Utvecklingen utan förändring (nollalternativ)

avfallsområdet och aktiviteter bland annat för att minska klimat-utsläppen, andra miljörisker och att skapa en cirkulär ekonomi.

Lagstiftningen inom EU och i Sverige är under förändring. Många andra styrmedel och aktiviteter pågår som gör det omöjligt att göra en bra prognos av vad som kommer hända vid ett så kallat noll-alternativ, det vill säga om varken frival eller utökad dispens införs.

I samband med corona-pandemin har stora förändringar kunnat ses i avfallsmängderna, bland annat har restaurangavfallet minskat med 27 procent i Göteborgs Stad med anledning av människors minskade antal restaurangbesök. Pandemin lägger en ytterligare

13 OECD (2019) Government at a Glance 2019. www.oecd.org/gov/government-at-a-glance-22214399.htm. Hämtad 20210311.

osäkerhet över utvecklingen framåt. Om det går att begränsa smitt-spridningen tror många att näringslivet kommer få en rejäl skjuts, vilket i sin tur kan innebära mer avfall. Samtidigt menar andra att pandemin innebär möjligheter att göra saker på nya sätt.

Nedan redogör vi för några av de förändringar som är lite mer påtagliga och som vi tror kan påverka utvecklingen. Under varje avsnitt gör vi en bedömning om händelsen kommer leda till ökade möjligheter att förebygga avfall eller öka materialåtervinningen av verksamheters kommunala avfall. Symbolerna som används är – Positiv utveckling (+)

– Neutral eller osäker utveckling (+/-) – Negativ utveckling (-)

9.2.1 Betydande regelförändringar som förväntas inom de närmaste 5 åren

Det pågår en rad förändringar inom svensk och europeisk avfalls-lagstiftning för att förbättra resurshanteringen med syfte att förebygga avfall, öka återanvändningen och slutligen kunna nyttja avfallet som en råvarukälla. I Sverige har en rad anpassningar införts och fler är på gång för att bland annat införliva nya krav till följd av 2018 års revidering av sex EU-direktiv på avfallsområdet. En större för-ändring i svensk lagstiftning genomfördes 1 augusti 2020. Exempel-vis infördes höjda återvinningsmål för kommunalt avfall och för-packningar, samt ny en beräkningsmetod för vad som ska anses vara återvunnet material. (+)

Innebörden av begreppet kommunalt avfall

I augusti 2020 infördes även det nya begreppet kommunalt avfall i svensk avfallslagstiftning. Förändringen innebar att begreppet hus-hållsavfall ersattes med kommunalt avfall. EU-kommissionen har också ett vägledningsdokument¹⁴ som nyss reviderats för hur

med-14 European Commission Eurostat (2020) Guidance for the compilation and reporting of data on municipal waste according to Commission Implementing Decisions 2019/1004/EC and 2019/1885/EC, and the Joint Questionnaire of Eurostat and OECD https://ec.europa.eu/eurostat /documents/342366/351811/Guidance+on+municipal+waste+data+collection/ Hämtad 20210223.

lemsländerna ska rapportera statistik om kommunalt avfall, som kan få följdeffekter i svensk lagsstiftning. Naturvårdsverket arbetar med att uppdatera sin vägledning om kommunalt avfall utifrån EU-kom-missionens dokument. Enligt den avisering som Naturvårdsverket gjort, kommer betydande förändringar kunna ske vad gäller hur man tolkar avfall från restauranger, catering och livsmedelsbutiker. Läs mer om förväntade konsekvenser i kapitel 10. En osäker bedömning, men en tydlighet skulle förbättra förutsättningarna på lång sikt. (+/)

Separat insamling och utökat producentansvar

• EU:s ramdirektiv föreskriver nya krav på separat insamling av bioavfall (mat-, trädgård- och parkavfall), farligt avfall från hus-håll samt textilavfall. Regeringen har hittills beslutat om att kom-muner ska tillhandahålla ett system för separat insamling av matavfall från hushåll från 1 januari 2024. Motsvarande krav för-väntas även införas för verksamheter. (+) Medlemsländerna har också skyldighet sedan tidigare att inrätta separat insamling av åtminstone pappers-, metall-, plast- och glasavfall.

