Klimatåtgärders kostnadseffektivitet

Det poängteras i den miljöpolitiska strategin för effektivare användning av energi och transporter att tyngdpunkten bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder. Ett viktigt led i ett strategiarbete är utvärdering av tidigare använda åtgärder och styrmedel samt

utvärdering av kostnadseffektivitet och kvalitet på de förslag på nya åtgärder som

35

Framtidens miljö – allas vårt ansvar!, SOU 2000:52.

36

föreslås. Naturvårdsverket har därför låtit genomföra en studie på klimatåtgärders kostnadseffektivitet37.

Syftet med studien var att genom utvärdering av genomförda klimatåtgärder och tidigare åtgärdsanalyser i Sverige och EU, uppskatta olika klimatåtgärders kostnadseffektivitet för Sverige samt en bedömning av kvaliteten på

kostnadseffektivitetsberäkningarna i dessa åtgärdsförslag. Några nya analyser gjordes ej. Arbetet begränsades till en värdering av redan gjorda analyser. Underlaget för utvärderingen var tredje nationalrapporten till klimatkonventionen, förslag till åtgärder från Klimatkommittén och åtgärdsanalyserna (GENESIS) för det europeiska

klimathandlingsprogrammet (ECCP).

Genomförda åtgärder

För genomförda åtgärder är det egentligen bara det kortsiktiga energipolitiska omställningsprogrammet som utvärderats för kostnadseffektivitet. De totala

åtgärdskostnaderna har inte beräknats utan vilken miljöeffekt de statliga bidragen har haft. Sammantaget kan sägas att det är mer effektivt att stödja tillförsel av ny förnybar elenergi än att konvertera elvärme till andra uppvärmningsformer.

Fokus har mer varit på utvärderingar på utfall av ekonomiska styrmedel utan att bedöma kostnadseffektivitet. Det är i huvudsak energiekonomiska modeller som använts där man i efterhand uppskattat vilken utveckling energisystemet skulle ha om vissa

ekonomiska styrmedel inte hade införts. På detta sätt har energi- och koldioxidskatterna under 1990-talet bedömts bidra med 5-6 miljoner ton lägre utsläpp för år 2000.

Klimatkommitténs åtgärdsanalyser

I underlaget till Klimatkommittén finns åtgärdsanalyser med förslag till styrmedel och kostnadseffektivitetsuppskattningar utifrån styrmedlet. Man har försökt att beräkna specifik kostnad - genomsnittlig kostnad av åtgärden per kg reducerad

koldioxidekvivalent – men kostnadsberäkningarna är inte enhetligt gjorda. Generellt har dokumentationen varit bristfällig.

Inom el- och värmeproduktion bedöms ersättning av fossila bränslen med biobränsle för fjärrvärmeproduktion som mest kostnadseffektiv och den åtgärd som har störst

reduktionspotential, 1200 ton koldioxid.

För industrins anses processrelaterade energibesparingar och energibesparingar i hjälpsystem ge kostnadsminskningar på ca. 50 öre per kg sparad koldioxid. Ändå bedöms att bidrag och information måste användas då industrin har begränsad

investeringsbudget och alternativa investeringsalternativ ofta ger högre avkastning. Om man enbart går på kostnader för bidrag och information blir kostnaden 0,03-0,5 kr per kg koldioxid.

De mest lönsamma åtgärderna är åtgärder i befintlig bebyggelse. Det gäller effektivare fastighetsdrift i flerbostadshus och åtgärder för att förbättra klimatskalet i befintliga bostäder. Ångpanneföreningens beräkningar visar på en vinst med 5 till 20 kr per kg minskad koldioxid. Åtgärderna grundar sig på informations- och utbildningsinsatser för effektivare fastighetsdrift och det är tveksamt om man i praktiken uppnå den beräknade

37

effekten. Men även effekterna kraftigt överskattats bör dessa åtgärder ge negativa kostnader. Andra kostnadseffektiva åtgärder i befintlig bebyggelse enligt dessa beräkningar är injustering av värme och bättre reglering, fördelningsmätning samt kontroll av oljepannor i oljeuppvärmda hus. Dessa uppvisar också negativa kostnader. För transportsektorn har kostnadseffektivitet beräknats utifrån styrmedelskostnader. Enligt dessa beräkningar är jämnare körmönster och minskade kallstartsutsläpp genom information och utbildning samt ökad lastfaktor i godstransportsystemet de styrmedel som har högst kostnadseffektivitet i transportsektorn med 0,3 - 0,5 kr per kg.

