Fem viktiga syften, eller kanske effekter av de dialogseminarier vi numera driver inom Combitech Systems kan urskiljas paral-lellt:r
1. Etablera ett språk för att hantera kunskapsteori och öppna dörren till idéhistorien kring den filosofi vi kan ha använd-ning för. Detta syfte handlar alltså om att med hjälp av den forskning och litteratur som finns kring t ex epistemologi, praktisk filosofi och kunskapsorienterat ledarskap, skapa en förståelse för erfarenhet och tyst kunskap, för dialogens funktion och värdet i att reflektera över sitt yrkeskunnande.
2. Långsiktigt bygga upp en gemensam praxis genom en kol-lektiv reflektion, dialog och begreppsbildning, dvs etablera
en yrkespraxis för en grupp i deras gemensamma yrkesroller och yrkeskollektiv. Detta är en del i utvecklingen av själva yrkeskunnandet och omdömet i yrkesrollen.
3. Träna förmågan till reflektivt och analogiskt tänkande, för-mågan att bryta nya intryck mot den egna erfarenhetens yta och kunna se likheter och skillnader mellan olika exempel, analogier och nyanser i situationer man ställs inför i sitt yrke. Det handlar om att stimulera till reflektion och bygga upp en insikt om värdet av individuell och kollektiv sådan, och träna till lyssnande.
4. Att vid ett eller flera möten fördjupa en viss aktuell fråge-ställning, ett dilemma eller liknande, dvs bidra till kunskaps-byggande inom ett yrkesområde kring något som för grup-pen är outforskat eller behäftat med anomalier.t
5. Att genom den individuella och kollektiva reflektionen iden-tifiera enskilda moment i yrkeskunnandet där den erfaren-hetsbaserade kunskapen kommer till uttryck och överförs, dvs moment som inte finns beskrivna i traditionella regel-verk och processbeskrivningar och därför i någon mån varit osynliga eller betraktats som ovidkommande eller rentav självklara, trots eller kanske just på grund av sin komplexi-tet.
Alla dessa fem syften stimuleras och uppfylls i olika grad genom arbete i dialogseminarieformen. De är förbundna med varandra och det går inte att särskilja dem så att man genom formen på ett seminarium kan fokusera och få bara någon eller några av effek-terna, dvs erhålla resultat för endast något enskilt syfte. Man kan däremot tänka sig att man lägger olika fokus på olika syften, men på köpet får man resultat för dem alla. Syftet två, fyra och fem kan innebära skapandet av helt ny kunskap, medan syftena ett och tre mer handlar om att öka förmågan till just detta.
Värt att notera är att de tre första är alla långsiktiga syften.
Man uppnår inte dessa syften fullt ut med enstaka dialogsemi-narier. Kunskapen man tillägnar sig här är i väsentlig grad av det tysta slaget, även om man naturligtvis genom reflektionen och
skrivandet också synliggör implicit kunskap.y För den tredje punkten, förmågan till analogiskt tänkande, kan man kanske säga att det delvis rör sig om en slags färdighet man övar upp, även om den inte alls är av det »kroppsliga« slaget man normalt kanske brukar förknippa med färdighetskunskap. Men poängen även med denna är att stimulera övriga i gruppen till reflektion och vidareutveckling av var och ens egna insikter, erfarenheter och övertygelser.
Det som är viktigt att förstå är dock att effekterna av de tre första syftena är långsiktiga. Däremot är inte alla tre beroende av att man deltar i samma grupp. Det tredje syftet t ex, träningen och den ökade medvetenheten, understöds över tiden genom flera seminarier, utan att man för den skull deltar i en och samma grupp.
Det fjärde syftet är av mer kortsiktigt slag. Det handlar om att genom ett eller ett par möten, belysa en för gruppen aktuell pro-blemställning och lyfta fram nya perspektiv som förmår bringa större klarhet i något man önskar utforska genom de medver-kandes samlade erfarenheter. Man skapar en gemensam förståel-se för något. Resultatet är även här i första hand ett utbyte av tyst eller ett formulerande av implicit kunskap. Här finns alltså möj-lighet att belysa något yrkesnära som inte så mycket handlar om att tillägna sig ett epistemologiskt perspektiv eller skapa en ge-mensam praxis, även om det sistnämnda förstås är väldigt när-liggande. Det sker naturligtvis en begreppsbildning, men detta kommer på köpet och är inte huvudpoängen – åtminstone inte den medvetna – när man genomför seminarier med den fjärde punkten som huvudsyfte.
Det femte syftet är även det kortsiktigt och kanske det minst viktiga. Det kan rentav snarast ses som en bieffekt av själva ar-betsformen, men den är så pass viktig att jag även vill lyfta fram den. Genom det resultat av seminarierna som kommer i skriven form – deltagarnas skrivna reflektioner och protokollen från seminarierna – identifieras ofta moment i det praktiska arbetet som visar exempel på hur t ex informella beslut fattas, hur väsent-lig kunskap förmedlas, hur en gemensam bild av det som ska åstadkommas i ett projekt förmedlats, arbetsformer som visat sig framgångsrika eller haft motsatt effekt etc. Dessa är exempel på delar av arbetet som normalt inte finns beskrivna i de
arbetspro-cesser, regelverk och instruktioner som föreskriver hur arbetet ska bedrivas i projektet och som heller sällan uppmärksammas som särskilt betydelsefulla. Delvis finns de inte beskrivna i regler pga deras natur. De kräver till sin natur en gestaltning och kan många gånger bara synliggöras genom exemplen. Inom Combi-tech har vi genom våra många tillämpningar av dialogseminari-er kommit till insikt om att i just dessa moment skdialogseminari-er mdialogseminari-erparten av det kunskapsbyggande arbetet i ett systemutvecklingsprojekt.
