Thomas Tempte är en i många avseenden okonventionell hant-verkare genom att han reflekterat och skrivit om sitt yrkeskun-nande. Thomas är en av vårt lands främsta konstsnickare, och förkroppsligar sinnebilden för gamla tiders mästare. Mästar-institutionen innebar att man blev behörig genom att man gått lärlingsutbildning, avlagt gesällprov och till slut mästarprov.
Mästaren var både innovatören, problemlösaren och den som kunde utföra. Att vara hantverkare och mästare innebar att man kunde alla produkter, verktyg, material och metoder som fanns i yrket – t o m att kunna tillverka verktygen och maskinerna om så skulle krävas. Mästarskap är ledarskap – något som också rela-terar till ingenjörsyrket.q
Detta är lite av det som gör mötet med Thomas Tempte meningsfullt och intressant för ingenjörerna på Saab. Det ge-mensamma i arbetet är det alltid lika unika skapandet. Det hand-lar om att ständigt göra något nytt, att utforska något outforskat.
Ingenjörsyrket och systemutveckling i synnerhet är kanske inte
att arbeta med händerna utan ett mer intellektuellt arbete, men det finns ändå ett värde i att reflektera över likheterna och hur hantverkets kunskapshantering skulle kunna ge en ny dimension till det moderna näringslivets och industrins behov av »kompe-tensutveckling«. Framgångsrikt hantverk precis som systemut-veckling innebär och förutsätter ett livslångt lärande.
Nu sitter vi förväntansfullt samlade, spridda i Thomas verk-stad på snidade bänkar, varsamt utmejslade stolar och vackra till-fälligt utplacerade pallar i trä – alla konstverk i sig och alla unika.
Miljön är som konferenslokal ytterst spartansk, men också speci-ell och mycket inspirerande. Det doftar av sågspån, kåda och dammet av färskt bearbetat virke.
– Vi vill lära användarna av systemen på Saab att använda verk-tyg, säger Jan-Ola Krüger.
– Hantverk är nittio procent tanke och koncentrerad inlevelse, och tio procent görande. Verktygen lär man sig, svarar Thomas Tempte.
Bo Göranzon, som är med som moderator, preciserar vad vi vill åstadkomma: Det här är inte en övning som går ut på vad hant-verk är, utan hur vi kan överföra det du Thomas säger och finna något i det som vi kan använda i vårt arbete.
Jan-Ola förklarar: Jag vill se likheter – visa på att samma problem finns även hos oss, i vårt utvecklingsarbete.
Thomas: Kan ni med en matematisk modell få större gehör för en idé?
Jan-Ola: Javisst!
Thomas: Skillnaden skulle alltså ligga i att vi måste bygga först?
Jan-Ola säger det de flesta vid det här laget känner: OK, vi menar samma sak, men vi uttrycker oss på olika sätt.
Thomas Tempte börjar berätta. Han ger exempel från arbeten
han gjort som samtidigt belyser vad han menar är kunskapshan-tering, ledarskap och intellektuellt arbete i sitt hantverk – exem-pel som vi från Saab kan relatera till och situationer vi kan känna igen oss i. Att det finns »mästare« på Saab i olika avseenden, det är alla överens om, även om inte mästarskapet finns institutio-naliserat. I vissa sammanhang vid praktiskt arbete och arbete där den tysta kunskapen dominerar kan också något liknande en mästarinstitution med fördel införas på Saab, det instämmer mötesdeltagarna i. Men gruppen på mötet arbetar i ett projekt som syftar till att förändra verksamheten för att modernisera och effektivisera systemutvecklingsarbetet. Behövs då inte också nå-got mer? Det handlar också om att bygga upp en ny praxis som ersätter den gamla – om att få grupper och kollektiv att samtidigt och i takt förändra invanda arbetssätt. Kan möten med andra yrkesgrupper och kollektiv reflektion i dialogform kring olika exempel, som nu kring lärande och mästarens roll i det indivi-duella lärandet, vara till hjälp trots detta fokus på individuellt lärande? En lärling lärs ju också in i en hantverkstradition dvs en slags praxis, men delar han därmed automatiskt praxis med andra lärlingar på ett sådant sätt att de kan arbeta effektivare till-sammans?w
Mästaren är den som kan hela jobbet, som är både utförare, planerare och visionär, men det är inte säkert att han alltid behö-ver delta i alla delar. När han inte gör det, har han å andra sidan hela tiden ett vakande öga över arbetet. Thomas Tempte har själv som lärling haft mästare, men det är inte alltid som de har funnits till hands:
– När jag startade min verkstad 1967 var hela hantverkskoncep-tet på utgående. Jag tvingades att fundera mycket själv, för jag hade ingen att fråga, men jag insåg att jag kunde titta på histori-en – att man kan lära sig mycket av dhistori-en.
Och så börjar han tala om referenser, att han hade »vissa refe-renser«.
– Jag hade verktyg, jag hade material. Jag lärde mig tolka en möbel eller ett hus från förgången tid.
Det är det här han kallar sina referenser. Det är samtidigt både den konkreta vittnesbörden och resultatet av en tankeakt.
– Det är, tror jag, svårare för någon som bara har läst böcker att kunna plocka ut all information och omsätta den i praktisk kun-skap om man inte har de referenserna, och de börjar man kun-skapa sig som lärling, kommenterar Thomas.
Harry Martinsons Vägen till klockrike från 1948 handlar om Bolle som väljer livet som luffare när han mister jobbet som cigarr-makare. Han kommer till ett skogsparti där en massa människor bygger en ränna för någon sanering. Bolle imponeras av dessa människors kunskap i deras arbete – av »händernas tysta veten-skap« som Martinson uttrycker det.e Begreppet »tyst kunveten-skap«
dyker upp i vetenskapen först femton år senare. När luffarna träffas pratar Martinsson om deras gnomiska dialog, och beskri-ver träffande hur de äldre luffarna hanterar de yngres omogna utspel blott genom tystnad – en tystnad som blir en kännbar markering, nästan som en brännande örfil och en effektiv han-tering av de yngre som, liksom svedda av tystnaden, eftertänk-samt bearbetar sina misstag, försiktiga att ge sig in i eftertänk-samtalet igen. Bolle hade referenser, eftersom han själv arbetat med pro-duktion med sina händer.
Mästarskap handlar inte om att ha upplevt allt som går att uppleva och att ha alla erfarenheter. Även som mästare möter man ständigt nya situationer, där man måste bryta mot invanda regler.r I de situationerna kommer också lusten och utmaningen, det som föder kreativitet.t En mästare har utvecklat många refe-renser.