Åtgärdsanalyser för europeiska klimathandlingsprogrammet

EG-kommissionen har presenterat ett europeiskt klimathandlingsprogram (ECCP, 2000). Som underlag till programmet finns åtgärdsanalyser och sammanställning på EU-nivå och därefter fördelats på medlemsländerna. Man rekommenderar att resultaten ska användas med försiktighet, speciellt de nationella resultaten. Åtgärdsanalyserna som tagits fram (Genesis databasen) är strikt tekniska åtgärder som saknar förslag till

styrmedel. Dokumentationen är även bristfällig över hur beräkningarna genomförts.

De tio lönsammaste avser samtliga åtgärder inom sektorn Bebyggelse och service. De kännetecknas av att de har en betydande intäktssida sett i relation till

koldioxidbesparingen. Mycket stora koldioxidminskningar bedöms finnas för Sverige

men deras politiska relevans kan ifrågasättas då t.ex. stora vattenkraftsutbyggnader finns med bland åtgärderna.

Exempel på åtgärder med hög kostnadseffektivitet inom el- och värmeproduktion är värmeproduktion och kraftvärmeproduktion från biobränsle. Exempel på dyrare teknik är solceller som anges ge en specifik kostnad av 4,5 kr per kg koldioxidekvivalent. I industrin bedöms förbättrad processkontroll inom järn- och stålindustrin,

processintegrering inom kemisk industri, ökad användning returglas som glasråvara inom tillverkning av byggmaterial och förbättrad teknik för torkning inom pappers- och massaindustrin som de kostnadseffektivaste åtgärderna. Motsatsen skulle förbättring av kvarnar inom massa- och pappersindustrin vara.

För bostäder och service uppskattas förbättringar av byggnadsskalet i samband med renoveringar mest kostnadseffektivt.

För transportsektorn anses det finnas kostnadseffektiva möjligheter att göra energieffektivare motorer till motorfordon. Bl.a. byte till dieselmotor i stället för bensinmotor men då har hänsyn till andra miljöeffekter inte vägts in.

Slutsatser

I underlagen till både Genesis och Klimatkommittén finns de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sektorn bebyggelse och service. Det finns även kostnadseffektiva åtgärder inom industrin enligt båda källorna. Åtgärder med störst besparingspotential återfinns inom sektorn produktion av el och fjärrvärme.

För att på ett rättvisande sätt jämföra olika förslag till åtgärder är det viktigt att kostnadsberäkningarna genomförs på ett likartat sätt så att kostnadseffektiviteten kan jämföras. Det är vidare väsentligt att dokumentera hur underlag tagits fram och vilka förutsättningar som använts vid bedömningar av potentialer och kostnader för olika åtgärder.

De åtgärder som är svårast att bedöma är de som kräver ändrat beteende. Det är dels svårt att bedöma konsekvenserna av dessa åtgärder, dels svårt att åstadkomma beteende förändringar. Det kan dessutom i vissa fall vara ännu svårare att bibehålla en beteende förändring än att skapa den. Det kan vi sådana fall vara viktigt att försöka göra en kvantitativ bedömning och göra en känslighetsanalys.

De flesta åtgärder som medför ett minskat utsläpp av växthusgaser minskar även utsläpp av andra föroreningar och bidrar därmed även till att nå andra miljömål än klimatmålen. Det saknas bra metoder för att fördela kostnader på ett enkelt sätt.