Behov av ytterligare kunskap

Centrala frågor som vi ställde oss före studien, och sedan i allt högre grad under studiens gång, är i vilket sammanhang rapporteringen har uppkommit; varför ser journalistiken ut som den gör? Hur har kontakterna mellan myndighet, politiker och journalister sett ut under perioden? Hur har förutsättningarna för journalisterna att rapportera varit? Om situationen har varit komplicerad för Försäkringskassan och för ansvariga politiker har sannolikt journalisternas arbete också varit svårt. Hur har tjänstemännen upplevt mötet med journalister- na? Vilka direktiv har tjänstemännen haft att följa i förhållande till medierna? Svaren på dessa frågor och andra liknande skulle kunna fördjupa analysen av den bild som framträder av Försäkringskassan i medierapporteringen.

Vi har identifierat flera områden som skulle behöva belysas i fortsatta, mer kvalitativt orienterade studier. Särskilt angeläget vore det att fördjupa analysen kring ansvarsfördelningen mellan den politiska nivån och myndighetsnivån. En sådan studie skulle tydligare än en kvantitativ studie kunna visa om det är så att Försäkringskassan även kan sägas ha gjorts politiskt ansvariga i medierapporte- ringen. En sådan fördjupning skulle kunna göras som textanalytiska fallstudier av hur centrala reformer och organisationsförändringar från tioårsperioden har beskrivits. Försäkringskassans omorganisering och införandet av rehabilite- ringskedjan anser vi vara särskilt intressanta i sammanhanget.

Vi anser också att det vore angeläget att närmare studera vilka överväganden som har påverkat medieredaktioner och enskilda journalister i deras bevakning av Försäkringskassan och av de politiska förändringarna inom socialförsäkring- arnas område. Detta skulle kunna genomföras som en kvalitativ intervjustudie, med syftet att undersöka hur medielogik, källberoende samt kontakten med myndigheten har påverkat rapporteringen om Försäkringskassan. Intressanta frågeställningar är hur redaktioner och enskilda journalister resonerat kring bevakningen av Försäkringskassan och socialförsäkringarna, vilka arbetssätt de valt och vilka svårigheter som de kan ha mött. Vi har uppfattat rapporteringen som starkt negativt vinklad, men också som fragmentarisk. Vi ser det därför som angeläget att studera journalisternas uppfattningar kring hur bevakningen sett ut. Frågor kring hur väl resultatet av bevakningen, i form av artiklar och inslag, överensstämmer med journalisternas intentioner är viktiga i detta sam- manhang.

En kvalitativ intervjustudie skulle även kunna göras med anställda inom Försäk- ringskassan och med politiker specialiserade på socialförsäkringsområdet.

Urvalet av anställda på Försäkringskassan i en sådan studie skulle kunna göras utifrån att de ska ha kunskaper om myndighetens strategier och överväganden gällande kontakter med media. Intervjuer med personer i chefsposition centralt, regionalt och vid lokalkontor i olika delar av landet borde inbegripas. Det är framför allt förändringar som är relaterade till strategier i kontakterna med media som är intressanta att studera närmare, men vi föreställer oss att det också kan finnas nya inslag i myndighetens mediekontakter, som inte behöver vara en följd av medvetna strategier, utan som är bieffekter av andra organisatoriska faktorer.

Referenser

Bryant, J. & D. Zillman, 2002. Media Effects. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.

Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & L. Wägnerud, 2012. Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Engelbrecht, S. & S. Holmberg, 2012. Svenskars bedömning av offentliga

myndigheters service. SOM-rapport nr. 2012:10. Göteborg: SOM-institutet.

Etzler, A., 2013. Reinfeldteffekten. Stockholm: Karneval förlag.

Försäkringskassan, 2012. Förtroende för Försäkringskassan. Socialförsäkrings- rapport 2012:11. Stockholm: Försäkringskassan.

Försäkringskassans imageundersökning 2011. Försäkringskassans statistikenhet.

Hadenius, S., Weibull, L., & I. Wadbring, 2011. Massmedier: press, radio och

tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlid.

Hensing, G., Holmgren, K., & H. Rohdé, 2010. ”Sänkt förtroende för

Försäkringskassan”, s. 229–243 i Holmberg, S. & L. Weibull L. (red.), Nordiskt

ljus (bokserien nr. 50). Göteborg: SOM-institutet.

