Behov av tydliga riktlinjer 34

verna gentemot andra skolors bedömning.

Det är ett minus att vara ensam idrottslärare på skolan […] En likvärdig bedömning blir lidande eftersom jag bara har en klass och jag kan inte mäta nivå med andra klasser. På andra skolor kanske de har mycket högre krav än vad jag lagt för att jag omedvetet har sänkt nivån för att alla kanske är svaga här rakt över (Erik).

Göran berättar att han vid ett tillfälle har medverkat på en idrottslärarträff med idrottslärare på andra skolor och att han då har upplevt att deras syn på bedömning skiljer sig åt. Han erfar att samtal är positivt oavsett vad det handlar om för att kunna dela information med varandra.

Jag har själv innan jag har suttit och ska sätta betyget inte varit hundraprocentig i hur jag tänker. Ser man till hur skolverket och dokumenten ser ut kontra hur saker och ting ska göras i verkligheten så finns det blockfaktorer som gör att man inte alltid kan göra det som står utskrivet. Det beror på elevantalet, förutsättningar, material och elevers utveckling med mera (Göran).

Ämnet idrott och hälsa är beroende av yttre faktorer som exempelvis idrottshallar och material vilket innebär att lärarna i många fall inte har möjlighet att genomföra det som står i styrdokumenten, menar Göran.

4.5.3  Behov  av  tydliga  riktlinjer    

Samtliga informanter upplever att styrdokumenten är tolkningsbara och flera av informanterna menar att de är i behov av tydliga riktlinjer. Anders berättar att han ständigt arbetar med betyg och bedömning och att han därför inte reflekterar så mycket över arbetet. Han upplever att styrdokumenten är en vägledning och trygghet i arbetet med bedömning. Han berättar att han tycker det är en trygghet för både elever och idrottslärare, då alla ska följa styrdokumenten.

Man är inne i allt men det är klart att styrdokumenten blir en trygghet för mig. Det blir en trygghet för eleverna och alla andra idrottslärare i hela landet att det finns en värdegrund om vad vi ska bedöma. Det är en trygghet och en guide för oss så på så sätt påverkar det oss positivt (Anders).

Sara påpekar liksom Anders att det är positivt att alla idrottslärare planerar och bedömer ele- verna utifrån samma styrdokument för att sträva mot en likvärdig utbildning och bedömning.

Om jag inte skulle ha styrdokumenten att utgå från skulle det bli väldigt fritt och det vore inte så bra. Alla idrottslärare måste ju följa styrdokumenten och med styrdokumenten strävar vi ju efter att få en likvärdig utbildning där eleverna bedöms rättvist (Sara).

Göran menar dock att styrdokumenten är öppna för fria tolkningar vilket kan missgynna en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. För att förenkla bedömningsarbetet anser Göran att styrdokumenten skulle kunna formuleras lite tydligare utan att det hade blivit allde- les för planerat och styrt. Han upplever att på grund av tolkningsfriheten tänker alla idrottslä- rare olika vilket kan bli problematiskt.

Vi kan se på saker på två skilda sätt och då försvinner likvärdigheten och rättvis bedömning och betygsättning. Vi kanske upplever mål och innehåll helt annorlunda, men man kan samtidigt inte heller ha styrdokument eller kursplan som är helt klart som exempelvis mätbart. När man går in på skolverket så har skolverket själva förtydligat saker och ting och ger förklaringar till något som dem redan har formulerat. Kanske hade det kunnat vara så från början istället (Göran).

Per erfar att han till viss del ser styrdokumenten som hämmande i sitt arbete med bedömning på grund av att det inte överensstämmer med verkligheten. Han berättar att han vill vara en professionell lärare men att det är svårt att vara professionell när han har styrdokumenten att förhålla sig till. Han förklarar att han egentligen vill planera kursen och vilka moment som ska bedömas tillsammans med kollegorna istället för att utgå ifrån styrdokumenten.

Jag tycker inte riktigt att de överensstämmer med verkligheten för att det är i skriftspråk formulerat i ett praktiskt ämne och i viss mån är styrdokumenten hämmande i mitt arbete. Jag skulle vilja diskutera med mina kollegor om vad som ska bedömas och bara göra hela kursen på tavlan, för att sedan i efterhand ta fram styrdokumenten och se om de kan hjälpa oss. Men det rättsäkra behöver ju finnas (Per).

Samtliga informanter menar att styrdokumenten är öppna för tolkningar. Karl är positiv till detta på så sätt att han kan planera och genomföra undervisningen relativt fritt.

Jag känner att jag har fria tolkningsmöjligheter. Jag känner att jag kan göra nästan vad jag vill vilket jag tycker är bra (Karl).

Styrdokumenten innehåller alltför många moment som ska genomföras i kursen, menar Erik. Det kan enligt Erik vara stressigt att hinna med allt, vilket drabbar eleverna då de inte får den tid de behöver för att utveckla sina färdigheter.

Det kan vara en begränsning när man känner att man inte hinner stanna kvar och arbeta vidare inom ett visst arbetsområde för att man måste hinna med så många olika moment. Man sätter betyg på något som man inte låtit eleverna träna ordentligt på och de hinner inte visa vad de egentligen kan  (Erik).

Erik belyser problematiken med bredden i ämnet idrott och hälsa där eleverna ska hinna med att utvecklas i flera olika områden. De kan då inte fokusera på att träna och utvecklas i varje moment utan ska klara av momenten nästan direkt.  

4.6  Sammanfattning  av  intervjuresultatet  

Lärarna bedömer teoretiska och praktiska moment i idrottsundervisningen. Det framkommer att flera lärare bedömer sociala färdigheter medan andra lämnar detta utanför bedömningen. Samtliga lärare beskriver att kärnan i arbetet med bedömning och betygssättning är kommunikation för att involvera eleverna i bedömningsprocessen. Utifrån lärarnas utsagor visar det sig att styrdokumenten har stort tolkningsutrymme, vilket vissa ser som problema- tiskt medan andra ser fördelar med det. För att utveckla arbetet med bedömning och betygsätt- ning upplever lärarna att kommunikation med kollegor är betydelsefullt.