5. Diskussion 37
5.4 Vidare forskning 44
Vår studie har behandlat idrottslärares upplevelser av arbetet med bedömning och betygssätt- ning med fokus på att studera fenomenets kärna. Utifrån studien har vi fått en djupare förstå- else för lärarnas bedömningsarbete och insett komplexiteten med att bedöma och betygsätta eleverna i ämnet idrott och hälsa. Vi har även funnit att det finns relativt få studier som behandlar bedömning och betygsättning i idrott och hälsa, i synnerhet svenska studier. Därmed finns behov av vidare forskning inom ämnet i förhållande till styrdokumenten som infördes 2011. Det vore intressant att utforska bedömning och betygssättning utifrån elevernas synvinkel för att få ett annat perspektiv och en helhetsförståelse av dessa moment i undervis- ningen.
5.5 Slutsats
Utifrån vår intervjustudie kan vi dra slutsatsen att lärarna upplever betygsättning som en problematisk del i arbetet som idrottslärare. Detta på grund av tolkningsbara styrdokument, tidsbrist, relationen till eleven samt komplexiteten i att bedöma elevers praktiska kunskaper. För att få bedömningsarbetet att fungera är kommunikationen kärnan för att reducera proble- men. De beskriver att de använder kommunikation på olika sätt med elever, kollegor och föräldrar för att tydliggöra bedömningsprocessen och problematisera ämnet. Lärarna ser även kommunikation med eleverna som ett verktyg för att inte hamna i en svår situation i situation i slutet av terminen då betygsättningen sker. Det framkommer tydligt i lärarnas utsagor att lä- rarna bedömer eleverna formativt för att de ska utvecklas och bli medvetna om vad som bedöms och vad de uppnått hittills. Ytterligare en slutsats vi kan dra från vår studie är att lä- rarna beskriver att de bedömer praktiska moment såväl som teoretiska moment. Något som skiljer sig åt mellan lärarnas uttalanden är att vissa lärare väger in elevernas sociala färdigheter i bedömningen medan vissa lämnar detta utanför ramen för bedömning. Slutligen kan vi utifrån de åtta lärarnas upplevelser konstatera att bedömning och betygsättning är ett arbete som kräver mycket tid och ständigt måste utvecklas med hjälp av kommunikation tillsammans med kollegor.
Referenser
Annerstedt, Claes (2002): Betygsättning i idrott och hälsa. I Skolverkets, red: Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket.
Annerstedt, Claes & Larsson, Staffan (2010): I have my own picture of what the demands are ...´: Grading in Swedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. European physical education review, 16:97: Norway. s. 98-115.
Bennett, Randy Elliot (2011): Formative assessment: a critical review i Assessment in Education. Principles, Policy & Practice, 18: 1.s. 5-25.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998): Inside the black box – Raising standards through classroom assessment. London: GL assessment.
Black, Paul, Harrison, Chris, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan
(2003): Assessment for learning. Putting it into practice. Berkshire: Open University Press.
Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Grönlund, Agneta (2011): Redskap för lärande – återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Karlstad: Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 8.
Gy11. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Justensen, Lise & Mik- Meyer, Nanna (2011): Kvalitativa metoder- från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (2008): Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Londos, Mikael (2011): Spelet på fältet – Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Malmö: Malmö studies in Educational Sciences No.55. Lundahl, Christian (2011): Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts
Mickwitz, Larissa (2010): Rätt betyg för vem? Betygsättning som insitionealiserad praktik. Stockholm: Studies in language education 3.
Petterson, Astrid (2010): Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I Solweig Eklund, red: Bedömning för lärande – En grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.
Skolinspektionen (2012) Idrott och hälsa i grundskolan – med lärande i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2011): Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritzes.
Szklarski, Andrzej (2009): Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red. Handbok i kvalitativ analys, s 106-121. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-04-02].
Widerberg, Karin (2002): Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1.
Informationsbrev
Den här intervjun som du har tackat ja till kommer vara en del av vårt examensarbete
inom kursen Pedagogik III, avancerad nivå på Örebro universitet. Syftet med
undersökningen är att ur lärares synvinkel studera upplevelser av metoder som
används vid bedömning och betygsättning samt möjligheter och begränsningar i
relation till styrdokumenten. Förutom dig kommer vi att intervjua cirka sju lärare på
sju olika skolor som undervisar i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet.
Metoden som används är enskilda intervjuer med en semistrukturerad karaktär. Detta
innebär att du kommer få ett antal övergripande frågor och möjligen följdfrågor.
Intervjun tar maximalt 60 minuter.
Namn kommer inte framstå i undersökningen. Detta innebär att ingen enskild individ
kommer att kunna identifieras. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst av-
bryta deltagandet utan någon närmare motivering. Intervjuerna spelas in och endast vi
kommer ha tillgång till materialet. Efter intervjun kommer intervjumaterialet transkri-
beras och analyseras. När uppsatsen är godkänd raderas inspelningarna. Om du
önskar, får du ta del av resultatet när undersökningen är genomförd.
Vi som genomför undersökningen heter Mathilda Persson och Stina Hörnstein. Vid
eventuella frågor kan du kontakta oss på telefon eller via e-post.