Holmberg, S., 2013. ”Svenska folket betygsätter offentliga myndigheter”, s. 257–267 i Weibull, L., Oscarsson, H., & A. Bergström (red.), Vägskäl (bokserien nr. 59). Göteborg: SOM-institutet.

Holmberg, S. & L. Weibull L., 2013. ”Det viktiga institutionsförtroendet”, s. 225–245 i Weibull, L., Oscarsson, H., & A. Bergström (red.), Vägskäl (bokserien nr. 59). Göteborg: SOM-institutet.

ISF, 2013. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Om ISF:

http://www.inspsf.se/om_isf/ (2013-11-04).

Johnson, B., 2007. Mediebilden av sjukfrånvaron som samhällsproblem.

Arbetsliv i omvandling 2007:11.

Lundström, R., 2011. Den kalkylerande medborgaren. Bidragsfusk i svensk

välfärdsdebatt 1990–2010. Umeå: Sociologiska institutionen.

McCombs, M., 2006. Makten över dagordningen. Stockholm: SNS Förlag. McKnight, D. H., & N. L. Chervany, 2001. “Trust and Distrust Definitions: One Bite at a Time”, s. 27–54 i Falcone, M. S. & Y.-H. Tan (red.), Trust in Cyber-

societies. Berlin, Heidelberg: Springer förlag.

Norén Bretzer, Y., 2005. Att förklara politiskt förtroende. Betydelsen av socialt

kapital och rättvisa procedurer. Studier i politik 94. Göteborg: Göteborgs

universitet.

Oskarson, M. 2013. ”Kampen om socialförsäkringarna”, s. 97–104 i Weibull, L., Oscarsson, H., & A. Bergström (red.), Vägskäl (bokserien nr. 59). Göteborg: SOM-institutet.

Putnam, R. D., 1993. Making Democracy Work. Princeton, N.J.: Princeton University Press.

Rothstein, B. & J. Teorell, 2008. “What Is Quality of Government? A Theory of Impartial Government Institutions”. Governance: An International Journal of

Policy, Administration, and Institutions vol. 21, nr. 2, s. 165–190.

Rothstein, B., 2005. Social Traps and the Problem of Trust. Cambridge. Cambridge University Press.

Strömbäck, J., 2004. Den medialiserade demokratin. Om journalistikens ideal,

Bilaga 1. Metodbeskrivning

Metodologiskt sett har studien genomförts på ett liknande sätt som Björn John- sons tidigare analys av mediebilden av sjukfrånvaron (Johnson 2007). Vår studie bygger på tidningsartiklar, såväl nyhetsartiklar och reportage som opin- ionsartiklar, och på radioinslag under perioden januari 2003 till och med de- cember 2012. Databasen Retriever Mediearkivet används för artikelsökningar- na. Tidningarna som ingår är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten,

Sydsvenskan, Västerbottens Folkblad (från och med 2012 Folkbladet) och Östersunds-Posten. Radioinslagen är hämtade från Ekot (Dagens Eko 16.45).

Vi har kodat totalt 1 901 artiklar och inslag enligt ett detaljerat kodschema. Kodschemat har tagits fram med utgångspunkt från forskning om förtroende för myndigheter, Försäkringskassans förtroendeanalyser och kundmätningar, ett stort antal tidningsartiklar, samt fokusgruppsintervjuer med anställda på Försäk- ringskassan (en grupp med chefer och en grupp med handläggare). Analysen har gjorts som en kvantitativ innehållsanalys.

