Behov av och förslag på åtgärder

7.3.1 Nationell krisberedskap

På fråga om hur marknadskontrollen kan förbättras och bli effektivare även i krissituationer har det genomgående framkommit reflektioner kring den nationella krisberedskapen. Flertalet har tagit upp behovet av beredskapslager, vilket pandemin har belyst. Det tar lång tid att bygga upp ett

beredskapslager. Det har framförts att flera av de berörda produkterna under pandemin är svåra att lagra samt att det krävs så stora mängder. Det innebär också att man är beroende av en fungerande handel. Avsaknaden av inhemsk produktion och hur den kan säkras inför framtida kriser, som kan avse helt andra produkter, är en annan reflektion som framförts.

Det har även lyfts tankar om en nationell krisberedskapsplan liksom att upprätta

krisberedskapsplaner för myndigheter som idag saknar sådana. Myndigheter som har stor

samhällspåverkan bör i större utsträckning öva på olika krisscenarion. Då det i den rådande krisen har handlat om global distribution har det även påpekats att en krisberedskapsplan borde finnas på EU-nivå. För närvarande pågår andra regeringsuppdrag som ser över frågor om krisberedskap, varför inga särskilda åtgärder föreslås i det här uppdraget.

7.3.2 Ändring av regelverk

Utifrån vad som har framkommit avseende regelverken för personlig skyddsutrustning,

medicintekniska produkter och produkter som faller under det allmänna produktsäkerhetsdirektivet kan det finnas behov av förtydliganden. Inför framtida lagstiftningsarbete bör det ses över om gränsdragningen mellan regelverken kan förtydligas och förbättras.

Arbetsmiljöverket har exempelvis lyft s.k. ”community mask” som problematisk. Ansvaret ligger på Konsumentverket men så fort de säljs till t.ex. nagelskulptörer hamnar de hos Arbetsmiljöverket.

Vanligtvis ingår inte ”community mask” i regelverket för personlig skyddsutrustning. Det är inte heller fråga om medicinteknisk utrustning. Däremot kan de säljas med påståenden om att de skyddar bäraren. Problemet uppstår när de används yrkesmässigt.

En annan aspekt att överväga inför framtida lagstiftningsarbete är huruvida det ska finnas inbyggda ventiler för krissituationer i regelverken. Det har framhållits av flera att pandemin har visat ett behov av viss flexibilitet i lagstiftningen i krissituationer. Det bör övervägas om det ska finnas lättnader på vissa områden vid ett nödläge, t.ex. om vissa krav kan frångås under en begränsad tid. Ett exempel som har lyfts är borttagande av hållbarhetskraven vid en krissituation. Andra exempel som nämnts rör en sänkning av kraven på testning och dokumentation. Ytterligare ett exempel rör engångsartiklar och huruvida det i en krissituation kan tillåtas att återanvända sådana produkter. Att produkten har använts ett dygn behöver inte innebära att produkten är förbrukad.

De regelverk som har varit berörda i det här avseendet under pandemin är EU-lagstiftning. Således är det inte enbart nationella åtgärder som behövs utan detta får omhändertas vid en översyn av EU-lagstiftningen. Det finns ett utrymme för nationella åtgärder till skydd för bland annat liv och hälsa utan att det står i strid med EU:s regelverk. I den här krisen uppstod bl.a. protektionism även mellan medlemsländer i EU. För att i framtiden undvika eller i vart fall minska risken för liknande åtgärder bör det övervägas om regelverken även ska innefatta möjligheter för medlemsstater att frångå EU-kraven i vissa särpräglade situationer på ett mer förutsägbart och samordnat sätt.

Ett flertal har framfört att möjligheter till lättnader i upphandlingsregelverket även bör ses över och vilka krav som kan ställas när EU:s inre marknad sätts ur funktion. I samband därmed har

frågeställningar om inköp ska göras centralt eller inte lyfts. Det är dock frågor som ligger utanför det aktuella uppdraget.

Swedac lämnar i de här delarna inga konkreta förslag utan lyfter endast de behov som framförts.

