Konkretisera kunskapskrav 30

såväl lärare som elever. Han upplever även att betygsamtal kan förstöra relationen mellan lärare och elev.

Det är ju äckligt att bedöma folk i olika saker de uppträder i och det är en äcklig situation när man börjar snacka betyg med eleverna. Dem tycker det är äckligt och vi lärare tycker det är känsligt. Man kan förstöra ett förhållande till en elev alltså. Det är en otäck period i slutet av maj då man ska skriva in betyget (Karl).

När eleverna missar vissa lektionstillfällen kan det uppstå problematik för att de inte visar sina kunskaper och då saknas därmed bedömningsunderlag, förklarar Göran. Han upplever att det är bekymmersamt med bedömning när eleverna är omotiverade och frånvarande från lektion- erna särskilt när en elev ligger mellan två betyg. Han tror att många gymnasielärare hamnar i en sådan situation oavsett om eleverna är studiemotiverade eller inte.

Det kan vara duktiga elever som är med och kör på har bra inställning och goda kvaliteter och kunskaper, men sedan kan några av dem droppa av titt som tätt. Om jag har ett centralt innehåll som ska bedömas under en vecka kan jag själv hamna i en knivig situation i bedömningen och det är problematiskt (Göran).

I ämnet idrott och hälsa kan bedömningsarbetet vara svårt då en stor del av ämnet består av att bedöma elevernas praktiska färdigheter, menar Håkan. Håkan upplever att det är svårt att motivera det som bedömts till eleverna och förklarar att han egentligen borde filma mer för att kunna påvisa underlaget för eleverna.

Man måste kunna ha torrt på fötterna och verkligen kunna motivera för eleverna varför man sätter ett visst betyg och det är svårt i de praktiska delarna. I idrott kan det bli problematiskt. För det är många mål som ska uppnås och jag säger till eleverna vad de har uppnått men de ser det inte svart på vitt på ett papper liksom som i till exempel matematik där de har prov liksom. Det blir lite ord mot ord. Det här är ett dilemma i just idrotten tycker jag (Håkan).

Håkan lyfter fram svårigheten vid bedömning i ämnet idrott och hälsa eftersom det inte finns något exakt facit att följa som i många andra ämnen.

4.5.1  Konkretisera  kunskapskrav    

Samtliga informanter redogör för att de konkretiserar kunskapskraven i syfte att underlätta förståelse för ämnets innehåll bedömning. Anders förklarar att eleverna får ta del av de

konkretiserade kriterierna för att innehållet ska bli mer förståeligt. Han upplever dock att det är svårt att hinna med allt tidsmässigt.

Jag använder kriterierna som även eleverna får ta del av och då försöker jag konkretisera kriterierna så att även eleverna förstår lite bättre vad de innehåller och så att det blir mer konkret. Men sen är det mycket man ska göra på en lektion och stoffet i lektionen är prio ett att du ska lära ut någonting och samtidigt ska jag ha individuell bedömning och driva fram gruppen (Anders).

Erik erfar att om han skulle ”presentera styrdokumenten för eleverna så skulle inte de förstå vad det innebär och det skulle inte heller fastna hos någon av dem”. Därför menar han att det är viktigt att försöka redogöra för eleverna på ett mer begripligt plan genom att ge konkreta exempel på bedömningen i idrottsundervisningen.

Jag försöker konkretisera kunskapskraven så att det blir begripligt för eleverna. Då ser de vad de ska bedömas i och det blir tydligt för dem. Den största utmaningen är att få dem att förstå vad det är man bedömer i en praktisk rörelsekvalitet. Det är jättesvårt att få dem att förstå (Erik).

Även Göran menar att han bryter ner kunskapskrav och centralt innehåll för att underlätta arbetet. Han förklarar vidare att han måste anpassa undervisningen efter elevgruppen, yttre faktorer som exempelvis lokaler samt vad han tycker är betydelsefullt i undervisningen. Göran upplever även att det är svårare att behandla vissa kunskapskrav än andra och att bestämma sig för hur många timmar han ska lägga ner på de olika kunskapskraven.

