Titel: Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021
Redaktörer: Ida Backe, Sandra Bingebo, Anton Brännvall, Nina Sandvik, Johanna Wadstein
Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild omslag: Malåbostaden AB
Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00
E-post: vasterbotten@lansstyrelsen.se
Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 405-6214-2021
A
Förord
Länsstyrelsen har i uppdrag att årligen analysera bostadsmarknaden i Västerbottens län, hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen samt hur planeringen för bostadsförsörjningen samordnas inom och mellan kommuner och regionalt. I denna rapport redovisar Länsstyrelsen i Västerbotten detta uppdrag.
Trots att ekonomin vände nedåt i svallvågorna av coronapandemin har efterfrågan på bostäder varit hög i delar av länet och bostadspriserna har fortsatt stiga. Däremot har takten i bostadsbyggandet mattats av för andra året i rad. Detta i ett läge när fler bostäder är en av de viktigaste pusselbitarna för att de investeringar som görs i norra Sverige ska komma länet till del. Nu pågår en intensiv planering, förväntningarna på byggandet stiger och det finns gott hopp om både en högre byggtakt och inflyttning till länet kommande år.
En utblick över länet visar att förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut. Bostadsbyggande har i huvudsak skett i Umeå under 2000-talet, men på senare år har allt fler byggkranar börjat synas även i Skellefteå. På andra håll befinner sig många kommuner i ett läge där det är svårt att finansiera nyproduktion. Samtidigt syns en trend med hemarbete och ”hemestrande” som kan få fler att överväga boende i mindre tätorter och på landsbygden, vilket skulle kunna bidra till förändrade marknadsförutsättningar.
Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande. Bostadsbrist slår ojämlikt och många befinner sig i en osäker situation på bostadsmarknaden.
I årets rapport uppmärksammas särskilt situationen för våldsutsatta. Den undersökning som genomförts visar att det förekommer att kvinnor nekats plats i skyddade boenden och att det kan vara svårt att ordna långsiktiga boendelösningar. Länsstyrelsen fortsätter följa utvecklingen och fick den 10 juni ett nationellt uppdrag att samordna en kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende. Denna rapport redovisas till Boverket men riktar sig även till kommuner, byggaktörer och andra som är intresserade av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet. Vår förhoppning är att den ska bidra till en fortsatt diskussion om hur vi kan få en fungerande bostadsförsörjning för alla.
Helene Hellmark Knutsson
Innehåll
Sammanfattning 1
1. Läget i länet 3
1.1. Stora investeringar görs i länet 3 1.2. Lägre andel arbetslösa i Västerbotten än i andra län 3 1.3. Befolkningsutvecklingen i länet 6 2. Bostadsmarknaden i Västerbottens län 8 2.1. Splittrat läge på bostadsmarknaden 8 2.2. Är pandemin början på ett paradigmskifte? 9 2.3. Kommunernas bedömning av läget 10
2.4. Bostadsbyggandet i länet 14
2.5. Bostadsbeståndet i Västerbottens län 26 2.6. Utvecklingen av priser och hyror 28
3. Läget för olika grupper 34
3.1. Beräkning av bostadsbristen 34
3.2. Läget för ungdomar 38
3.3. Läget för studenter 40
3.4. Läget för äldre 42
3.5. Läget för personer med funktionsnedsättning 47
3.6. Läget för nyanlända 49
3.7. Läget för personer utsatta för våld 51 3.8. Personer som inte kan tillgodose sina behov på
ordinarie bostadsmarknad 55
4. Kommunernas arbete med bostadsförsörjning 65 4.1. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen 65 4.2. Samverkan om bostadsförsörjningen 68
4.3. Allmännyttan 69
4.4. Kommunernas översiktsplanering 70
4.5. Kommunernas markpolitik 71
5. Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen 72 5.1. Medverkan i kommunala planprocesser 72 5.2. Handläggning av investeringsstöd 72 5.3. Övriga insatser kopplat till bostadsförsörjning 73
1
Sammanfattning
När coronapandemin drabbade länet, Sverige och världen höjdes
varningsflaggor för att hög arbetslöshet och sjunkande bostadspriser skulle kunna följa i dess spår. De värsta farhågorna tycks dock inte ha infriats. Västerbottens län har klarat sig relativt bra sett till hur arbetslösheten har utvecklats och bostadspriserna har fortsatt att stiga. Nu står länet inför ett läge där näringslivet gör stora investeringar vilket förväntas påverka såväl arbets- som bostadsmarknaden under lång tid framöver. Det innebär att kommunerna, tillsammans med andra aktörer, behöver arbeta hårt för att få fram bostäder för de som vill flytta till länet de kommande åren.
I årets bostadsmarknadsenkät är det sex kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunen. Därmed bryts den trend som pågått sedan 2016 där antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott har minskat för varje år. Samtidigt är det en majoritet av länets kommuner som bedömer att det är balans eller att det finns ett överskott av bostäder. Bostadsmarknaden ser således olika ut beroende på var i länet du befinner dig.
Det gäller även bostadsbyggandet, 86 % av alla lägenheter som byggts under 2000-talet finns i Umeå kommun, 8 % i Skellefteå kommun och 2 % i Vännäs kommun. En stor del av nyproduktionen utgörs av hyresrätter men det har även byggts en relativt stor andel bostadsrätter de senaste åren. Under 2020 sjönk dock antalet nybyggda bostäder i länet för andra året i rad vilket framförallt berodde på en lägre byggtakt i Umeå kommun. De kommande åren förväntas dock byggtakten öka. Precis som tidigare år är det framförallt i Umeå, men även i Skellefteå som nybyggnation väntas ske. I Skellefteå bedömer kommunen att det kommer att påbörjas lika många lägenheter under 2021 och 2022 som det har byggts i kommunen de senaste 20 åren. Bostadspriserna i länet har fortsatt att stiga. Skellefteå kommun fortsätter att sticka ut med stora prisökningar på såväl bostadsrätter som småhus.