Vi inledde arbetet med sökningen av tidningsartiklar. Vi gjorde inledningsvis breda sökningar med enbart ”försäkringskassan” som sökord. Detta gav ett mycket stort antal sökträffar, varav många inte var relevanta för studien. Det var vanligt att Försäkringskassan inte hade någon egentlig roll i förhållande till det som artikeln handlade om. Därefter gjorde vi sökningar med ord för olika ersättningsslag, för att undersöka vilka områden som media har rapporterat om och i vilken utsträckning. Vi gick igenom i stort sett alla Försäkringskassans förmånsslag och definierade sökord som skulle täcka in dessa. Vi provade olika sökvägar och antalet träffar var som mest uppe i omkring 11 000. Vi valde att helt ta bort tidningen Nerikes Allehanda, som vi från början hade planerat att inkludera. Tidningen skiljde ut sig genom att ha en mycket omfattande bevak- ning, särskilt gällande sjukpenningen. Vi valde att ta bort tidningen dels för att den geografiskt finns nära Stockholm, som studien ändå täcker in, och dels för att vi inte är intresserade av att göra ingående studier av enskilda tidningar. Det väsentliga är att som helhet få ett varierat material om Försäkringskassan. Från början hade också vi planerat att inkludera Norrländska Socialdemokraten, men eftersom den tidningen inte finns med i Mediearkivet valde vi istället

Västerbottens Folkblad, som vi bedömer som likvärdig för studiens syfte. Båda

är dagstidningar som står politiskt till vänster och som geografiskt finns relativt nära varandra.

Eftersom materialet var mycket omfattande bestämde vi oss för att försöka hitta ersättningsslag som kunde tas bort utan att förutsättningarna för att beskriva mediebilden av Försäkringskassan försämrades påtagligt. Vi hade i ett tidigt skede tagit bort området pensioner, eftersom vi förstod att det materialet skulle bli alltför omfattande. För att begränsa oss tog vi sedan också bort sökord som relaterar till tandvårdsförsäkringen och vissa mer allmänna sökord som vi tidigare hade haft med (till exempel socialförsäkr*). Slutligen bestämdes sök- vägen som anges nedan:

(försäkringskassan and (sjukförs* or sjukers* or "ersättn* vid sjukd*" or sjukfrånvar* or sjukskr* or förtidspens* or sjukpenning*)) or

(försäkringskassan and aktivitetsers*) or (försäkringskassan and

(assistansers* or "personlig assistent" or handikappers* or vårdbidr*)) or (försäkringskassan and (vab or "tillfällig föräldraförs*" or "tillfällig

föräldraledig*" or "tillfällig föräldrapenning*" or "vård av barn" or "hemma med sjukt barn")) or (försäkringskassan and (föräldraförs* or

föräldrapenning*)) or (försäkringskassan and (bostadsbidrag* or "bidrag för boende" or "bobidrag")) or (försäkringskassan and rehabilitering*) or (försäkringskassan and (arbetsskad* or "skada i arbet*" or "skade* i arbet*")) or (försäkringskassan and (organisation* or omorganisation* or

personuppgift*))

För att kontrollera att inga viktiga artiklar föll bort med denna sökväg gjorde vi några kontroller där vi jämförde sökresultaten mellan sökningen med endast ordet ”försäkringskassan” och sökningen med de specifika sökorden ovan. Vi testade tidningarna samlat under april 2005 och under mars och maj 2010, samt gjorde ett par testsökningar med enbart Dagens Nyheter (mars och maj 2004 och mars och maj 2011). Vi bedömde att inga väsentliga artiklar föll bort vid jämförelsen mellan sökningen med sökordet ”försäkringskassan” och med den specifika söksträngen.

Urval

Efter att vi gjort avgränsningar enligt ovan återstod 7 628 tidningsartiklar. I denna sökning, som gjordes den 26 februari 2013, har alltså vissa ämnen tagits bort, till exempel frågor kring tandvårdsförsäkringen och pensionerna (inklusive bostadstillägget för pensionärer) samt artiklar som fokuserar på ämnen som är perifera för Försäkringskassan.

Alla artiklar vi inkluderat skrevs ut i pappersform och gicks igenom översiktligt. I den manuella hanteringen togs först korta notiser bort. För att minska urvalet till en hanterlig mängd minskade vi därefter antalet till en tredjedel av det ursprungliga urvalet. Var tredje artikel kodades, efter att alla notiser tagits bort. I samband med kodningen togs ytterligare artiklar bort manuellt som bedömdes ligga utanför ämnet.

Vi har gått igenom artiklarna med alla tidningarna samlat enligt datumordning, ett år i taget. För exempelvis 2003 fanns 561 artiklar. Av dessa togs först 99 notiser bort; notiser definierar vi som korta artiklar på högst 20–25 rader i enkelspalt. Vissa av de korta artiklarna är signerade alternativt innehåller mer av citat och dessa har i regel tagits med. Detsamma gäller korta insändare eller inlägg på ledarsidor – trots att de är korta har de räknats med.

