Verksamheternas kommunala avfall uppstår ofta i

Under 2018 genererades sammanlagt 139 miljoner ton avfall i Sverige, varav 75 procent bestod av gruvavfall. Kommunerna sam-lade samma år in cirka 2,2 miljoner ton hushållsavfall i form av restavfall i säckar och kärl samt som matavfall. Den största andelen av detta så kallade hushållsavfall kom från just hushållen, men cirka en halv miljon ton beräknades komma från privata och offentliga verksamheter. Verksamheternas hushållsliknande avfall utgjorde därmed cirka 1,5 procent av allt avfall i Sverige, om man inte räknar med gruvavfallet. Naturvårdsverket ansvarar för att rapportera in officiell statistik om avfall till EU vartannat år och den senaste rappor-teringen bygger på avfallsmängder från 2018.¹ Sedan den senaste rapporteringen har ny lagstiftning införts i Sverige och begreppet hus-hållsavfall har ersatts av begreppet kommunalt avfall. Den juridiska innebörden av dessa två begrepp diskuterar vi i avsnitt 7.2.1 om över-väganden och förslag.

Kommunalt avfall omfattar avfall från hushåll och sådant avfall som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, det vill säga även sådant avfall som uppstår i verksamheter och som är likt hushållens avfall. Vilken typ av kommunalt avfall en verksamhet genererar kan i viss mån skilja sig åt beroende på vilken verksamhet det handlar om och om det hushållsliknande avfallet inte hålls åtskilt

1 Naturvårdsverket (2020). Avfall i Sverige 2018. Uppkomst och behandling. Rapport 6932.

Rapporten innehåller den avfallsstatistik som rapporterades i juni 2020 i enlighet med Avfalls-statistikförordningen (2150/2002/EC).

från övrigt verksamhetsavfall. I teorin är det hushållsliknande av-fallet dock relativt ensartat eftersom det vanligtvis uppstår i lunch-matsalar och fikarum samt hamnar i papperskorgar i gemensamma utrymmen och lokaler. Det handlar då typiskt om matrester, livs-medelsförpackningar, servetter, pappershanddukar och hygienartiklar.

Även från restauranger, caféer och inom turistnäringen har det kom-munala avfallet en likartad karaktär, dock ofta med en större andel matrester. Just nu pågår ett arbete med att tydliggöra vilken typ av avfall som ska betraktas som kommunalt avfall och vilket avfall som ska sägas utgöra verksamhetsavfall. Det som slängs i matbutikerna och det avfall som uppstår i restaurangköken har länge varit föremål för olika uppfattningar och även domstolstvister under tiden då begreppet hushållsavfall tillämpades. Den nya lagstiftningen har för avsikt att tydliggöra gränsdragningen mellan kommunalt avfall och övrigt avfall genom att mer än tidigare ta utgångspunkt i avfallets klassning som avfallstyp som det beskrivs i bilaga 3 till avfallsförord-ningen (2020:614).

Figur 3.1 visar hur vissa avfallsströmmar beräknas vara fördelade mellan verksamheter och hushåll.

Figur 3.1 Fördelning avfallsfraktioner mellan verksamheter och hushåll (ton)

Både kommunalt avfall och verksamhetsavfall

Källa: SCB, Statistikdatabasen. Inom parentes avfallskod enligt EWC-Stat.

I denna utredning har vi fokuserat på restavfallet och på det ut-sorterade matavfallet eftersom dessa två avfallsströmmar är de två största fraktionerna som kommunen har ansvar för och samlar in

0 1000000 2000000

Matavfall (09.1) Restavfall/blandat/brännbart (10.1) Pappers- och pappavfall (07.2) Plastavfall (07.4) Glasavfall (07.1) Textilavfall (07.6)

Hushåll Verksamheter

i dag. Det är därmed innehållet i dessa två fraktioner som förväntas vara mest intressant för verksamheterna att ta eget ansvar för fram-över. I grova drag består detta avfallsflöde av 75–80 procent rest-avfall och 20–25 procent matrest-avfall.²

