Miljöeffekter vid ökad återvinning av det kommunala

Andra initiativ

Det pågår flera utvecklingsinsatser som både är frivilliga och som stöds av stat och kommun. Kommuner arbetar allt mer med före-byggande av avfall, vilket förväntas ha en positiv effekt särskilt på det avfall som kommer från de offentliga verksamheterna.

Ett annat exempel är färdplanerna inom Fossilfritt Sverige där många viktiga branscher ställt upp mål som handlar om att utnyttja befintliga resurser bättre och minska avfallet. Delegationen för Cirkulär Ekonomi är en annan aktör som på kort tid lyckats samla både verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter, myndigheter och beställare för att tillsammans ge råd till regeringen avseende cirkulär ekonomi. (+)

9.3 Miljöeffekter vid ökad återvinning av det kommunala avfallet

Miljönyttan av att återanvända eller materialåtervinna beror på hur mycket resurser och energi som gått åt vid tillverkningen och vad som krävs för att åter kunna nyttja produkten eller materialet. Vid tillverkningen förbrukas olika typer av råmaterial och resurser. En del av dessa kan vara svåra och energikrävande att extrahera såsom kritiska råvaror och metaller.¹⁷ Förutom utsläpp av klimatgaser vid tillverkning och transport, används en stor mängd landyta, vatten och kemikalier. Miljönyttan med att återbruka varor är stor, det vill säga, att förlänga produkters livslängd. En viktig aspekt är inte minst de stora avfallsmängder som genereras vid tillverkningen ¹⁸

Under de senaste decennierna har ett framgångsrikt skifte i avfallsbehandlingsmetoderna skett i Sverige. Sverige är ett av de länder med lägst andel deponering av det kommunala avfallet. Vid skiftet att gå ifrån deponeringen byggde kommunerna ut

avfalls-17 SGU Kritiska råvaror (sgu.se).

18 Laurenti, R. & Stenmarck Å. (2015) Produkters totala avfall – en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad. Populärvetenskaplig rapport från IVL nr B 2444.

förbränningskapaciteten. Förbränning av avfall i ett kontrollerat system ger flera fördelar genom att samtidigt som avfallet reduceras kan många av de organiska föroreningarna destrueras, metaller kan utvinnas, samt energi och värme tas till vara. Avfallsförbränning inne-bär samtidigt en stor källa till luftutsläpp, bland annat oavsiktligt bildade dioxiner.¹⁹ Genom att konstruera bättre reningsanläggningar och optimera förbränningen har utsläppen kunnat minskas.²⁰ Energi-återvinningen i Sverige (varav kommunalt avfall utgör cirka 20 pro-cent) resulterar i cirka 1 miljon ton slaggrus och 0,3 miljoner ton flygaska. ²¹ Svensk värmekraftindustri har en hög verkningsgrad och vid sidan av att leverera värme till fjärrvärmenätverket så omvandlas 30–50 procent av energin till el, vilket motsvarar 9 procent av den producerade elen i Sverige. Andra länder i Europa som saknar mot-svarande infrastruktur exporterar avfall till svenska anläggningar. ²² Genom importen av avfall till svenska värmekraftverk minskar koldioxidutsläppen jämfört med deponering och det är också en ekonomiskt lönsam affär.²³

Den ökade resursförbrukningen och -slöseriet i världen innebär ökande risker för människa och miljö. Den ohållbara resurshante-ringen kan kopplas till en rad miljö- och hälsoproblem, såsom global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser, föroreningar i vatten, mark och luft samt exploatering och utarmning av den biologiska mångfalden. Medvetenheten kring en hållbar resursanvändning växer och därmed insikten att material måste användas mer cirkulärt, i giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det kräver att de varor och produkter som produceras är utvecklade för en cirkulär användning, så att produkten klarar att användas länge, kan lagas, uppgraderas och slutligen materialåtervinnas. Materialen behöver vara säkra att användas utan risker för människor och miljö. Lagstiftningen och regelverket måste möjliggöra och driva på hållbara cirkulära affärs-modeller där producenterna tar ansvar för hela livscykeln.

19 Naturvårdsverket (2019). Luftstatistik - Utsläpp av dioxin till luft - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se).

20 Avfall Sverige (2017) Dioxin och avfallsförbränning. Rapport 2017:24.

21 Enligt Expertgruppen för Cirkulär Anläggningsindustri 2020.

22 Energiföretagen (2021).

23 Waste Refinery (2013) Import av avfall till energiåtervinning i Sverige. Projektnummer WR-35.

År: 2013.

