Behov och risker

I och med informationssamhället har tillgången till uppgifter ökat, vilket också leder till att risken att utsättas för brott eller kränkningar på internet ökar. Lagstiftningen bör anpassas till det rådande samhällsklimatet så att de som behöver skyddas också kan skyddas. Den nuvarande bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket OSL medger dock inte sekretess under några förut-sättningar.

En risk med den nuvarande utformningen av sekretesslagstiftningen vad gäller skydd för bevispersoner i brottmål är att vissa brott kanske aldrig anmäls om den potentielle anmälaren befarar att identiteten inte kan skyddas under förundersökningen. Bristen i skyddet för bevispersoner riskerar också att medföra att den person som vågar anmäla brottet till polisen utsätts för övergrepp under förundersökningen eller under/efter huvudförhandlingen. I fall där det redan finns en relation mellan målsäganden och den misstänkte, till exempel vid våld i nära relation är undanhållandet av vissa personuppgifter inte nödvändigtvis avgörande för möjligheten att tillvarata rätten till försvar. ¹⁶⁸ Om mani sådana fall skulle medge undantag för partsinsynen på så sätt att till exempel ett nytt namn kan sekretessbeläggas torde chansen öka för att målsäganden ska våga anmäla och sedan medverka under förundersökning, vilket kan

168 Jfr 21 a § FUK där omständigheter som inte ligger till grund för åtalet kan undanhållas enligt 10 kap. 3 § första stycket OSL.

48 vara av stor vikt vid brott som sker i hemmet i brist på annan bevisning.¹⁶⁹ Skyddet för personuppgifter genom sekretess har dessutom visat sig vara bristfälligt, något som har varit föremål för prövning hos JO i flertalet fall.170 Bristerna innebär en risk för de personer som systemet inte lyckas skydda. Behovet av att uppmärksamma och förtydliga rutiner när det föreligger sekretess för vissa uppgifter får anses vara stort för att på så vis förbättra situationen för personer som lever under hot. En eventuell ändring av den sekretessbrytande regeln vid förundersökningar påverkar visserligen inte andra typer av brister i sekretesskyddet ovan men kan likväl få en positiv påverkan genom att fler luckor i systemet uppdagas om sekretesskyddet i fler verksamheter ses över. Ett skydd för personuppgifter kan således bidra till både ökad personlig säkerhet för den som varit utsatt för brott, men också till att fler brott anmäls och klaras upp. En sådan vinst för rättssamhället torde väga upp för rättssäkerhetsförlusten av att den som är misstänkt inte får fullständig insyn i det material som ligger till grund för åtalet.

Att medge undantag, om än att det sker genom en restriktiv lagstiftning, riskerar att öppna upp för en ordning där möjligheten att kontrollera statens förehavanden begränsas om det till följd av ett undantag görs ytterligare undantag och att insynen därigenom reduceras till men för rätten till försvar. För att undvika en sådan ordning krävs att det görs en noggrann prövning i varje enskilt fall och att undantag endast medges när sekretessintresset väger tyngre än intresset av insyn. Tillämpningen av regeln får inte leda till slentrianmässiga prövningar där uppgifter undanhålls den misstänkte vid minsta obehagskänsla från målsägandes sida. I sådana fall tar rättsordningen avstånd från den transparenta förvaltning Sverige utmärker sig genom.¹⁷¹

Det är genom rätten till insyn som den misstänkte har möjlighet att förhindra ett obefogat åtal till exempel genom att visa att den person som lämnat en utsaga har motiv för att tala illa om den misstänkta personen eller gör det på grund av hämndmotiv eller liknande. Målsägandens identitet kan i sådana fall vara avgörande för försvaret och åtalsfrågan.¹⁷² Det är problematiskt att göra avsteg från regler som gör det möjligt för enskilda att kontrollera och ifrågasätta de anklagelser som staten riktar mot dem, särskilt i brottmål är det viktigt att man kan försvara sig

169 Se till exempel Brottsförebyggande rådets rapport 2009:12 Våld mot kvinnor och män i nära

relationer – Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet s. 37 om att få fall av

relationsvåld anmäls till polisen.

170 Se till exempel JO 2014/15 s. 608, JO 1573-2015, JO 2015/16 s. 220.

171 Se till exempel Prop. 2012/13:192 s. 23, Bernitz, U. & Kjellgren, A., Europarättens grunder, 5 u., Norstedts Juridik 2014, s. 172 och Juridisk Publikation 2/2016 s. 345 ”Offentlighetsprincipen 250 år – ett historiskt arv i en internationell kontext”.