7.3.3 Anmälda organ och provningskapacitet

En viktig lärdom som har berörts i kapitel 7.2.4 rör vikten av att det finns anmälda organ och provningskapacitet nationellt. Under pandemin var det inte möjligt att få hjälp från laboratorier utomlands. Det handlar om verksamhet som tar lång tid att bygga upp, varför det i en framtida kris kan bli en flaskhals om sådan verksamhet saknas.

I enlighet med vad som har beskrivits var den inhemska produktionen av skyddsutrustning marginell i Sverige. Anledningen till att det saknades ett anmält organ för de berörda produktområdena var att det inte funnits någon marknad att tala om och således inte funnits någon lönsamhet för att vara anmält organ. Det är en resurskrävande verksamhet att upprätthålla kompetens och kapacitet för. En framtida kris kan komma att beröra helt andra produktområden. I likhet med den situation som uppstod under pandemin skulle det kunna handla om produktområden med marginell inhemsk produktion.

Swedac föreslår att behovet av att säkra tillgången till provningskapacitet och anmälda organ inom samhällsviktiga produktområden utreds närmare. I det sammanhanget bör även andra aspekter som exempelvis globalt beroende i olika värdekedjor, konkurrensfrågor och EU:s arbete med

krishantering beaktas.

7.3.4 Samordning och kommunikation

Pandemin har tydliggjort vikten av samordning och kommunikation mellan berörda aktörer.

Marknadskontrollområdet innehåller många facktermer som kan vara svåra att förstå för allmänhet,

media och nya aktörer. Det bör således alltid finnas enkel och tydlig information tillgänglig på de berörda myndigheternas webbplatser. Därigenom förebygger myndigheter problem, undviker onödig belastning och underlättar för bl.a. ekonomiska aktörer att göra rätt. Det blev särskilt tydligt under pandemin när nya aktörer kom in på marknaden.

Informationsutbytet kan ytterligare förbättras, både internt och utåt. Det har framkommit ett behov av lämpliga arbetsytor mellan myndigheter. Behovet avser både informationsspridning mellan myndigheter och att kunna arbeta fram gemensamma skrivelser. Det skulle också öka

myndigheternas möjligheter till att kunna gå ut med uppdaterad, korrekt och liktydig information.

Swedac föreslår därför att det ses över vilka möjligheter till gemensamma arbetsytor som kan genomföras med beaktande av gällande sekretessregler och andra eventuella hinder.

7.3.5 Marknadskontrollrådet

Pandemin har belyst behovet av en mer samordnande funktion på marknadskontrollområdet. Från de berörda myndigheterna har det efterfrågats stöttning avseende gränsdragningar, gemensam information till berörda målgrupper samt att tydligare hålla i kommunikationen mellan myndigheter, departement och Europeiska kommissionen. Funktionen skulle också kunna utgöra en kanal i stället för flera parallella.

Flertalet har i det här sammanhanget talat om Marknadskontrollrådet som en möjlig samordnande funktion i större utsträckning än idag. Några har också nämnt Marknadskontrollrådets sekretariat och några har talat om det centrala samordningskontoret. Det har varit tydligt under uppdraget att en viss sammanblandning av dessa funktioner har förekommit. Vidare har det framkommit att Marknadskontrollrådets ledamöter inte alltid betraktar sig som den naturliga ingången till sin myndighet för samverkan med andra myndigheter i marknadskontrollrelaterade frågor. Swedac ser därför ett behov av att ha en utpekad kontaktperson vid respektive myndighet. Rollen bör definieras i Marknadskontrollrådets arbetsordning. En sådan funktion kan leda till förbättrad samverkan både under normala förutsättningar som under kris. Marknadskontrollrådet förfogar redan idag över möjligheten att genomföra en sådan ändring, varför något förslag inte lämnas till regeringen.

Myndigheterna i Marknadskontrollrådet kan i tillfälliga arbetsgrupper eller genom att skapa projekt lösa ut gemensamma frågor. Det har uppkommit nya frågeställningar i samband med pandemin. Det har t.ex. rört ekonomiska aspekter såsom att produkter har kommit in till Tullverket men företaget har gått i konkurs och det är oklart vem som äger varorna. I framtida kriser kan det uppstå andra frågor om marknadskontroll med samhälleliga aspekter som kan lösas ut på så sätt.