Därefter gick vi igenom resterande artiklar och lade var tredje artikel för sig – det är dessa som utgör studiens slutliga urval. Övriga artiklar lades åt sidan, men har sparats för att sorteringen ska kunna studeras i efterhand. Även de exkluderade notiserna har sparats.

På grund av att vi gjorde sorteringen med hela materialet samlat i datumordning behöver inte urvalet per tidning bli exakt var tredje artikel. Istället för att säkert uppnå det har vi prioriterat att få med fler artiklar vid tidpunkter då rapporter- ingen sammantaget varit stor och färre artiklar när rapporteringen varit liten. På totalen bör det dock ske en utjämning över tid, vilket innebär att andelen artiklar per tidning i det slutliga urvalet blir ungefär densamma som andelen artiklar per tidning i det ursprungliga urvalet. Detta visade sig också vara fallet. Antalet som blev vårt urval utifrån denna sortering var 154 artiklar för 2003. Efter att ytter- ligare artiklar tagits bort som vi bedömde ligga utanför studiens fokus blev urvalet för 2003 slutligen 121. Totalt för tioårsperioden blev urvalet 1 727 artiklar.

Summan inslag från Ekot var totalt 181 under tioårsperioden med sökordet ”försäkringskassan” (vi gjorde ingen ytterligare avgränsning i sökningen). Dessa inslag fick vi fram med hjälp av Sveriges Radios arkiv och vägledning från arkivets personal. Den databas som vi fick använda innehåller textmanus för alla sändningar, och dessa är sökbara via sökord och tidsperiod (sökningen gjordes den 5 juli 2013). Vi fick dock manuellt identifiera 16.45-sändningarna i en lista med ett stort antal poster med sändningar. Databasen var inte skapad för att fungera för det slags sökningar som vi efterfrågade, men det var enkelt och gick relativt snabbt att identifiera de aktuella inslagen.

Vi tog bort ett mindre antal inslag manuellt och antalet inslag i det slutliga urvalet blev 174. Vi reflekterade över att det var ett begränsat antal inslag under tioårsperioden, och befarade att det trots allt saknades inslag. Men det finns inte något annat sätt att få fram denna sökning har vi uppfattat genom våra förfråg- ningar hos såväl Kungliga biblioteket som Sveriges Radio. Vi bestämde oss för att lita på söksystemet. Vi gjorde detta också bland annat därför att det kan vara rimligt att rapporteringen inte är lika omfattande som i dagspressen eftersom konkurrensen om utrymme är mer uttalad i radio än i tidningar. Det finns också ett stort antal Ekot-sändningar under ett dygn och det är troligt att inslag om Försäkringskassan sprids ut på olika sändningar. Genom den mer koncentrerade form som radiojournalistiken har jämfört med tidningsjournalistiken är det

också troligt att inslag kan behandla socialförsäkringarna ur olika perspektiv utan att Försäkringskassan nämns.

Vi hade från början planerat att även inkludera tv-inslag från Rapport i materi- alet. Vi valde slutligen att inte ta med dessa, eftersom sändningarna från Rap-

port inte fanns lätt sökbara i något register och för att vi bedömde att det fanns

en tillräcklig mättnad i materialet. Vi hade ett omfattande och nyansrikt material från tidningsartiklarna, som slutligen blev betydligt fler än planerat, och från radioinslagen. Det var värdefullt att få med sändningarna från Ekot, men vi bedömer inte att dessa innebar nya perspektiv som påtagligt påverkade materi- alet som helhet. Vinsten med att få med tv-materialet framstod därför som liten i jämförelse med den arbetsinsats som hade krävts för att få fram det.

Även om variationen är tillräcklig i materialet kan vi i efterhand konstatera att det hade varit intressant att även inkludera Expressen. Det vore intressant att jämföra Expressen med framför allt Aftonbladet, dels på grund av att Afton-

bladets rapportering skiljer sig från det övriga materialet och dels för att båda

tidningarna är kvällstidningar men har olika politisk färg. Kodning och variabler

I kodschemat (se bilaga 2) finns 30 variabler, varav sex är formvariabler som beskriver annat än innehållet i artiklarna eller inslagen. Formvariablerna är löpnummer, publiceringsdatum, artikelrubrik, namn på tidning/program, artikel- /programtyp och författare.