49 på ett fullgott sätt eftersom en brist i försvaret kan leda till svåra konsekvenser för den misstänkte. Det kan till exempel bestå i en fällande dom, och därigenom förekomst i belastningsregistret som numera ofta kontrolleras av potentiella arbetsgivare, eller i ett längre fängelsestraff.

Samtidigt kan en sådan ändring vara det som behövs för att hantera de problem som följer av våld i samhället, och speciellt våld i hemmen. Våld i nära relation är ett samhällsproblem som lagstiftaren länge försökt komma till bukt med, men som fortfarande utgör ett allvarligt problem.173 Ett effektivare skydd för den som är utsatt för brott leder förhoppningsvis till en ökad anmälningsbenägenhet, men också till att fler brott klaras upp. I sådana fall bör intresset av sekretess kunna väga tyngre än insynsrätten i den delen. Så som föreslogs i tidigare kapitel ska undantag endast vara möjliga om det finns ett konkret hot, förutsättningarna för sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL är uppfyllda och rätten till försvar är tillgodosedd på annat sätt, till exempel genom att identiteten redan är känd och ett nytt namn inte behövs för att rätten till försvar ska vara tillgodosedd.

Regeln kan, vid en vidgad tillämpning, också få positiva effekter för rättssamhället genom att fler brott kan klaras upp med hjälp av bevispersoners medverkan i utredningar. Effekterna av ett ökat skydd kan möjligtvis göra sig gällande även vid till exempel grov organiserad brottslighet där risken för repressalier är större än annars och bevispersoners utsagor spelar stor roll för utgången i målet.¹⁷⁴ Det kan här nämnas att man i princip tillåter personer som företräder staten att vittna anonymt genom möjligheten att vittna under en kvalificerad skyddsidentitet.175

Syftet med den regleringen är att skydda statens bevispersoner så att de kan arbeta med att beivra brottslighet utan att riskera vedergällning mot sig själv eller mot någon anhörig.¹⁷⁶ I förarbeten till gällande lagstiftning om kvalificerade skyddsidentiteter har uttalats att sådana, trots att de i princip vittnar anonymt, är förenliga med Europakonventionen under förutsättning att den misstänkte känner till att det rör sig om en fiktiv identitet och att den får samma möjlighet att ställa frågor till vittnet som statens företrädare.¹⁷⁷ De som tillåts vittna anonymt utför således ett arbete för statens räkning i syfte att beivra brott men bestämmelsen syftar likväl

173 Brottsförebyggande rådets rapport 2014:8 ”Brott i nära relationer – en nationell kartläggning” s. 16.

174 Enligt Brottsförebyggande rådets rapport 2008:8 ”Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen” s. 7 f. sker de flesta fall av otillåten påverkan i samband med organiserad brottslighet, ungdomsbrott och vid relationsvåld.

175 Se kap. 3.2.2.4 ovan om kvalificerade skyddsidentiteter.

176 Prop. 2005/06:149 s. 1.

50 till att skydda en person som kan komma att utsättas för hot eller våld till följd av att de lämnat en redogörelse. Argumenten bör således vara giltiga även för enskilda som riskerar att utsättas för hot eller våld till följd av han eller hon lämnat uppgifter i en förundersökning.

Under sista halvan 2010-talet har allt fler skjutningar rapporterats i media. Enligt Nationella operativa avdelningen (NOA) inom polisen har antalet dödsskjutningar med kopplingar till kriminella gäng ökat markant de senaste åren.¹⁷⁸ Vittnesmål från personer som bevittnar sådant våld behövs i många fall, likt vittnen i andra typer av mål, för att brotten ska kunna klaras upp. Polisen har i media uttryckt att sådana brott ofta begås utomhus och att den tekniska bevisningen därför är bristfällig. Polisen anser dock inte att det varit en brist på vittnen, men de vittnen som funnits har inte velat berätta om vad de sett. Statistik från Domstolsverket visar att över 584 förhandlingar fick ställas in under år 2016 på grund av att vittnen uteblev. Varför vittnen uteblev framgår inte av statistiken men rädsla för repressalier tros vara en av orsakerna.¹⁷⁹ Förutom att utredningen skadas av att vittnen inte vågar berätta om vad de sett bidrar inställda förhandlingar också med stora kostnader för staten.¹⁸⁰

