Omprövning av beslut och granskning av Försäkringskassan omfattar framför
allt rapportering om enskilda fall då Försäkringskassans beslut har överklagats. Det kan handla om att enskilda begär omprövning av sina beslut hos Försäk- ringskassan, men det rör sig också om juridiska processer då en enskild har överklagat ett beslut i till en förvaltningsdomstol.
Åtgärdskategorin omfattar även anmälan till Justitieombudsmannen samt krav på oberoende granskning av Försäkringskassan. Det sistnämnda syftar på rap-
portering som förmedlar krav på utredning eller granskning av stora delar av Försäkringskassans verksamhet, alternativt av verksamheten som helhet.
En nyhetsartikel från Västerbottens Folkblad från hösten 2006 är en av ett flertal artiklar som beskriver juridiska processer i samband med överklagande av beslut. Artikelrubriken är ”Försäkringskassan går till kammarrätten för att få rätt”. Citatet nedan är hämtat från den aktuella artikeln.
Försäkringskassan anser inte att en trafikskadad kvinna i Skellefteå har rätt till hel aktivitetsersättning, vilket länsrätten sagt att hon har. Kassan går därför vidare till kammarrätten. (…) I överklagan till kammarrätten skriver företrädare för försäkringskassan att utredningen visar att kvinnans arbetsförmåga är nedsatt till minst hälften, men inte mer. Därför anser försäkringskassan att länsrättens beslut ska upphävas. (Västerbottens
Folkblad 24 oktober 2006)
När det gäller kravet på oberoende granskning av Försäkringskassan totalt sett kan nedanstående citat från en nyhetsartikel i Göteborgs-Posten i början av 2009 fungera som exempel. Dåvarande Socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson framhåller behovet av en tillsynsmyndighet för Försäkrings- kassans område. Myndigheten som åsyftas är Inspektionen för socialförsäkring- en, ISF, som påbörjade sitt uppdrag den 1 juli 2009 (ISF, 2013). Artikeln, som även tog upp landstingens ansvar för den medicinska rehabiliteringen, har rubriken ”Husmark kritisk till landsting: ’Tar inte sitt ansvar för rehabilitering- en’.
Inom kort kommer hon också att kunna presentera generaldirektör och riktlinjer för den nya tillsynsmyndighet som från och med den 1 juni ska granska Försäkringskassan. Cristina Husmark Pehrsson anser att den senaste tidens turer kring Försäkringskassan visar på betydelsen av tillsyn. ”Det gör mig upprörd att man när man stiftade den nya myndigheten 2005 lade ned den oberoende tillsynen. Försäkringskassan betalar ut 435 miljarder, det är nästan halva statens utgifter, och vi har ingen kontrollmyndighet.”
(Göteborgs-Posten 16 februari 2009)
Samverkan
Åtgärder inom samverkan inbegriper bland annat ökad samverkan med arbets- givare, med intygsskrivande läkare och med andra myndigheter.
En insändare skriven av en läkare i Göteborgs-Posten våren 2011 framför krav på bättre samverkan mellan Försäkringskassan och intygsskrivande läkare. Artikeln innehåller många andra aspekter som är intressanta för studien, men här fokuserar vi på samverkan mellan läkarkåren och Försäkringskassan. Rubr- iken är ”Läkarens bedömning misstros av samhället”.
I många fall räcker det inte längre med ett tydligt formulerat sjukintyg, utan för att fortsätta handläggningen av en patient krävs långa telefonsamtal med Försäkringskassans handläggare. Under dessa samtal får vi läkare ofta återberätta det som redan står i intyget samt förklara medicinskt för
handläggaren vad sjukdomen innebär för patienten. (…) Patienten fick avslag av Försäkringskassan och upplevde i sin kontakt med handläggaren en inställning som om han vore en förbrytare. Då han psykiskt mådde väldigt dåligt blev jag kontaktad av handläggaren. Under samtalets gång visade det sig att handläggaren inte hade tillräckliga kunskaper om ångest- och depressionsrelaterade symtom. (…) Detta samtal, som bara är ett av många liknande samtal som vi läkare har med Försäkringskassans handläggare, belyser ett stort systemfel. Antingen litar samhället på de medicinska bedömningar som vi läkare gör eller så bör Försäkringskassan ta fram ett bättre verktyg för att hitta det fåtal läkare som missbrukar systemet. (Dagens
Nyheter 20 april 2011)
Artikeln förmedlar att Försäkringskassan behöver bli bättre på att lyssna på läkarkåren och på att respektera läkarnas kompetens. Vi vill tydliggöra att det finns två huvudinriktningar gällande läkarnas sjukintyg. Den ena inriktningen innebär, som i den citerade artikeln, ett fokus på dialog, att Försäkringskassan ska bli bättre på att lyssna på läkarkåren och utveckla ett samarbete. Den andra inriktningen har vi placerat inom området tillämpning, utredning och kontroll som beskrivits ovan. Inom detta område finns ett variabelvärde som istället fokuserar på att det finns behov av ökad kontroll av läkares sätt att skriva sju- kintyg. Med det synsättet är inte ömsesidigheten i relationen eller betydelsen av att lyssna på läkarkåren uttalat.
Rehabilitering
Åtgärder inom området rehabilitering har vi särredovisat därför att rehabiliter- ing är centralt för Försäkringskassan och omdebatterat i media. Inom området ingår bland annat åtgärder som handlar om att arbeta mer aktivt med den arbets- livsinriktade rehabiliteringen, att satsa mer på tidiga rehabiliteringsinsatser, om ökad tillämpning av sjukskrivning på deltid alternativt anpassning efter lägre arbetskapacitet samt rehabiliteringsprojekt eller rehabiliteringsmetoder. Det finns även åtgärder som handlar om arbetsgivarnas roll och ansvar i rehabiliter- ingsprocessen.
Ett inslag i Ekot från sommaren 2005 rapporterar om ett förslag från Försäk- ringskassan om att det ska skapas en alternativ arbetsmarknad för långtidssjuk- skrivna. Inslaget är kodat med en åtgärd som innebär krav på ökad tillämpning av sjukskrivning på deltid alternativt anpassning efter lägre arbetskapacitet.
Försäkringskassan vill skapa en särskild arbetsmarknad för långtids- sjukskrivna och tror att den skulle kunna få flera hundratusen personer i arbete och sänka kostnaderna för sjukförsäkringen. Arbetslivminister Hans Karlsson gör tummen ner för förslaget, men de sjukskrivna som Ekot har talat med, på ett av Försäkringskassans kontor i Stockholm, tycker att förslaget är bra. ”Mycket av problemet som Försäkringskassan har med långtidssjuk- skrivna, det är att folk helt enkelt inte får några jobb. Och att gå i arbetslöshet det blir man inte frisk av, det blir man ganska sjuk av”. (Ekot 30 juni 2005)
Nedanstående citat exemplifierar rapportering om tidiga rehabiliteringsinsatser. Citatet kommer från en nyhetsartikel i Sydsvenskan (från TT) från våren 2012. Artikeln har rubriken ”Tidig sjukhjälp ökar frånvaro”.
Sjukskrivna som får tidiga hjälpinsatser blir borta längre från jobbet och blir oftare sjukpensionerade. Rehabiliteringen låser in och förstärker identiteten som sjuk, enligt en studie. Tvärtemot den vanliga uppfattningen minskar tidiga rehabiliteringsinsatser inte alltid risken för fortsatt sjukskrivning. Det visar en undersökning bland 13 500 sjukskrivna som Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering (Ifau) gjort. (Sydsvenskan 9 maj 2012)