kvalitetsmål Frisk luft, Bara naturlig försurning och
Begränsad klimatpåverkan
6.1 Centrala åtgärder/styrmedel i en strategi för effektivare
användning av energi och transporter
För att uppnå en effektivare användning av energi och transporter är priset på energi och transporter en avgörande faktor. Ekonomiska styrmedel är därför ett grundläggande element i en effektiviseringsstrategi. Men även om åtgärder leder till
energieffektivisering eller energisparande behöver detta göras tydligt för
energianvändare. Information om hur man kan minska sin energianvändning eller ersätta konsumtionen av fossila bränslen är i många fall nödvändigt för att åstadkomma en förändring. Till detta behövs förnybara energikällor och ny teknik för rening av utsläpp. Genom att effektivisera användningen av energi och transporter kan även intrånget i natur- och kulturmiljön begränsas. Detta var slutsatser från både klimat- och miljömålskommittén.
Centrala åtgärder och styrmedel som pekats ut i kommittébetänkandena och i miljö- och klimatpropositionerna som grundläggande i en effektiviseringsstrategi är bl.a.:
• Koldioxidskatten på fossila bränslen. Detta är ett grundläggande styrmedel för att bidra till begränsad klimatpåverkan. Det är ett kostnadseffektivt styrmedel då åtgärder för att minska fossilbränsleanvändningen görs i de sektorer och
branscher där det är billigast. För att nå etappmålet om 4 % lägre klimatgas- utsläpp för perioden 2008-2012 är koldioxidskattehöjning det styrmedel som kan åstadkomma måluppfyllelse på kostnadseffektivaste sättet. Konsekvenserna av höjd koldioxidskatt är belyst i Klimatkommitténs betänkande47. Alternativt kan en fördelning av utsläppskvoter för koldioxid införas. Utsläppsrätterna kan sedan handlas med. Det ger samma kostnadseffektivitet men kan bättre passa in i ett internationellt system för handel med utsläppsrätter av koldioxid.
• Fortsatt grön skatteväxling för ökad energieffektivisering i kombination med
information. Det främsta syftet med grön skatteväxling är att öka
miljörelateringen av skattesystemet. Höjda energiskatter på bränslen och el, balanseras med en sänkning av andra skatter, främst på arbete. En betydande del av energianvändningen i byggnader beror på livsstils- och brukarvanor, faktorer som framför allt torde kunna påverkas genom grön skatteväxling och visa på möjligheterna att minska energiförbrukningen. Det behövs ökad information och energirådgivning rörande bostäder och lokaler. Detsamma gäller möjligheterna till effektivisering av transportarbetet. Skall trafikutvecklingen för person- och lastbilstrafiken och energianvändning kunna begränsas är energi- och
kilometerkostnaderna för att transportera personer och gods avgörande.
47
Information om bränsleeffektivt körsätt och hastighetens betydelse för bränsleförbrukningen kan behövas som stöd till ändrat beteende.
• Utformningen av systemet för energibeskattning är av avgörande betydelse för att kunna öka andelen biobränslen i energiproduktionen. Principen bör enligt MMK vara en miljöstyrande skatt i produktionsledet som bidrar till ökad andel förnybar energi kombinerat med en volymstyrande skatt i konsumtionsledet för att driva på energisparande och effektivisering av energianvändningen.
• Ökad miljörelatering av skatter och avgifter på bilar. Differentierade
skattesatser efter miljöegenskaper som gynnar energisnåla bilar eller gynnar
förtida introduktion av bilar med låga utsläpp av luftföroreningar behöver användas i större utsträckning. Differentiering av den årliga fordonskatten har visat sig vara ett effektivt miljöstyrande medel att påverka sammansättningen av de nya bilar som säljs. En kilometerbaserad vägavgift för lastbilar kan vara en viktig åtgärd för att bidra till en hållbar utveckling av vägtrafiksektorn.