Jag vill säga att jag utgår från kursens kunskapskrav, centralt innehåll och ämnets syfte. Men sedan kan man inte titta och stirra sig blind på centralt innehåll och syfte. Jag måste på något sätt bryta ner syfte, ämne, centralt innehåll och kunskapskrav till mina egna tolkningar och det jag verkligen kan utföra i praktiken och teoretiskt sätt i vanlig sal […] Men det gäller också att anpassa efter elevgruppen (Göran).

Kunskapskraven kan vara väldigt svåra att förstå medan andra är självklara, upplever Sara. Hon nämner att eleverna börjar inse vad vissa progressionsord innebär men att eleverna inte riktigt greppar helheten och att det kan vara problematisk som lärare.

Vissa kunskapskrav börjar eleverna förstå eftersom det är samma progressionsord i alla kurser. De förstår vad nyanserat innebär oavsett kurs. Det svåraste är att få eleverna att förstå helheten av kunskapskraven. Jag skulle vilja ha lite mer vägledning med de här progressionsorden till exempel. Som till exempel vad som menas med ”säkerhet” (Sara).

Göran berättar vikten av att bryta ner begreppen för att både han och eleverna ska få en dju- pare förståelse av progressionsorden. Han upplever dock att det är svårt att bryta ner dessa begrepp och få eleverna till att inse vad begreppen innebär även om han försöker bryta ner dessa begrepp och få in det i ett sammanhang. Han erfar att det är ”det mest komplexa som idrottslärare att kunna planera innehåll som ska spegla centralt innehåll nedbrutet i någonting som går att förstå, så att eleverna också förstår hur dem bedöms”. Göran upplever att det nya betygssystemet är svårare nu för att det exempelvis är flera steg som eleverna ska klara av och att det är en annan princip.

Det är svårt att se svart på vitt vad som finns även fast jag har brutit ner allting själv till något som verkligen finns, så kan det vara svårt för mig att förklara för eleven vad som innebär att ta klivet upp i betygsstegen och nå de sista målen eller kunskapskravet. Säger jag till Pelle att du måste göra mer komplexa rörelse eller du måste ha ett mer nyanserat sätt att se på saker så fattar Pelle inte ett skit och jag fattar inte heller. Jag måste förstå innan eleverna kan förstå och där kan styrdokumenten göra så att vi vibblar bort oss själva i den fria tolkningen (Göran).

Erik upplever att begreppen i styrdokumenten är väldigt svåra och det gäller att fundera över vad begreppen betyder för en själv. Han påpekar att han ”måste ha en klar bild innan man utför det man tänkt”. Erik erfar även att arbetet med de olika begreppen skulle underlättas om styrdokumentens innehåll hade varit mer tydligt med färdiga direktiv.

För att göra det enklare skulle det vara lite mer att hoppar du så här långt i längdhopp får du det här betyget, samtidigt som man vet att så kan det ju inte vara heller. Men på ett sätt hade de ju underlättat om det hade varit jättetydligt vad de skulle prestera prestationsmässigt (Erik).

Diskussionen lyfts fram huruvida det går att specificera kunskapskraven mer för att underlätta vid bedömning. Erik belyser ett exempel ovan gällande längdhopp men att det dock inte skulle fungera i praktiken.

4.5.2  Kommunikation  med  kollegor    

Samtliga informanter nämner att det är viktigt att diskutera om betyg och bedömning i förhållande till styrdokumenten med kollegor för att underlätta arbetet. Anders upplever att samtal med kollegor om bedömning och betygsättning kan bidra till en mer rättvis bedömning för eleverna. Han förklarar även att styrdokumenten bidrar till att få en struktur i arbetet sam- tidigt som han kan vara kreativ så länge eleverna uppnår målen i kursen.