Kommunikation med kollegor 32

pare förståelse av progressionsorden. Han upplever dock att det är svårt att bryta ner dessa begrepp och få eleverna till att inse vad begreppen innebär även om han försöker bryta ner dessa begrepp och få in det i ett sammanhang. Han erfar att det är ”det mest komplexa som idrottslärare att kunna planera innehåll som ska spegla centralt innehåll nedbrutet i någonting som går att förstå, så att eleverna också förstår hur dem bedöms”. Göran upplever att det nya betygssystemet är svårare nu för att det exempelvis är flera steg som eleverna ska klara av och att det är en annan princip.

Det är svårt att se svart på vitt vad som finns även fast jag har brutit ner allting själv till något som verkligen finns, så kan det vara svårt för mig att förklara för eleven vad som innebär att ta klivet upp i betygsstegen och nå de sista målen eller kunskapskravet. Säger jag till Pelle att du måste göra mer komplexa rörelse eller du måste ha ett mer nyanserat sätt att se på saker så fattar Pelle inte ett skit och jag fattar inte heller. Jag måste förstå innan eleverna kan förstå och där kan styrdokumenten göra så att vi vibblar bort oss själva i den fria tolkningen (Göran).

Erik upplever att begreppen i styrdokumenten är väldigt svåra och det gäller att fundera över vad begreppen betyder för en själv. Han påpekar att han ”måste ha en klar bild innan man utför det man tänkt”. Erik erfar även att arbetet med de olika begreppen skulle underlättas om styrdokumentens innehåll hade varit mer tydligt med färdiga direktiv.

För att göra det enklare skulle det vara lite mer att hoppar du så här långt i längdhopp får du det här betyget, samtidigt som man vet att så kan det ju inte vara heller. Men på ett sätt hade de ju underlättat om det hade varit jättetydligt vad de skulle prestera prestationsmässigt (Erik).

Diskussionen lyfts fram huruvida det går att specificera kunskapskraven mer för att underlätta vid bedömning. Erik belyser ett exempel ovan gällande längdhopp men att det dock inte skulle fungera i praktiken.

4.5.2  Kommunikation  med  kollegor    

Samtliga informanter nämner att det är viktigt att diskutera om betyg och bedömning i förhållande till styrdokumenten med kollegor för att underlätta arbetet. Anders upplever att samtal med kollegor om bedömning och betygsättning kan bidra till en mer rättvis bedömning för eleverna. Han förklarar även att styrdokumenten bidrar till att få en struktur i arbetet sam- tidigt som han kan vara kreativ så länge eleverna uppnår målen i kursen.

Med tanke på det fria tolkningsutrymmet och när det kommer till progressionsorden så är det otroligt viktigt att det finns samtal med kollegorna för att det ska blir så rättvist som möjligt. Styrdokumenten är något alla ska följa och på så sätt blir det också mer rättvist bland skolor (Anders).

Samtliga informanterna upplever att bedömning och betygsättning i idrott och hälsa är svårt på grund av att styrdokumenten innehåller olika begrepp som är otydliga och svårtolkade. Anders upplever att idrottslärarna på skolan måste diskutera med varandra kring styrdokumentens innehåll. Han menar dock att detta genomförs alltför sällan av olika anledningar.

Det är viktigt att kunna ha samtal och samarbeta med kollegorna emellan och det blir allt för sällan på grund av tiden, lathet och att man känner sig pressad. Man behöver samtal med kollegorna och uppehålla det här med bedömning och betygsättning och översätta de svåra begreppen […] Samtal mellan oss lärare emellan krävs för att kunna precisera sker och ting och för att det ska bli mer rättvis för eleverna (Anders).  

Per berättar att ”skriftspråket i styrdokumenten är otroligt smalt och lärare måste vara med- vetna och förhålla sig till detta”. Han upplever att arbetet skulle förenklas med mer konkreta riktlinjer men att arbetet möjligen inte skulle bli lika utmanade. Vidare förklarar Per att det underlättar att problematisera ämnet tillsammans med kollegor för att utveckla bedömningsar- betet.

Man får sitta och bolla om detta med sina kollegor och problematisera ämnet. Som vad är en rörelse av komplex karaktär. Jag tror Skolverket vill att man ska problematisera och hitta egna definitioner på detta sätt men i viss mån vore det ganska skönt att få något att det här ska man titta på exakt. Fast det vore rätt tråkigt också (Per).

Håkan, Erik och Göran arbetar ensamma som idrottslärare på sina skolor och saknar därmed att kunna samtala med kollegor om bedömning och styrdokumentens innehåll. På grund av de tolkningsutrymmen som finns i kursplanen säger Håkan liksom Per att han gärna hade haft mer vägledning över vad de olika progressionsorden innebär.

Vi har haft lite svårt eftersom jag är ensam idrottslärare på skolan. Därför har vi haft lite träffar med andra idrottslärare där vi diskuterar progressionsorden i kursplanen och det är något jag saknar för det är en viktig del […] I de bästa av världar skulle man vilja ha en videosnutt som visar vad en komplex rörelse är (Håkan).

Erik upplever att det hade varit en ”trygghet att ha en kollega att bolla med”. Han berättar att han saknar att kunna göra jämförelse mellan olika klasser, vad gäller nivåer på eleverna, då

det bara finns en klass på skolan. Detta kan enligt Erik hota en likvärdig bedömning för ele- verna gentemot andra skolors bedömning.

Det är ett minus att vara ensam idrottslärare på skolan […] En likvärdig bedömning blir lidande eftersom jag bara har en klass och jag kan inte mäta nivå med andra klasser. På andra skolor kanske de har mycket högre krav än vad jag lagt för att jag omedvetet har sänkt nivån för att alla kanske är svaga här rakt över (Erik).

Göran berättar att han vid ett tillfälle har medverkat på en idrottslärarträff med idrottslärare på andra skolor och att han då har upplevt att deras syn på bedömning skiljer sig åt. Han erfar att samtal är positivt oavsett vad det handlar om för att kunna dela information med varandra.

Jag har själv innan jag har suttit och ska sätta betyget inte varit hundraprocentig i hur jag tänker. Ser man till hur skolverket och dokumenten ser ut kontra hur saker och ting ska göras i verkligheten så finns det blockfaktorer som gör att man inte alltid kan göra det som står utskrivet. Det beror på elevantalet, förutsättningar, material och elevers utveckling med mera (Göran).

Ämnet idrott och hälsa är beroende av yttre faktorer som exempelvis idrottshallar och material vilket innebär att lärarna i många fall inte har möjlighet att genomföra det som står i styrdokumenten, menar Göran.

4.5.3  Behov  av  tydliga  riktlinjer    

Samtliga informanter upplever att styrdokumenten är tolkningsbara och flera av informanterna menar att de är i behov av tydliga riktlinjer. Anders berättar att han ständigt arbetar med betyg och bedömning och att han därför inte reflekterar så mycket över arbetet. Han upplever att styrdokumenten är en vägledning och trygghet i arbetet med bedömning. Han berättar att han tycker det är en trygghet för både elever och idrottslärare, då alla ska följa styrdokumenten.

Man är inne i allt men det är klart att styrdokumenten blir en trygghet för mig. Det blir en trygghet för eleverna och alla andra idrottslärare i hela landet att det finns en värdegrund om vad vi ska bedöma. Det är en trygghet och en guide för oss så på så sätt påverkar det oss positivt (Anders).

Sara påpekar liksom Anders att det är positivt att alla idrottslärare planerar och bedömer ele- verna utifrån samma styrdokument för att sträva mot en likvärdig utbildning och bedömning.