Marknadskontrollrådet är ett forum som vid en framtida kris kan utbyta information, skapa tillfälliga arbetsgrupper, ta fram vägledningar och gemensamma skrivelser. Det skulle kunna ske i större utsträckning och med extra möten vid behov. Marknadskontrollrådet erbjuder också möjlighet till informationsutbyte med näringslivs- och konsumentorganisationer. Marknadskontrollrådet informerar även på sin webbplats¹². Den webbplatsen är också en viktig kanal som kan erbjuda samlad och liktydig information. Den samordnande funktionen som efterfrågas kan däremot bättre

12 www.marknadskontroll.se

genomföras genom det nya centrala samordningskontoret vid Swedac än genom Marknadskontrollrådet och dess sekretariat.

7.3.6 Centrala samordningskontoret

Varje medlemsstat ska enligt EU:s marknadskontrollförordning utse ett centralt samordningskontor.

Regeringen har gett Swedac i uppdrag att från och med den 1 januari 2021 till och med den 15 juli 2021 vara centralt samordningskontor enligt artikel 10.3 i EU:s marknadskontrollförordning. EU:s marknadskontrollförordning ska tillämpas i sin helhet från och med den 16 juli 2021. Anpassningar av EU:s marknadskontrollförordning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det centrala samordningskontoret ska åtminstone ha ansvaret för att representera en samordnad ståndpunkt från marknadskontrollmyndigheterna och de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 och för att meddela de nationella strategierna i enlighet med artikel 13. Det centrala

samordningskontoret ska också bistå i samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheterna i olika medlemsstater för gränsöverskridande ömsesidig assistans.

Genom EU:s marknadskontrollförordning inrättas också ett unionsnätverk för

produktöverensstämmelse. Nätverkets syfte är att fungera som en plattform för strukturerad samordning och strukturerat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter och

Europeiska kommissionen samt att göra marknadskontrollrutinerna enhetliga inom unionen, så att marknadskontrollen blir effektivare. Vidare erbjuder nätverket en plattform för att utbyta

sakkunskap och bästa praxis samt att utveckla en gemensam metodik för en effektiv

marknadskontroll. Nätverket ska bl.a. bestå av en representant för varje centralt samordningskontor.

Många myndigheter har vid intervjuerna efterfrågat en förbättrad samordning såväl nationellt som gentemot EU:s institutioner och andra medlemsstater. EU:s marknadskontrollförordning och det nya centrala samordningskontoret möjliggör en sådan strukturerad samordning. Under pandemin ställde flera myndigheter frågor till Europeiska kommissionen parallellt. Framöver kan det istället ske samordnat via det centrala samordningskontoret genom en kanal. Det centrala samordningskontoret ger ökade möjligheter att driva svenska marknadskontrollfrågor och påverka arbetet på EU-nivå, bl.a.

genom unionsnätverket för produktöverensstämmelse. Det centrala samordningskontorets arbete kräver en god dialog med myndigheterna i Marknadskontrollrådet.

Marknadskontrollen i Sverige kräver god samordning och samverkan under normala förhållanden.

Det har blivit särskilt belyst under pandemin. Det är av vikt att stå rustad inför en kris. Nästa kris kan vara på ett helt annat område. Det nya uppdraget som centralt samordningskontor och ett aktivt deltagande i unionsnätverket för produktöverensstämmelse kommer att bidra till en effektivare marknadskontroll i Sverige och inom EU, även i krissituationer.

7.3.7 Ytterligare åtgärder för att förbättra marknadskontroll inom EU

EU har aviserat åtgärder inom ramen för den uppdaterade industristrategin och EU:s

marknadskontrollförordning börjar tillämpas fullt ut inom kort. Med anledning av det arbete som nu aviserats av EU, som innebär en förstärkt struktur för samarbete och samordning av

marknadskontroll inom EU, ser Swedac i dagsläget inte skäl att lämna ytterligare förslag. Däremot kan vikten av ett aktivt deltagande från svensk sida inte nog understrykas i detta sammanhang.