Beräkning av bostadsbristen

Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur bostadsbrist kan beräknas.35 _{I modellen föreslår Boverket att bostadsbrist}

mäts som antal, eller andel, hushåll som saknar en rimlig bostad. Det beräknas utifrån sex kriterier: hur många hushåll som har fuktproblem, är trångbodda, har ansträngd boendeekonomi, långt pendlingsavstånd, som flyttar mycket och som haft både ansträngd boendeekonomi och varit trångbodda under en längre tid. Boverket lyfter i rapporten att kombinationer av måtten, främst trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, är särskilt intressanta.

Bostadsbrist i länet

Nedan redovisas hur stor andel av hushållen i länets kommuner som var trångbodda, hade ansträngd boendeekonomi eller som både var trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi 2018, vilket är det senaste år som Boverket har kunnat göra beräkningar för. I Västerbottens län var 5,9 % eller 7 552 hushåll trångbodda 2018. Samma år hade 5,1 % eller 6 515 hushåll ansträngd boendeekonomi och 0,9 % eller 927 hushåll var både trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi.

Trångboddhet och ansträngd boendeekonomi

För att beräkna trångboddhet har Boverket utgått från Socialstyrelsens riktlinjer som säger att för att ett hushåll inte ska anses vara trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver

vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum men med beaktande av stigande ålder och personlig integritet bör barn inte behöva dela sovrum. Vuxna som inte är sambo bör inte behöva dela sovrum.

Ansträngd boendeekonomi beräknas genom att Boverket utgår från SCB:s norm för baskonsumtion i vilken det ingår en schabloniserad boendeutgift baserad på hushållsstorlek och genomsnittlig

lägenhetshyra i den region hushållet bor i. Detta jämförs sedan med hushållets disponibla inkomst. Är inkomsten lägre än baskonsumtionen anses hushållet ha ansträngd boendeekonomi.

35 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.

35 Tabell 4. Bostadsbrist i kommunerna i Västerbottens län år 2018.

Kommun Andel _trångbodda

Andel med ansträngd boende- ekonomi Andel trång- bodda och ansträngd boende- ekonomi Bjurholm 3,8 % 5,3 % ... Dorotea 4,2 % 5,6 % 0,4 % Lycksele 5,7 % 4,4 % 0,6 % Malå 4,8 % 4,9 % 0,5 % Nordmaling 4,5 % 4,5 % 0,6 % Norsjö 4,0 % 4,9 % 0,7 % Robertsfors 4,0 % 4,2 % 0,6 % Skellefteå 4,9 % 3,9 % 0,6 % Sorsele 5,2 % 6,8 % 0,8 % Storuman 4,9 % 5,8 % 0,3 % Umeå 7,0 % 5,8 % 0,9 % Vilhelmina 6,3 % 6,1 % 0,9 % Vindeln 4,3 % 5,0 % 0,6 % Vännäs 5,0 % 3,9 % 0,6 % Åsele 3,7 % 6,4 % ...

Bostadsbrist drabbar inte alla i lika hög utsträckning

Som redovisas i föregående kapitel har bostadspriserna inte sjunkit under pandemin. För många fungerar sannolikt bostadsmarknaden alltså ganska väl och hushåll med god ekonomi och en trygg situation på arbetsmarknaden har även under pandemin haft goda förutsättningar att tillgodose sina behov av bostäder. För andra är bostadbristen mer påtaglig. Stigande priser leder till att trösklarna in på bostadsmarknaden höjs. Samtidigt är hyresnivåerna i nyproduktion höga för många hushåll och i kommuner med hög efterfrågan är konkurrensen om bostäderna med lägre hyror i det befintliga beståndet hård.

Enligt Boverkets beräkningar är en större andel hushåll där någon är född utomlands trångbodda och/eller har ansträngd boendeekonomi än vad det är i hushåll där ingen är född utomlands. Det gäller även hushåll i åldersgruppen 19-29 år där en högre andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med andra åldersgrupper. Även när det gäller hushåll som bor i hyresrätt eller specialbostäder har en större andel ansträngd boendeekonomi än hushåll som bor i ägande- eller bostadsrätt. Detsamma gäller

ensamstående med barn där en större andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med hushåll utan barn.36

Många hushåll har låg ekonomisk standard

I Västerbottens län fanns 2019 cirka 20 % av 20-29 åringarna och cirka 26 % av de över 80 år i hushåll med låg ekonomisk standard. Det är en högre andel än i andra åldersgrupper där motsvarande andel var mellan 8-12 %. En ännu större andel hushåll med låg ekonomisk standard fanns bland de som flyttat till länet från andra länder. År 2019 fanns cirka 56 % av dem som flyttade till Västerbotten från andra länder för 1-2 år sedan i hushåll med låg ekonomisk standard. Andelen sjunker i takt med antal år i Sverige men 2019 fanns totalt cirka 31 % av de utrikes födda i länet i hushåll med låg ekonomisk standard. Det kan jämföras med motsvarande andel för samtliga i Västerbottens län som var 14,7 % år 2019. Andelen med låg ekonomisk standard skiljer sig också åt mellan olika hushållstyper. Bland ensamstående med barn fanns cirka 36% i ett hushåll med låg ekonomisk standard 2019 och bland ensamstående kvinnor med barn var motsvarande andel 42 %.1

1 SCB, statistikdatabasen, andel personer i hushåll med inkomst lägre än 60% av medianvärdet efter region och ålder. Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. 2019 låg gränsen på 157 000 kronor för en ensamstående person. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn ligger gränsen på 385 000 kronor.

36 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.

3 7

Beräkningarna kan användas för fortsatt analys och planering av åtgärder Regeringen har lämnat ett förslag om förändring av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Om ändringen träder i kraft skulle det innebära att den analys som kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska grundas på får en tydligare inriktning på de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden och att Boverket får i uppdrag att förse kommunerna med underlag för analyserna.37

Beräkningarna av bostadsbristen kan dock redan nu användas som utgångspunkt för fortsatt analys och planering av insatser och åtgärder riktade till de hushåll som har svårt att tillgodose sina behov och påverka sin boendesituation. Det gäller både vid analyser av det utbud av bostäder som finns i förhållande till den brist som identifierats, vilka bostadsförsörjningsverktyg som används och kan användas, samt om de är tillräckligt effektiva för att nå de grupper som har störst behov.

Foto: Mostphotos.