Lärdomar

7.2.1 Samordning och kommunikation

Det har genomgående under arbetet med uppdraget framhållits att det under pandemin har varit otydligt vem som är ansvarig för vad. De allra flesta har under intervjuerna betonat vikten av samordning och kommunikation, såväl internt som mellan myndigheter. Informationen ska vara korrekt, tillgänglig och tydlig. Den ska också kommuniceras i rätt tid. Externa aktörer har framhållit vikten av att myndigheter har liktydig information. Under pandemin har dessa krav på informationen varit särskilt viktiga. Kommunikation är också viktigt som styrmedel inom marknadskontroll.

Samordning och samverkan mellan myndigheter fungerar bättre ju bättre kännedom det finns om varandras olika ansvarsområden och roller. Det blir då tydligare vem som ansvarar för vad men även varför det inte går att göra vissa saker. Det är också viktigt att arbetet inte är personbundet utan att det finns funktioner som tar hand om frågeställningarna. Med tiden och den ökade kunskapen kan beslut och information behöva omvärderas. Det har även framhållits att det är viktigt att våga ta snabba och obekväma beslut. Under osäkra förhållanden finns det en risk att det uppstår en rädsla för att göra fel och att man därför avvaktar med beslut. Det kan också få konsekvensen att ärenden skickas runt.

I början av pandemin saknades den samverkan och samordning som situationen krävde.

Myndigheterna tog fram sin syn, organisation och information. En lärdom är att kanaler ska finnas och att strukturen för samverkan inte ska skapas i kris. Från regioner, kommuner, ekonomiska aktörer, media och allmänhet hade det önskats en ingång för dessa frågor.

7.2.2 Det delade myndighetsansvaret

Sverige har en decentraliserad organisering av marknadskontroll som innebär att ansvaret för marknadskontroll är fördelat på flera olika myndigheter. Utifrån information som förmedlats vid intervjuer och i enkätsvar framkommer blandade uppfattningar om vad som är att föredra. Flera marknadskontrollmyndigheter anser att det delade myndighetsansvaret fungerar bra. Det har

framhållits att det finns expertkunskap på myndigheterna och att det är svårt att ändra systemet.

Dessa marknadskontrollmyndigheter påpekar dock att det kräver bra samverkan och att det ibland kan leda till att personer och företag blir hänvisade vidare.

Några marknadskontrollmyndigheter har pekat på produktområden som innebär viss otydlighet, t.ex.

där flera myndigheter delar ansvar för samma direktiv. Det har framhållits att marknadskontrollansvaret kan förtydligas ytterligare.

Vid intervjun med Tullverket har problematiken beskrivits när flera myndigheter kan behöva kontaktas. Exempelvis om det gäller en leksak som är eldriven och innehåller bly, så kan tre myndigheter behöva kontaktas. Det kan innebära viss tidsförskjutning som kan försena ärendet samtidigt som regelverket innehåller frister som ska följas. Det hade varit idealiskt om allt var placerat under en myndighet. Utomlands har flera länder valt att ha färre

marknadskontrollmyndigheter.

Några av de berörda marknadskontrollmyndigheterna har uppgett att det delade

myndighetsansvaret under pandemin har varit extra besvärligt och krävt mer samverkan än vanligt.

Ärenden har skickats runt och samverkansformerna fanns inte sedan tidigare. Det har dock förklarats bero på gränsdragningen mellan lagstiftningen och produktområdena snarare än strukturen med decentraliserad organisering av marknadskontroll.

Flera av de berörda myndigheterna och de externa aktörerna har påpekat att frågor har bollats mellan olika myndigheter. Det är fortfarande svårt för externa aktörer att förstå vad som är personlig skyddsutrustning och vad som är medicintekniska produkter. Externa aktörer har angett att det är mycket gråzoner och att det kan bli för många inblandade, vilket gör det lätt för en myndighet att säga att det inte är deras ansvar. Även myndigheter utan marknadskontrollansvar fick mycket frågor från ekonomiska aktörer, allmänheten och media som låg utanför deras ordinarie verksamhet.

Om en mer centraliserad organisation av marknadskontroll skulle vara att föredra har det

framkommit olika uppfattningar om. Det finns dock uppgifter som kan tyda på att dagens sätt att organisera marknadskontroll med en uppdelning på ett flertal myndigheter leder till problem med exempelvis gränsdragning som inte bara är ett problem för myndigheterna själva utan även för externa aktörer. Att dessa problem förstärks i denna kris är tydligt.