• Fastighetsnära insamling av förpackningar för hushåll ska införas men när det ska ske, är under utredning. Denna förändring kan också komma att gälla verksamheter. Enligt en finsk forsknings-rapport kan fastighetsnära insamling öka materialåtervinningen av det kommunala avfallet med 1,9 procent. ¹⁵ (+)

• Nytt producentansvar för textil har utretts och en ny förordning föreslås träda i kraft 1 januari 2022 och börja tillämpas år 2024.

(+)

• Översyn av producentansvarsförordningar för att de ska följa minimivillkoren i avfallsdirektivet senast 5 januari 2023 för att säkerställa att produkters producenter bär ekonomiskt ansvar eller ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för hanteringen av avfallsledet i en produkts livscykel. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över producentansvaret för förpackningar.

Utredningen ska ta fram de förslag som behövs för att genomföra de särskilda bestämmelserna i EU:s avfallsdirektiv om

producent-15 Salmenperä, H., Sahimaa, O., och Koutonen, H. (2018): Recycling: guidance instruments, economic impacts, and feasibility, Ministry of The Environment, Finland.

ansvar, de så kallade minimikraven för förpackningar, retursyste-met för plastflaskor och retursyste-metallburkar, läkemedel, bilar, däck och eventuellt batterier. (+)

• Regeringen beslutade i december 2020 att producentansvar för returpapper, till exempel tidningar och trycksaker, ska upphöra från 1 januari 2022 och att ansvaret läggs på kommunerna. Osäker bedömning. (+/-)

• Det har också införts ett förbud mot att förbränna separat insamlat avfall, som samlats in för att förberedas för återanvändning eller för att materialåtervinnas, med vissa undantag. (+)

Teknisk utveckling – digitalisering

Några exempel på teknisk utveckling, inklusive digitalisering, som kan påverka avfallshanteringen:

• nytt rikstäckande elektroniskt avfallsregister. Beror på hur det utvecklas, osäker bedömning (+/-)

• utredning och utvecklingsstöd plastraffinaderi (+)

• utveckling av andra nya återvinningsmetoder (+)

• fortsatt utbyggnad av förbränningskapacitet (-) och rötnings-kapacitet (+).

Ökade möjligheter för tillsynen

Regeringen föreslår även ny lagstiftning för att ge kommuner större möjligheter att ingripa mot bristande avfallshantering.¹⁶ (+)

Styrmedel uppströms och nedströms

– Utvecklat ekodesigndirektiv. EU-kommissionen har föreslagit att återvinningsbarhet ska ingå som ett krav som ställs på ett stort antal produkter (+)

16 Ordning och reda på avfallet www.regeringen.se/490592/contentassets/21397918373f483a 9b1fedfba85da840/promemoria-ordning-och-reda-pa-avfallet.pdf

– Förbränningsskatt, stegvis höjning till 125 kr/ton år 2022 (en stegvis höjning från 75 kronor 1 april 2020), osäker bedömning (+/-).

Andra initiativ

Det pågår flera utvecklingsinsatser som både är frivilliga och som stöds av stat och kommun. Kommuner arbetar allt mer med före-byggande av avfall, vilket förväntas ha en positiv effekt särskilt på det avfall som kommer från de offentliga verksamheterna.

Ett annat exempel är färdplanerna inom Fossilfritt Sverige där många viktiga branscher ställt upp mål som handlar om att utnyttja befintliga resurser bättre och minska avfallet. Delegationen för Cirkulär Ekonomi är en annan aktör som på kort tid lyckats samla både verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter, myndigheter och beställare för att tillsammans ge råd till regeringen avseende cirkulär ekonomi. (+)

9.3 Miljöeffekter vid ökad återvinning av det