Det är svårt att skaffa sig en överblick över vilka mängder kommunalt avfall som uppstår i verksamheterna, eftersom sådan statistik inte samlas in varken på lokal eller nationell nivå. Mäng-derna för 2018 som rapporterats till EU uppskattades genom att allokera en viss andel av den totala mängden hushållsavfall till verk-samheterna. Enligt en tidigare uppskattning baserad på uppgifter från kommuner med viktbaserad avfallstaxa allokeras 78 procent av restavfallet och 75 procent av matavfallet till hushållssektorn.³ Verk-samheternas andel uppskattas utgöra resten, det vill säga 22 procent av mängden hushållsavfall som förbrändes, och 25 procent av det matavfall som behandlades biologiskt.⁴ De uppgifter som fanns i miljörapporter från de 17 verksamhetsgrenar som har skyldighet att rapportera hushållsliknande avfall i sina miljörapporter räknades samman och drogs bort ifrån den totala mängden. Övrigt hushålls-avfall från verksamheter antogs härstamma från servicesektorn.⁵ Utifrån dessa beräkningar uppskattas att verksamheternas kom-munala avfall utgjorde cirka 633 000 ton avfall 2018. Av detta var cirka 113 000 ton utsorterat matavfall och cirka 520 000 ton rest-avfall.⁶ Denna beräkning baserar sig på mottagningen av avfall till förbrännings- och rötningsanläggningar, se figur 3.2.

2 Naturvårdsverkets statistikblad om hushållsavfall (2020).

3 Naturvårdsverket (2020) Kvalitetsdeklaration. Avfall, uppkommet och behandlat

www.scb.se/contentassets/d643da232a8d493b8f07ea1890f4820b/mi0305_kd_2018_bn_200615.pdf

4 Personlig kommunikation SMED/SCB/Naturvårdsverket.

5 Det vill säga verksamhetsgrenarna enligt SNI G455-T99.

6 Det finns också en del byggavfall som lämnas av exempelvis hantverkare på kommunernas återvinningscentraler (63,5 k ton som benämns som övrigt i statistiken). Denna andel bygg-avfall utgör en bråkdel av allt byggbygg-avfall och ursprunget gör att det med dagens lagstiftning inte ska kategoriseras som kommunalt avfall.

Figur 3.2 Uppkommet och slutbehandlat hushållsavfall 2018

Källa Bearbetad från Naturvårdsverket, 2020⁷, Den ljusare blå visar avfallsflöden från verksamheterna.

Utsorterat producentansvar är markerad för att visa att detta flöde ansvarar producenterna för.

Om man i stället enbart räknar på insamlade mängder från kom-munernas statistik, med samma fördelningsnyckel 22 procent för restavfallet respektive 25 procent av matavfallet blir resultatet något annorlunda eftersom hushållens grovavfall och avfall från parker inte tas med i beräkningen. Med denna metod skulle verksamheternas kommunala avfall utgöra 385 000 ton restavfall och 103 000 ton matavfall, se tabell 3.1. Vi har i våra fortsatta analyser använt oss av

7 Naturvårdsverkets statistikblad om hushållsavfall (2020).

den insamlade mängden avfall, baserad på Avfall Sveriges statistik från 2018 efter som vi tror att den bättre speglar verksamheternas kommunala avfall i form av restavfall och matavfall.

Tabellen visar alltså de mängder som hanterades 2018. Om livs-medelsbutikernas avfall ska räknas in som kommunalt avfall tillkom-mer ytterligare cirka 300 000 ton restavfall och matavfall, varav matavfallet utgör ungefär en tredjedel.

Tabell 3.1 Kommunalt restavfall och matavfall 2018

Från hushåll och verksamheter, två olika räknemetoder Kommunalt rest-

och matavfall (1) Kommunalt insamlat rest- och

matavfall (2)

Restavfall från hushåll 1 840 000 1 364 000

Utsorterat matavfall från hushåll 339 000 310 000

Restavfall från verksamheter 520 000 385 000

Utsorterat matavfall från verksamheter 113 000 103 000

Totalt 2 812 000 2 162 000

1. Enligt Naturvårdsverket (2019).

2. Baserat på insamlade mängder från Avfall Sverige (2019).

3.1.1 Restavfallet innehåller felsorterade fraktioner

Det blandade restavfallet är det avfall som är kvar när avfall som samlas in separat har sorterats ut. Det som ska sorteras ut innefattar fraktioner som omfattas av producentansvar som exempelvis för-packningar, returpapper, el-avfall och batterier. Farligt avfall ska hållas skilt från annat avfall. Cirka 80 procent av kommunerna har också infört system för insamling av matavfall från verksamheter eller från både verksamheter och hushåll. Restavfallet går till förbränning och energiutvinning. Trots kraven som finns på utsortering innehåller en soppåse med restavfall en betydlig mängd fraktioner som kan och bör sorteras ut, såsom förpackningsavfall och tidningar. Många kom-muner genomför regelbundet plockanalyser av hushållens restavfall, det vill säga man tar stickprov på soppåsar och undersöker inne-hållets olika beståndsdelar. Däremot har det varit svårare att hitta motsvarande typer av plockanalyser från verksamheter. Plock-analyser från hushållens soppåsar visar att 80 procent av restavfalls-mängderna som i dag går till avfallsförbränning skulle kunna sorteras

