Varje strategi behöver återkommande ses över. Detta behöver göras när ny kunskap produceras. Men det är i strategianalyserna som kunskapsbristerna kan identifieras. Det finns ett antal element i en åtgärdsstrategi är viktiga för att ge förtroende för
inriktningen och omfattningen av strategin. Det behövs:
• Kunskap om hur stora emissionerna är idag från olika verksamheter. Utsläppen från en vedpanna beror av pannans utformning, hur den eldas och vad den eldas med och hur den åldras. Utsläppen från en motor eller bil påverkas mycket av motorteknik, reningsteknik, hur snabbt tekniken åldras och därmed fungerar sämre samt av bränslet. Tekniken förändras och skall vi ha kunskap om hur stora utsläppen är behövs ständiga emissionsmätningar.
• En prognos över miljöutvecklingen relativt de beslutade miljömålen baserat på gällande politiska beslut och förväntad samhällsutveckling. För detta behövs genomarbetade analyser om samhällsutveckling och emissionerna från olika samhällsaktiviteter och med ny reningsteknik.
• Utvärderingar av de politiska åtgärder och styrmedel som beslutats för att begränsa miljöpåverkan. Fungerar de som avsett, vilka konsekvenser ger de, hur stor miljöeffekt har de och vad är kostnaderna etc. Detta för att kunna uppskatta deras effektivitet för att bidra till målen och ge underlag för nya politiska överväganden.
• Utredningar om nya åtgärder och styrmedel. Analyser över hur vi kan åstadkomma en förändring, vilka miljöeffekterna kan bli, hur stora är kostnaderna och vilka övriga konsekvenser kan förväntas. En bred och genomarbetad konsekvensanalys av potentiella styrmedel är nödvändigt underlag för miljöpolitiska beslut, för att genomföra strategin så
kostnadseffektivt som möjligt, se hindren för genomförande etc.
• För att producera resultat av hög kvalitet behövs också adekvata metoder och verktyg för att uppskatta effekterna. För många åtgärder är effekterna
svårbedömda och kräver ny forskning och det behövs bl.a. utveckling av kostnadseffektivitetsmodeller för analys av styrmedel som minskar flera ämnen och bidrar till flera miljömål.
Under arbetets gång med denna lägesanalys av verksamheter som har betydelse för hur effektivt vi använder energi och transporter och åtgärdsanalyser blir kunskapsbristerna tydliga och exempel på framtida kunskapsluckor som borde fyllas är bl.a.
1. Hur åstadkommer vi ”decoupling”? Med ekonomisk tillväxt har hela tiden gett ökade transporter. Under senaste åren i Sverige har transporterna - särskilt godstransporter – till och med ökat snabbare än BNP. Vad är drivkrafterna? Hur kan vi nå ekonomisk tillväxt med begränsad transporttillväxt? Vad är
förutsättningarna för detta? Vilka erfarenheter finns av att åstadkomma detta i transportsektorn.
(Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning). Hur kan de svenska utsläppen till luft från industrins processer, energianvändning och energiproduktion minskas.
3. Utvärdera miljöeffekterna av nuvarande bilbeskattning för tjänste-, och förmånsbilar och analysera miljöeffekter och konsekvenser av alternativa beskattningsformer som kan bidra till minskade koldioxidutsläpp från personbilar. Idag är den genomsnittliga nya bilen i Sverige den mest
bränsleslukande i Europa. De nuvarande beskattningsreglerna för tjänste- och förmånsbilar är en bidragande orsak48.
4. Konsekvensanalyser av grön skatteväxling, (miljöeffekter, fördelningseffekter, samhällsekonomiska konsekvenser, etc). Överföring av skatter och avgifter från arbete till resurser har pekats ut som en grundläggande förändring för att vi skall använda våra resurser effektivare och minska miljöpåverkan. men hur stor är priskänsligheten för olika styrmedel i olika sektorer, vilka konsekvenser ger det och hur ser fördelningseffekterna ut. Mer kunskap behövs för att maximera miljöeffekterna och minimera negativa sidoeffekter.
5. Utvärdera bilskrotningspremiens utformning för utskrotningstakt av gamla bilar, samhällsekonomisk kostnadseffektivitet samt analysera konsekvenserna av förändrad utformning av skrotningspremie i kombination med annan utformning av andra fordonsskatter (miljöeffekter, fördelningseffekter och
samhällsekonomiska konsekvenser).
6. Förnyad analys av VOC-utsläpp från vedeldning (teknisk miljöpotential, styrmedelsalternativ, kostnader och konsekvenser).
7. Uppföljning av emissioner från bilar, andra transportmedel och arbetsmaskiner. Bl.a. emissioner av lustgas från katalysatorbilar. Enligt utsläppsberäkningarna ökar personbilarnas lustgasutsläpp för varje år då katalysatorbilar bedöms släppa ut avsevärt mycket mer än gamla bilar utan katalysator. Stämmer denna
utveckling borde vi prioritera att inom EU införa ett emissionskrav för lustgas från bilar. Dagens emissionskunskap kommer dock från tidigt 1990-tal på första generationens katalysatorteknik. Därefter har avgaskraven skärpts tre gånger vilket medfört utveckling av avgasreningstekniken som kan tänkas ha gett betydande minskningar av lustgasutsläppen.
8. Förbättrat prognosunderlag. Bl.a.
- utveckling av metodiken för att bedöma effekter av amhällsutvecklingens inverkan på aktiviteter som bidrar till miljöbelastningen.
- ökad kunskap om beslutade samhällsåtgärders miljöeffekter för miljökvalitetsmålen.
9. Hur vi åstadkommer minskade utsläpp från arbetsmaskiner. - ny kunskap om olika maskiners utsläpp,
- utvärdering av tillsynssystemet för arbetsmaskiner.
- uppföljning av miljöegenskaper/miljöprestanda hos arbetsmaskinsmotorer godkända mot EU:s avgaskrav steg 1 och steg II.
- hur ser arbetsmaskinmarknaden ut? Vad köper man och varför? - miljöstyrande skatt för arbetsmaskiner - hur kan den utformas?
48
10. Hur vi kan minska klimatgasutsläppen från tunga vägfordon. Behöver vi utveckla en mätmetod för lastbilars koldioxidutsläpp som möjliggör för
lastbilsköparna att göra bränsleeffektivitetsjämförelse inför köp av nya lastbilar. Hur kan vi åstadkomma effektivare transporter, t.ex. genom att undanröja befintliga hinder för ökad godslastfaktorn, samtransporter, samåkning, bilpooler etc.
11. Vad är de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom bostäder och service? Hur kan ökade incitament för energieffektiv teknik vid ombyggnation och förbättrat underhåll av värmesystem uppnås? Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel. Vilken roll kan kompetenshöjning, kommersiella energitjänster, tillsyn av PBL och ökad mätning/debitering ha?
12. Hur kan kostnadsmedvetenheten hos olika aktörer ökas? Kan en övergång från fasta avgifter till rörliga avgifter vara möjlig?
13. Fastighetstaxeringens negativa miljöstyrningseffekt – vilka konsekvenser på miljö och ekonomi har olika utformning av beskattningen