• Ett system med miljöstyrande avgifter i tätorter kan potentiellt utvecklas till ett styrmedel som bidrar till miljöanpassningen av vägtrafiken. För att klara en frisk luft i våra tätorter är minskade utsläpp från bilar en avgörande faktor. Detta kan ske genom att minska de genomsnittliga utsläppen per fordonskilometer och genom att minska trafiken i våra stadskärnor. Införande av trängselavgifter minskar trafikmängden i det avgiftsbelagda området och ger både sänkta utsläpp, ökad framkomlighet och bättre trafikrytm. Avgiften kan dessutom differentieras efter bilens avgasutsläpp och även sänka snittutsläppen per fordonskilometer. • Utbyte av gamla fastbränslepannor behöver gå fortare. Idag beräknas utsläppen
av VOC från vedpannor stå för nästan 30 % av alla utsläpp. Trots en förväntad minskning av utsläppen med nästan 50 kton till 2010 pga att de äldsta ersätts med nya pannor så beräknas vedpannor stå för 60 kton VOC utsläpp till 2010, vilket kommer att vara ungefär 25 % av de sammanlagda VOC utsläppen. En snabbare ersättningstakt av gamla vedpannor till nya miljögodkända pannor är en viktig förändring för ytterligare minskningar av utsläppen. Detta kan åstadkommas med exempelvis skärpt miljölagstiftning eller bidrag alternativt skatteavdrag vid ersättning av en gammal vedpanna till en miljögodkänd panna. • En kvalitativ utveckling av avgaskraven för motorfordon, arbetsmaskiner och
arbetsredskap som säkerställer låga utsläpp i praktiken. Ny avgasreningsteknik
har under de senaste 15 åren varit avgörande för den minskning av kväveoxid- och VOC utsläppen som skett. Att denna teknik även kommer till användning på arbetsmaskiner och arbetsredskap blir allt viktigare då dessa grupper halkar efter i användning av den teknik som finns. Användandet av lagkrav har historiskt varit ett mycket framgångsrikt styrmedel för att sänka avgasutsläppen. En fortsatt utveckling för motorfordonskraven är också vitalt för att nå generationsmålen för frisk luft. Teknikutveckling är en viktig del i
miljöanpassning men måste kombineras med begränsningar för maskin- och fordonsanvändandet.
• Mot bakgrund av att det saknas internationellt antagna avgasnormer för fartyg är
farledsavgifterna sedan den 1 januari 1998 differentierade med avseende på
fartygens utsläpp av svavel och kväveoxider. En förstärkning av det
differentierade farledsavgiftssystemets styreffekt, alternativt införande av samma typ av styrsystem i andra länder, är en förutsättning för att målet om reduktion med 75 % av svavel- och kväveoxidutsläppen från sjöfarten i Sverige skall
kunna uppnås. pekat på behovet att skärpa miljödifferentieringen av
farledsavgifterna. Sjöfartsverket bör fortsatt prioritera arbetet med att utveckla systemet med miljödifferentierade farledsavgifter och verka för att motsvarande system införs i andra länder. Frågan om ytterligare differentiering av
farledsavgifterna utreds för närvarande av Näringsdepartementet. Utredningen skall vara klar till sommaren 2003.
Vägverket har i sitt miljöarbete också uppmärksammat att:
• Tydliga förankrade strategier är en förutsättning för att aktörer ska dra åt samma håll och kunna samarbeta väl. Ett exempel är behov av en samordnad nationell strategi för övergång till alternativa bränslen och fordon.
• Kunskap om hur onödig miljöpåverkan kan undvikas är viktig i valsituationer och kan i sig leda till miljömedvetna val. Till exempel information och
utbildning om körsättets, fordonsvalets, tillbehörens och servicens betydelse för bränsleförbrukningen.
• Hjälp till att se ekonomiska aspekter av de val man gör. Exempelvis tydlig och enhetlig redovisning av fordons bränsleförbrukning.