Klimateffekter vid ökad materialåtervinning

Det finns möjlighet att bespara omfattande utsläpp av växthusgaser om verksamheterna sorterar ut sitt avfall i olika fraktioner i stället för att slänga det i det kommunala restavfallet när de olika frak-tionerna återvinns istället för att förbrännas. Det visar en analys som IVL utfört åt utredningen, se bilaga 5.²⁴ En stor del av det som åter-finns i restavfallet består av förpackningar som omfattas av pro-ducentansvar och utsorteringskrav.

Återvinningen av olika avfallsfraktioner påverkar utsläppen av växthusgaser i olika grad. Beräkningarna redovisas i form av åter-vinningsklimatpotential som är ett mått för att kunna jämföra olika fraktioner.²⁵ När beräkningar görs med antagande om att materialet ersätter den troliga produkt som annars skulle ha producerats om inte återvinningen ägt rum (s.k. netto materialåtervinning) är metall viktigast att återvinna, därefter mjukpapper, returpapper, plast och plastförpackningar. Pappersförpackningar och glas är också klimat-mässigt lönsamt att återvinna.

När det gäller plastförpackningar vet vi att de består av många olika plaster, med olika kvaliteter, tillsatser, färg och form som gör de svåra att återvinna. Vid Svensk Plaståtervinning i Motala är i dag minst 50 procent rejekt, det vill säga sådan plast som inte går att åter-vinna och därför skickas till energiåtervinning. ²⁶ Resten tvättas och sorteras och skickas till återvinning i Europa.²⁷ Detta ska alltså beak-tas när man ska använda studiens resultat.

Enligt studien har rötning av matavfall en viss positiv klimateffekt, jämfört med om man måste producera fossilt bränsle i stället för metanet som rötningen ger. Dessutom används rötrestprodukten som gödsel. Det krävs inget extra processteg för att återvinna den för EU kritiska och ändliga resursen fosfor till gödningsmedel. Det är dock små skillnader vad gäller klimatpåverkan mellan rötning och för-bränning av matavfall. Sammantaget är rötning av matavfall ändå bra

24 IVL (2020) Materialåtervinningens klimatpotential hos olika fraktioner av verksamheters kommunala avfall. Nr U 6380. December 2020.

25 Återvinningsklimatpotential (ÅKP) är framräknad som skillnaden mellan utsläpp från åter-vinning och avfallsförbränning inkluderande effekten på dess producerande el och värme (medel-mix). Enheten är koldioxidekvivalenter/kg avfall. Antaget i beräkningarna var att den energi som går förlorad vid minskad avfallsförbränning ersätts med biogen, dvs det vanligaste bränslet i avfallsförbränningsanläggningar.

26 Pers. komm. Rickard Jansson, Svensk Plaståtervinning

27 IVL (2019) Kartläggning av plastavfallsflöden, återvinningsmetoder och marknader: kunskaps-underlag för ett returraffinaderi. Nr C516.

ur resurssynpunkt eftersom den ger både bränsle i form av metan och jordförbättringsmedel med den kritiska resursen fosfor, samt att den inte ger upphov till aska som för avfallsförbränning. Om mat-avfall komposteras bildas till skillnad från den anaeroba rötnings-processen, ammoniak (NH3) och lustgas (N2O). Lustgasen är en aggressiv växthusgas som drar ned klimatnyttan under noll. Även från komposteringen får man ut ett jordförbättringsmedel. I en industriell kompostering kan processen och därmed utsläppen i högre grad styras än vid hemkompostering.

Se en sammanfattning av klimatnyttan av att återvinna de olika materialen i figur 9.1.

Figur 9.1 Klimatnyttan vid återvinning av olika avfallsfraktioner, kg CO2-ekvivalenter per ton

Källa: IVL (2020), Mjukpapper: Essity (2017).

Beräkningar gjordes också på hur långa transporter som kan göras innan klimatnyttan av återvinningen går förlorad. Det visade sig att det går att transportera avfallet långt, flera hundra kilometer för avfall av metall-, plast-, glas- och pappersförpackningar, liksom av

retur-1800

600 700 800

350 100 200

-100 -1001002003004005006007008009000 10001100 12001300 14001500 16001700 1800

Metallförpackningar

Returpapper

Plast

Mjukpapper

Glasförpackningar

Pappersförpackningar

Matavfall med rötning

Matavfall med kompostering

papper utan att klimatnyttan försvinner. För matavfallet behöver sträckan vara kortare för att få en positiv klimateffekt.

9.4 Klimateffekter vid införande av frival respektive