandlad entreprenad
Det finns, som nämnts tidigare, 37 avfallsförbränningsanläggningar i Sverige. Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Östergötland är de län som förbränner mest hushållsavfall. Blekinge, Gotland, Jämtland och Södermanland har ingen egen förbränningsbehandlingskapacitet.29
Den största andelen privata avfallsentreprenörer (75 respektive 84 procent) finns i landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna och avlägset belägna. Om man jämför årskostnaden (viktad per hushåll) för ett avfallsabonnemang för hushållen i glesbygdskom-muner och storstadskomglesbygdskom-muner finns ingen större skillnad, se tabell 3.6.
Någon motsvarande jämförelse vad gäller årskostnad för verksam-heternas kommunala avfall har vi inte hittat, men i många kommuner är avfallstaxan uppbyggd på likartat sätt för både verksamheter och hushåll.
I tabell 3.6 redovisas också medelavstånd i minuter till förbrännings-anläggning respektive rötningsförbrännings-anläggning för de olika kommuntyperna.
Tabell 3.6 Kommunalt avfall, viktad efter avfallsmängd Typ av kommun Viktad
Källa: Bearbetade data från Avfall Sverige (2020)30, SCB, Energigas Sverige och Energiföretagen Sverige
29 Avfall Sverige (2020). Hushållsavfall i siffror 2019. Kommun- och länsstatistik 2019.
Rapport 2020:27.
30 Avfall Sverige (2020). Hushållsavfall i siffror 2019. Kommun- och länsstatistik 2019.
Rapport 2020:27.