till annan behandling.⁸ Drygt 30 procent av innehållet i restavfallet består i dag av förpackningar och tidningar, något mer utgörs av matavfall och cirka tre procent är textil.⁹

Det är sannolikt att vi har ett liknande beteende på jobbet som hemma i bostaden och därmed att det ser ut på liknande sätt i verk-samheters restavfall från exempelvis lunchrummet. Från ett mindre antal plockanalyser från kontor och restauranger kan vi få en indi-kation på restavfallets innehåll. Plockanalyserna från kontor, restau-ranger och från hushållets avfallskärl visar att det finns en stor andel plast, papper och matavfall i restavfallet, se figur 3.3

Farligt avfall såsom kemikalier, olja, lysrör, batterier, elektronik ska hanteras separat, förvaras skilt från annat avfall och lämnas till en transportör med tillstånd att transportera farligt avfall, men plockanalyser visar att soppåsen innehåller 0,5 procent farligt avfall, batterier och el-avfall.

Även den som har förpackningsavfall ska sortera ut förpack-ningsavfallet från annat avfall (enligt 3 kap. 3 § avfallsförordningen).

Förpackningsavfallet ska lämnas för borttransport i de insamlings-system som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall. Detta gäller både hushåll och verksamheter.

8 Avfall Sverige (2019) Bränslekvalitet - Nuläge och scenarier för sammansättningen av rest-avfall till år 2025. Rapport 2019:27.

9 Avfall Sverige (2016). Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plock-analyser av hushållens mat- och restavfall. Rapport 2016:28. Avfall Sverige.

Figur 3.3 Avfall i plockanalyser från restauranger, kontor och hushåll

Källor: Restauranger: Avfall Sverige (2019) Avfallshantering hos storkök och restauranger. Potential till ökad källsortering och förebyggande. Kontor: Ragn-Sells (2013) Plockanalys Vasakronan Hushåll: Avfall Sverige (2016).

3.1.2 Betydande mängder matavfall

Matavfall består av bland annat rester från grönsaker, frukt, bröd, kött, fisk och skaldjur. Insamling av matavfall kan ske genom kärl-hämtning, sopsug, container, avfallskvarn till tank och avfallskvarn till avlopp. Många kommuner har infört separat insamling av mat-avfall. Från den 1 januari 2024 kommer det vara ett nationellt krav på att kommunerna ska tillhandahålla ett system för att samla in mat-avfall från hushåll (3 kap 1 § mat-avfallsförordningen).

Sammanlagt uppstod 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2018.

Det motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person. Hushållen genererar en betydande andel av den totala mängden matavfall. Verksamheter som alstrar stora mängder matavfall, utöver livsmedelsindustrin, är restauranger, livsmedelsbutiker och storkök, se tabell 3.2. ¹⁰¹¹

10 Naturvårdsverket (2020) MATAVFALL I SVERIGE Uppkomst och behandling 2018 www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/8800/978-91-620-8861-3.pdf?pid=26710

11 SMED (2019) Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Data för år 2018. SMED Rapport nummer 15 http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/

diva2:1394202/FULLTEXT01.pdf

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Matavfall, sorterat Matavfall, osorterat Papper Pappersförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Plast Övrigt brännbart Övrigt icke-brännbart Farligt avfall, elektronik

Restaurang Kontor Hushållssopor

Tabell 3.2 Matavfall från hushåll och verksamheter (ton)

Källa Mängd i ton

Hushåll 761 000

Restauranger 73 000

Livsmedelsbutiker 100 000

Skolkök 51 000

Övriga storkök 24 000

Källa: Naturvårdsverket (2020), SMED (2019). Matavfall från primärproduktionen är inte med i tabellen.

3.2 Störst andel kommunalt avfall från restauranger