Vi vill kunna använda dessa exempel för att förstå vilka uttryck den erfarenhetsbaserade kunskapen kan ta sig för att sedan skapa erfarenhetsöverföring i andra grupper inom företaget. Vi söker därför ständigt former att förvalta det skrivna material som kommer ut ur seminarierna, där framförallt deltagarnas skrivna reflektioner ofta efter viss bearbetning kan vara värdefulla erfa-renheter eller bara inspirerande läsning för kollegor även utanför gruppen seminariedeltagare. Sålunda vill vi i Combitech skapa möjligheter till intern publicering av dessa reflektioner bl a ge-nom tidskriften Spelplats.u Detta inte minst för att stimulera indi-vider i organisationen till träning i att själva se och uppfatta den här typen av yrkesmoment och reflektera över dess betydelse i det dagliga arbetet i de projekt där man arbetar. Ur reflektioner-na skapas inte sällan också grunden till enklare fallstudier som kan användas som arbetsmaterial i kommande seminarier både internt och hos kund – och då främst kanske som stimuli och till det andra syftet bland de fem ovan.i
När man genomför dialogseminarier där man inte kan bygga en serie om minst två möten i följd är det alltså viktigt att vara medveten om att man då endast uppnår en del av alla de värden som dialogseminariemetodiken är tänkt till. Inom vår interna utbildning inom Combitech t ex (Combitech Training Institu-te),o blir syftet på basnivån (Steg i) främst att etablera en före-tagsgemensam praxis, ge grundläggande utbildning i kunskaps-teoretiska begrepp och tankestilar, samt ge träning i analogiskt tänkande och dialogseminariemetodik. Eftersom grupperna från gång till annan av praktiska skäl sällan kan vara desamma, blir begreppsbildning och etablering av praxis inom gruppen inte på samma sätt möjlig som om man kunnat genomföra en serie se-minarier med en och samma grupp. Här är alltså en viktig skill-nad gentemot en av grundidéerna med metodiken, men det är i
just detta fall en medveten praktisk kompromiss. Kan man få seminariets olika effekter eller syften att samverka blir förstås nyttan i det längre perspektivet väsentligt mycket större.
Nedan ges några exempel på hur dialogseminarier har använts inom Combitech Systems:
i) Under inledningen av ett utvecklingsprojekt. Innan man påbörjar ett utvecklingsprojekt finns det behov av en fas då själva konceptet kring det verksamheten eller projektet ska leverera tar form. Många olika intressenter representerade av personer med olika bakgrund och begreppsvärldar be-höver samlas för att forma krav och önskemål runt t ex ett nytt system (kunder, marknadsfolk, produktledning, exper-ter, supportavdelning, utvecklingsavdelning osv). Dialog-seminariet kan skapa perspektiv och vara metod för att för-må de inblandade att nå ökad förståelse om varandras skil-da intressen och sätt att uttrycka behoven hos det nya systemet. Dialogseminariet blir samtidigt ett sätt att säker-ställa att man har förstått varandra.qp
ii) Som metod för att överföra kunskap och erfarenheter från en grupp människor till en annan. T ex när man vill samla de viktigaste gjorda erfarenheterna i ett avslutat projekt och föra över dessa till ett nytt,qq eller för att överföra kärn-kompetens från en organisation till en annan t ex vid en geografisk flytt i ett företag.qw
iii) Som ett sätt att förbereda sig inför en kommande intensiv och viktig fas i ett projekt eller en organisation där grup-pen saknar gemensam erfarenhet om denna nya fas. Exem-pel kan vara inför en projektfas med ett nytt arbetssätt eller inför ett större förändringsarbete etc.qe
iv) En serie seminarier i syfte att utarbeta och etablera en ny praxis i en organisation som har behov av eller står inför att möta någon form av genomgripande och bestående för-ändring eller paradigmskifte.qr
v) Ett enskilt seminarium i syfte att lösa upp och fördjupa ett
enskilt dilemma, en komplex frågeställning. Ett exempel kan vara en grupp som vill fördjupa sig inom området kon-figurationsstyrning av system.qt
vi) Som ett led i en utbildning av ett större antal personer i en för verksamheten strategisk riktning, t ex som det Combi-tech gjorde under 1999 kallat »Arkitekturåret«.qy
vii) Som en ledarskapsutbildning för en ledningsgrupp eller en projektledning. Här kan man med fördel arbeta med två faser. En som spänner upp begreppsrummet och fångar upp deltagarna från sina respektive utgångspunkter och med deras skilda perspektiv (Dialogseminariet), och en fokuse-rande del som resulterar i en konkret handlingsplan (enligt traditionella metoder för strukturerad brainstorming, risk-analys etc).qu
viii) Som en mötesplats för reflektion där deltagarna har skilda arbeten, men möts kring ett gemensamt tema för att ut-byta erfarenheter och etablera en gemensam praxis. Ett ex-empel är Combitechs förändringskonsultkurs. Vårt arbets-namn på dessa mötesplatser och de grupper av individer samlade kring ett tema som skapas, är »Communities of Practice«.qi