I kriminella grupperingar är det inte ovanligt att det finns en tysthetskultur med innebörden att man inte bör berätta för polis eller domstol om vad man sett. Den som står upp för rättvisan kan riskera att utsättas för repressalier.¹⁸¹ Med anledning av ökningen av sådana brott kan behovet av att kunna skydda bevispersoner vara större för att komma till bukt med denna typ av kriminalitet. Beroende på den tidigare relationen mellan den misstänkte och målsäganden bör möjligheten att tillämpa den nya regeln variera beroende på den misstänktes möjlighet att förbereda ett fullgott försvar. Om brottet utgörs av en så kallad hämndaktion ligger det dock närmare till hands att identiteten sedan tidigare är känd, och möjligheten till undantag för partsinsynen ökar eftersom trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningen kan genomföras även utan tillgång till ändrade personuppgifter. Det ska dock understrykas att den som tillämpar

178 Se till exempel Svenska dagbladets artikel ”Ny trend: Gängkriminalitet dominerar dödsskjutningar”, Pirttisalo. J, publicerad den 24 februari 2017 och ”Dödsskjutningar ökar – Sverige sticker ut i Norden”, Pirttisalo. J, publicerad den 24 februari 2017. Se även Brottsförebyggande rådets statistik 2016, Konstaterade fall av dödligt

våld – en granskning av anmält dödligt våld 2016, s. 30.

179 Se till exempel rådmannen på Göteborgs tingsrätt, Kristersson. A L, uttalande i en artikel på Sveriges televisions nyhetssida ”Rättegångar ställs in när vittnen hoppar av”, publicerad 9 oktober 2016.

180 År 2010 visade en kartläggning från Riksrevisionen att varje inställd förhandling kostar ungefär 11 000 kronor, se Riksrevisionens rapport RiR 2010:7 Inställda huvudförhandlingar i brottmål s. 31.

181Se till exempel Sveriges radios artikel ”40 olösta gängmord på fyra år”, Holmberg. C, där Wessling. M, från Stockholmspolisen och polischef Friberg. C, från Skånepolisen berättar att orsaken till att brott inte klaras upp är att bevispersoner inte vågar vittna. I intervjun välkomnar polischef Friberg anonyma vittnen för att fler brott av liknade art ska kunna klaras upp.

51 bestämmelsen även i sådana situationer bör tolka regeln restriktivt eftersom alla, oavsett bakgrund eller grupptillhörighet, ska ha samma möjlighet till försvar. För den misstänktes skull bör inskränkningar i rätten att ta del av information vara så begränsad som möjligt,182 men den bör inte undantagslöst vinna företräde framför alla andra intressen. Metoder som är effektiva ur brottsuppklaringssynpunkt är inte alltid lika tillfredställande vad gäller skyddet för enskildas rättigheter, se till exempel förbudet mot brottsprovokation.¹⁸³

Vissa uppgifter om en målsägande kan undanhållas den misstänkte genom 35 kap. 1 § OSL och därefter inordnas under 21 a § FUK så att 10 kap. 3 § första stycket OSL blir tillämplig på uppgiften, istället för den undantagslösa insynsrätten enligt 10 kap. 3 § andra stycket OSL. Uppgifter som är hänförliga till målsägandens person skulle kunna inordnas under samma bestämmelser och därigenom åtnjuta det skydd som idag är förbehållet uppgifter som anses vara betydelselösa för saken. Det synsättet ter sig lättare att applicera i situationer där målsäganden redan är känd för den misstänkte, till exempel i fall där de tidigare haft ett förhållande.

Distinktionen mellan när de två parterna är tillräckligt bekanta med varandra för att ett sådant undantag ska bli möjligt kan medföra svåra gränsdragningsproblem och leda till skönsmässiga bedömningar beroende på vem som gör prövningen, vilket inte är önskvärt. För att likabehandlingsprincipen ska iakttas på bästa sätt bör en ny bestämmelse införas i offentlighets- och sekretesslagen som möjliggör sekretess när intresset av skydd för målsägandens uppgifter väger tyngre än intresset av insyn. En sådan bestämmelse kan dock inte vara alltför specifik med anledning av förundersökningars skiftande natur.184