I delar av materialet framstår Försäkringskassan som politisk aktör. Med detta syftar vi på att myndigheten tar en aktiv del i utformningen av regelverket eller gör politiska avvägningar kring hur socialförsäkringarna ska fungera. Detta ser ut att vara särskilt uttalat vid regelförändringen för sjukförsäkringen från år 2008 och framåt.
Medierapporteringen ger intrycket att Försäkringskassan gavs, alternativt på eget initiativ tog, ett större ansvar för att fastställa själva regelverket, inte endast att tolka och tillämpa det. Det finns alltid ett tolkningsutrymme vid tillämpning- en av regelverk, men under denna period framstår det som om regelverket var under diskussion.
Rapporteringen ger framför allt intrycket av en ogenomtänkt reform, som till- kommit under tidspress, och att ansvarsfördelningen blev oklar i den förvirrade situation som rådde. Det uppstod då ett större tolkningsutrymme för Försäk- ringskassan. Ett citat från en nyhetsartikel i Göteborgs-Posten från sommaren 2008 illustrerar medias bild av denna situation. Artikeln har rubriken ”Hård kritik mot nya sjukskrivningsregler. Idag debatteras regeringens kontroversiella förslag”.
Kassan ska nu både utbilda den egna personalen och informera allmänheten. Men många frågor har inget svar än. Trots att reformen införs den 1 juli saknas fortfarande viktiga pusselbitar. Regeringen har exempelvis lovat satsa 3,4 miljarder på en rehabiliteringsgaranti och förstärkt företagshälsovård. Men något färdigt förslag finns inte. (…) Det är också oklart vad som händer med dem som inte längre är berättigade till sjukförsäkring, efter den bortre parentesen. Cristina Husmark Pehrsson lovade i GP i mars att ingen ska behöva söka socialbidrag, men den utfästelsen har sedan dragits tillbaka. (Göteborgs-Posten 4 juni 2008)
Det framstår som om Försäkringskassan under denna tid hade del av ansvaret för själva utformningen av regelverket. De empiriska kvantitativa data, som tyder på att Försäkringskassan under denna tid hade ansvar för själva utform- ningen av regelverket, är bland annat att det politiska perspektivet blev mer framträdande. Denna utveckling skedde i kombination med att det övergripande ämnet för rapporteringen alltmer var tillämpningen av regelverket, inte utform- ningen av det politiskt beslutade regelverket.
Det blev också ett större fokus på Försäkringskassan som organisation istället för på enskilda ersättningsslag, det vill säga Försäkringskassan pekades oftare ut som aktör med tydligt ansvar.
Detta tydligare aktörskap gav dock ingen effekt när det gäller Försäkringskas- sans deltagande i medierapporteringen. Antalet kodningar av Försäkringskassan som aktör, som innebär att en representant från Försäkringskassan citeras eller refereras, minskade samtidigt som det blev ett ökat fokus på myndigheten som organisation. Vi gör tolkningen att rapporteringen hade blivit mer negativt vinklad, och att man framförde kritik mot Försäkringskassan, men inte lät representanter från myndigheten uttala sig lika ofta som tidigare.
Ett citat från en nyhetsartikel i Dagens Nyheter (från TT) från sommaren 2008 illustrerar innebörden av myndighetens politiska roll. Försäkringskassan fick hård kritik för de rekommendationer som myndigheten formulerade gällande rätten till fortsatt sjukpenning. Regeringen ansåg att rekommendationerna inte låg i linje med lagstiftningens intentioner. Artikelrubriken var ”Försäkrings- kassan backar om regler”
Socialminister Cristina Husmark Pehrsson (m) kritiserade myndigheten, som till en början höll fast vid sin tolkning – att det ska finnas ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom några månader för att denne inte ska hamna på den lägre ersättningsnivån och sedan utförsäkras. Efter ett krismöte mellan socialdepartementet och Försäkringskassan backade myndigheten. I ons- dagens pressmeddelande framgår att Försäkringskassan inte kommer med egna rekommendationer framgent, utan endast ska återge vad som står i lagen och propositionen. ”Försäkringskassan har ett viktigt uppdrag. Därför välkomnar jag att myndigheten nu har anpassat råd och rekommendationer till vad som finns i lag och proposition. Den information som gick ut till de försäkrade överensstämde inte med lagen. Att det nu har ändrats är väl- kommet, liksom att myndigheten nu skickar ut ny information”. (Dagens
Nyheter 10 juli 2008)
I artikeln är det endast socialförsäkringsministern som uttalar sig, det vill säga inte någon representant från Försäkringskassan. Artikeln hänvisar endast kort till ett pressmeddelande som Försäkringskassan skickat ut, som socialförsäk- ringsministern kommenterar. Vi gör tolkningen att rapporteringen indikerar att Försäkringskassan har agerat utanför sin myndighetsroll – politiskt – och att agerandet kan beskrivas som okunnigt, orättvist eller känslokallt.
I medierapporteringen finns även exempel på att Försäkringskassan till stor del befrias från ansvar för den uppkomna situationen. Ett citat från en ledare i
Västerbottens Folkblad från hösten 2009 är ett exempel på detta. Artikelns
Än en gång ser vi att Försäkringskassan och indirekt regeringen gör allt för att neka människor sjukpenning, trots att individen har rätt att få ersättning. (…) Kassan hävdade att mannen hade arbetsförmåga ”i ett annat arbete”. Detta uttryck ”annat förekommande arbete” är bara ett av flera exempel på hur regeringen och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) dragit åt tumskruvarna för sjuka och människor med olika fysiska och psykiska begränsningar. Och när det överklagas och människor får rätt i högre instans skyller Husmark Pehrsson på att kassan gjort fel tolkning. Med detta område är och förblir ministerns hela ansvar! Det är hon som vill tänja reglerna så att det till sist brister! (Västerbottens Folkblad 23 september 2009)
Även i denna artikel kritiseras Försäkringskassan, men samtidigt läggs ansvaret ytterst på den politiska nivån. Med den ansvarsfördelningen skulle Försäkrings- kassan kunna betraktas som ansvarig endast för tillämpningen och därmed inte vara någon tydligt politisk aktör. Vi gör dock tolkningen att tidningen vill lyfta fram att Försäkringskassan trots allt fått en roll i att utforma regelverket, genom att regeringen förväntar sig att myndigheten prövar ett strikt regelverk, som vid behov kan anpassas om det underkänns i juridiska processer.
Denna ledare ger uttryck för att regeringen har en uttalad plan att låta Försäk- ringskassan bli ett verktyg i utformningen av regelverket, inte att situationen uppstått på grund av att reformen är ogenomtänkt och framtagen under tids- press.
Vi bedömer att Försäkringskassan även under andra delar av perioden till viss del ges en politisk roll vid tillämpningen av regelverket. En vanligt förekomm- ande kritik mot Försäkringskassan i medierapporteringen är att myndigheten tillämpar regelverket alltför strikt. Vi uppfattar att en sådan kritik inte i första hand fokuserar på att Försäkringskassan saknar tillräckliga kunskaper om regel- verket för att kunna fatta rätt beslut. Istället framstår det som om kritiken bott- nar i missnöje med Försäkringskassans känsla för rättvisa och empati. Kritiken ser ut att utgå från att Försäkringskassan har ett politiskt handlingsutrymme att tolka regelverket fritt utifrån vad som är rättvist.