När det gäller innehållsvariabler finns först en variabel som anger fokus, det vill säga vilket ersättningsslag som i första hand diskuteras, alternativt om socialför- säkringarna sammantaget eller Försäkringskassan som organisation är det centrala i rapporteringen. Detta är rapporteringens fokus, eller objekt, i enlighet med dagordnings- och gestaltningsteorins terminologi (McCombs 2006:98). Artiklar och inslag som har kodats med sjukpenning relaterar även till artiklar och inslag som diskuterar sjukförsäkringen i sin helhet. I fall då både sjuk- penning och förtidspension (denna benämning har använts som samlingsnamn trots att ersättningsslagen nu benämns sjukersättning för personer över 30 år och aktivitetsersättning för personer under 30 år) diskuteras har koden för det ersätt- ningsslag som bedömts ha fått störst utrymme använts. I fall då det inte varit möjligt att avgöra vilket ersättningsslag som fått störst utrymme har koden för sjukpenning använts.

För att närmare precisera rapporteringens fokus har variabler som relaterar till dagordnings- och gestaltningsteorins attribut använts (McCombs 2006:99). Kodschemat innehåller en variabel som anger perspektiv (juridiskt, samhälls- ekonomiskt, privatekonomiskt, politiskt, medicinskt perspektiv, socialt, genus-

perspektiv, arbetsmarknadsperspektiv, eller administrativt). Variabeln beskriver den övergripande inriktningen för artiklarna och inslagen.

Det finns även en variabel som vi benämnt ämne (det politiskt beslutade regel- verket, grad av försäkringsutnyttjande, Försäkringskassans förmåga att fullgöra sitt uppdrag generellt, tillämpning av regelverket vid Försäkringskassan, För- säkringskassans administration, Försäkringskassans interna organisation, eller Försäkringskassan och omgivande aktörer). Ämnet anger vilken aspekt av ersättningsslagen som diskuteras.

Utöver detta finns även variabler som beskriver kritik mot Försäkringskassan, föreslagna åtgärder på problem samt vilka aktörer som framträder i artiklarna och inslagen. Kritik har samlats inom sex områden med följande rubriker: (1) regelverkets konstruktion – kritik mot politiska nivån, (2) Försäkringskassans kompetensnivå, effektivitet och tillförlitlighet, (3) tillämpning av regel- verk/bedömning av ärenden, (4) rehabilitering, (5) Försäkringskassans interna organisation samt (6) Försäkringskassan och andra aktörer.

Koderna för åtgärder har samlats inom åtta områden: (1) politiska beslut och politisk styrning, (2) tillämpning, utredning och kontroll, (3) service och bemöt- ande, (4) rehabilitering, (5) omprövning av beslut och granskning av Försäk- ringskassan, (6) Försäkringskassans interna organisation, (7) samverkan samt (8) övriga åtgärder.

Aktörerna, slutligen, har delats in i 16 grupper: (1) privatperson, (2) regeringen

eller politiker i regeringsställning, (3) övriga politiker, (4) generaldirektör vid Försäkringskassan eller Riksförsäkringsverket, (5) annan representant vid Försäkringskassan eller Riksförsäkringsverket, (6) offentlig förvaltning i lands- ting eller region och i kommun, (7) övriga myndigheter och offentliga organis- ationer, (8) vårdpersonal eller annan företrädare för vårdgivare, (9) arbetsgivar- och företagarorganisationer, (10) fackförbund eller fackliga centralorganisation- er, (11) frivillig- och intresseorganisationer, (12) representanter för enskilda företag, (13) företrädare från det juridiska området, (14) medieföreträdare, (15) forskare eller representanter för högskolesektorn samt (16) övriga aktörer. Kritik, åtgärder och aktörer har kodats enligt totaltäckningsprincipen medan fokus, perspektiv och ämne har kodats enligt huvudandelsprincipen (Esaiasson m.fl. 2012:207). Med totaltäckningsprincipen kan flera variabelvärden komplet- tera varandra och det finns ingen egentlig gräns för hur många kodningar som kan göras. Med huvudandelsprincipen är variabelvärdena däremot ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att endast ett alternativ kan väljas för varje artikel eller inslag. Ett balansmått som anger grundtonen i artiklarna och inslagen har använts och graderats i fem steg – starkt negativ, svagt negativ, neutral, svagt positiv och starkt positiv. Balansmåttet anges i en skala mellan –2 och 2, med 0 som neutral ton.