7.2.3 De tillfälliga tillstånden

De tillfälliga tillstånden var ett sätt att lösa ett akut problem. Det har möjliggjort att ett stort antal produkter kom in i Sverige i en situation där efterfrågan var stor. Både representanter från myndigheter och externa aktörer har dock påpekat att de tillfälliga tillstånden som infördes under våren 2020 principiellt medfört en snedvriden ekonomisk situation och att konkurrensen sattes ur spel. Företag som fortsatt att följa det normala regelverket under pandemin har i sin tur blivit fundersamma när andra getts tillfälliga tillstånd och därmed undvikit den mer kostsamma och tidskrävande process som CE-märkning innebär. Det har även dykt upp undermåliga produkter på marknaden, vilket snarare kan ha sin förklaring i den stora efterfrågan och inte haft samband med de tillfälliga tillstånden.

De tillfälliga tillstånden kom senare att förlängas, varför tidsspannet för undantagen också blev längre. Efter hand har situationen stabiliserats men processen med de tillfälliga tillstånden har ännu

inte avslutats. Frågor som återstår att se är hur de produkter som nu köpts in och hamnat på lager kommer att hanteras. I nuläget ligger det ansvaret på vården. Vidare återstår att se hur snabbt konkurrenssituationen på den svenska marknaden kommer att normaliseras och om det finns incitament för nya aktörer som använt sig av tillfälliga tillstånd att genomföra processen för att kunna CE-märka sina produkter för att kunna sälja sina produkter även fortsättningsvis. Under i vart fall 2021 kommer med nu gällande regelverk såväl produkter som sålts med stöd av tillfälliga tillstånd som CE-märkta produkter att finnas på de delar av marknaden där försäljning och användning av båda dessa är tillåten.

Vilka konsekvenser detta kan få på sikt är svårt att uttala sig om i dagsläget. Att extraordinära åtgärder med dagens regelverk behövdes för att säkra tillgången till nödvändig skyddsutrustning under den pandemi som fortfarande pågår är dock uppenbart.

7.2.4 Anmälda organ och provningskapacitet

I inledningen av pandemin saknades ett anmält organ i Sverige för de aktuella produkterna. Det har framkommit att ett stort antal förfrågningar skickades till olika organ inom EU men ingen kunde vara behjälplig. Totalförsvarets forskningsinstitut hade provningsmöjligheter och hade tidigare varit ackrediterat provningslaboratorium. Vid intervjun med Totalförsvarets forskningsinstitut framkom att de reflekterat över frågan men då det handlar om resurser att upprätthålla sådan kompetens inte agerat. RISE som senare blev anmält organ även för det nu aktuella produktområdet valde att

använda Totalförsvarets forskningsinstitut som underleverantör för provning av produkter. RISE hade annars behövt bygga upp en omfattande provningsverksamhet.

En lärdom framåt är vikten av att det finns säker tillgång till anmälda organ och provningskapacitet om man på kort tid vill kunna starta upp produktion av produkter som kräver bedömning av ett anmält organ för att få tillhandahållas. Om det saknas för det aktuella området är det ingen verksamhet som snabbt kan byggas upp eftersom det kräver att verksamheten ska godkännas och anmälas. Den processen tar också tid. Samtidigt finns det andra aspekter, som risk för snedvridning av konkurrens, att ta hänsyn till om man väljer att säkerställa sådan tillgång genom exempelvis statlig finansiering.

7.2.5 EU:s åtgärder i övrigt

Det har framgått av intervjuerna att krisen initialt innebar ett agerande även inom EU som ledde till att den inre marknaden inte fungerade. Det medförde bl.a. att Europeiska kommissionen utfärdade en rekommendation gällande skyddsutrustning som nämnts tidigare i kapitel 4.1. I den under maj 2021 presenterade uppdateringen av EU:s industristrategi framgår det att Europeiska kommissionen vill stärka marknadskontrollen inom EU och även ta fram en mekanism för att hantera kriser.

De lärdomar som kan dras av pandemin är på intet sätt nationella och kan knappast hanteras enbart nationellt. Handeln är numera global och Sverige är beroende av en fungerande handel såväl på den inre marknaden som globalt. Det har framgått med än större tydlighet under pandemin.

7.2.6 Positiva följder av pandemin

Pandemin har visat att det går att snabbt anpassa sig till en ny verklighet. Myndigheter och andra aktörer har fått ändra sin organisation, ställa om verksamheten och växla kompetensområde. Genom samverkan har myndigheter kunnat lösa nya uppgifter och problem.

Flertalet har beskrivit de nya digitala arbetssätten såsom digitala inspektioner och möten som en positiv lärdom. De nya arbetssätten som man var tvungen att ta till har visat sig väl lämpade och kommer fortsatt användas i stor utsträckning. Flera myndigheter har särskilt uppgett att de kommer att använda digitala inspektioner som metod framöver.

Det är en viktig förmåga att kunna ställa om utifrån vad som händer i omvärlden och möta samhällsutmaningar. Pandemin har visat att det går att snabbt ändra på upparbetade rutiner och arbetssätt. Myndigheterna har behövt hitta nya kontaktvägar och nya samverkansformer. Den erfarenhet pandemin har gett myndigheterna i detta avseende är således viktig att ha med sig framåt.