Formuleringen av kodschemat har gjorts i flera steg. Först gjorde vi en prov- kodning av 100 artiklar med variabler som visade sig vara alltför detaljerade för att kunna hanteras i en kvantitativ innehållsanalys. Men denna kodning gav idéer om hur kodschemat kunde förenklas utan att viktiga dimensioner skulle försvinna. En av svårigheterna bestod i att återge de frågor som kan vara viktiga för Försäkringskassan, men som i första hand gäller det politiskt beslutade regelverkets utformning snarare än Försäkringskassans tillämpning av det. Vi utvecklade kodschemat ytterligare för att minimera riskerna för alternativa tolkningar. Därefter provkodades 50 artiklar. Fortfarande var schemat för kom- plicerat, så vi justerade det igen och kodade om dessa 50 artiklar ett par gånger tills vi bedömde att det inte längre innehöll variabler som riskerade att leda till oklarheter. Därefter gjorde en av oss stickprovskontroller av ett tiotal artiklar som endast den andra tidigare hade kodat. Kodningen var i stort sett samstäm- mig. En av oss kodade också ytterligare ett 20-tal artiklar vid två tillfällen, med endast ett fåtal avvikelser mellan tillfällena. När det gäller variabler gjorda enligt totaltäckningsprincipen var det något fall där vi kodat med fler koder än vid tidigare tillfället och i något fall var kodningen noggrannare vid den föregå- ende kodningen. Det fanns inga avvikelser när det gäller själva inriktningen gällande dessa koder för totaltäckningsprincipen. Enstaka avvikelser fanns för variablerna som kodats enligt huvudandelsprincipen. Björn Johnsons kvantita- tiva innehållsanalys om sjukfrånvaron (Johnson 2007) har fungerat som refer- ensram för den här studien i fråga om intrasubjektiviteten. I studien om sjuk- frånvaron var bedömningen att en intrasubjektivitet på mellan 80 och 94 procent är fullt acceptabel. Vi bedömer att vi i denna studie uppnår en överensstäm- melse i kodningen motsvarande den nivån.

Bilaga 2. Kodschema

1 Löpnummer Löpnummer

2 Datum Artikelns publiceringsdatum

3 Rubrik Artikelrubrik

4 Tidning/Program Tidningens namn

0 Aftonbladet 1 Dagens Nyheter 2 Göteborgs-Posten 3 Sydsvenskan

4 Västerbottens Folkblad (Folkbladet) 5 Östersunds-Posten 6 Dagens Eko 16.45 5 Typ Artikeltyp 0 Nyhetsartikel 1 Debattartikel 2 Ledarartikel 3 Kolumn 4 Insändare 5 Reportage 6 Nyhetsinslag 7 Reportage, radio

6 Fokus Ersättningsslag alternativt Försäkringskassan

som organisation (huvudandelsprincipen)

0 Sjukpenning

1 Förtidspension (aktivitetsersättning och sjukersättning) 2 Assistansersättning 3 Handikappersättning 4 Vårdbidrag 5 Föräldrapenning 6 VAB-ersättning 7 Bostadsbidrag 8 Socialförsäkringarna sammantaget 9 Försäkringskassan som organisation 10 Ej applicerbart

7 Perspektiv Perspektiv på frågan som diskuteras i artikeln

(huvudandelsprincipen)

0 Juridiskt

2 Privatekonomiskt 3 Politiskt 4 Medicinskt 5 Socialt 6 Genusperspektiv 7 Arbetsmarknadsperspektiv 8 Administrativt

9 Annat/flera perspektiv/ej applicerbart

8 Ämne Aspekt av områden som är centrala för

Försäkringskassans uppdrag (huvudandelsprincipen)

0 Det politiskt beslutade regelverket 1 Grad av försäkringsutnyttjande

2 Försäkringskassans förmåga att fullgöra sitt uppdrag generellt