I Umeå kommun är bostadsmarknaden fortsatt stark och där har framförallt priset på bostadsrätter ökat. Även i flera andra kommuner stiger priserna på småhus, men på vissa håll är både priser högre och prisökningar större på fritidshus.
I de flesta av länets kommuner tillkommer få lägenheter genom ny- eller ombyggnation då låga priser, svag andrahandsmarknad och vikande befolkningsunderlag gör att det är svårt att få låna till bostadsbyggande. Investeringsstödet för hyresbostäder har dock bidragit till att det har byggts nytt även i kommuner med en svag bostadsmarknad.
Bostadsförsörjning är dock mer än bara byggande och det är en
utmaning att säkerställa att det finns bostäder som kan efterfrågas även av grupper med särskilda behov eller låga inkomster. Kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät visar att det är få som använder sig av hyresgarantier eller lämnar ekonomiskt stöd till hushåll för att minska deras boendekostnader. Svaren visar också att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar i sex av länets kommuner. Kommunernas bedömningar visar dock att läget har förbättrats både för ungdomar, studenter, och personer med funktionsnedsättning jämfört med förra året. När det gäller utbudet av särskilt boende för äldre uppger i år i tolv kommuner att det råder balans vilket är en stor förbättring jämfört med 2016. Samtidigt svarar flera kommuner att det finns ett otillräckligt antal platser i senior- och trygghetsboenden. Boendeformer för vilka behov och efterfrågan kan komma att öka i takt med att länets befolkning blir allt äldre.
I årets bostadsmarknadsanalys uppmärksammas särskilt situationen på bostadsmarknaden för våldsutsatta personer. Den undersökning som genomförts visar att det förekommit att kvinnor nekats plats på skyddade boenden, att många ordnat plats utan biståndsbeslut från socialtjänsten och att det är en utmaning att ordna långsiktiga boendelösningar för den som är utsatt för våld. Fler förturer lyfts fram som något som skulle underlätta för att ordna långsiktiga boendelösningar för fler. Det är angeläget att fortsätta följa utvecklingen för våldsutsatta. Länsstyrelsen Västerbotten har fått i uppdrag att samordna en nationell kartläggning av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer att ordna stadigvarande boende som ska redovisas i mars 2022.
Kommunerna ska genom riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Flera kommuner saknar dock aktuella riktlinjer. I alla
kommuner sker intern samverkan i planeringen för bostadsförsörjningen. Samverkan rör framförallt bostäder för de som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad. Det är mer ovanligt att samverkan sker mellan kommuner men flera samverkar med andra aktörer, så som privata hyresvärdar och byggaktörer. Många av länets kommuner behöver anta nya riktlinjer för bostadsförsörjningen samtidigt som resurserna för att arbeta med det kan vara begränsade. Det kan därför finnas goda skäl att samverka, framförallt i arbetet med de analyser som ska tas fram som underlag till riktlinjerna.
3
1. Läget i länet
1.1. Stora investeringar görs i länet
De kommande åren förväntas näringslivet göra stora investeringar i norra Sverige samtidigt som planeringen av Norrbotniabanan från Umeå till Luleå fortsätter. På flera håll syns också en positiv utveckling inom besöksnäringen som har förutsättningar att fortsätta växa. Detta är något som förväntas påverka arbetsmarknaden i länet under lång tid. Nya jobb förväntas inte bara skapas som en direkt följd av de aviserade investeringarna, många jobb förväntas också uppstå i spåren av investeringarna och inom offentlig sektor som behöver växa om inflyttningen till länet tar fart. De mest påtagliga förändringarna förväntas ske i Skellefteå där kommunen nu planerar för en kraftig befolkningstillväxt och i Umeå siktar kommunen alltjämt på att bli 200 000 invånare år 2050. För att kommunerna ska ha möjlighet att ta emot de som vill flytta till och verka i länet behöver det byggas bostäder i hög takt de kommande åren. Samtidigt måste utmaningar kopplat till kompetensförsörjning och infrastruktur hanteras. Detta ställer höga krav på kommunerna, men även på andra aktörer, för att de investeringar som nu görs verkligen ska komma länet till del.
1.2. Lägre andel arbetslösa i Västerbotten än i andra län
Under 2020 steg arbetslösheten i Sverige till nivåer som inte skådats sedan finanskrisen. Västerbottens län har dock jämfört med andra delar av Sverige klarat sig relativt bra sett till hur arbetslösheten utvecklats under pandemin. I april 2021 var 6,0 % av arbetskraften (5,5 % av kvinnorna och 6,6 % av männen) i Västerbottens län inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det var den lägsta andelen i landet och kan jämföras med motsvarande andel i riket som helhet som var 8,2 %.1 SCB:s mätningar visar att arbetslösheten i länet sjönk under 2020 till i
genomsnitt 6,6 % jämfört med 6,9 % under 2019.2 Enligt Arbetsförmedlingen
var andelen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i april 2021 lägst i Sorsele kommun med 5,1 % och högst i Åsele kommun med 9,1 %. Att arbetslösheten är relativt sett lägre i Västerbotten skulle delvis kunna förklaras av en relativt hög andel sysselsatta inom offentlig sektor som inte har drabbats av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin i samma utsträckning som andra branscher.
1 Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i april 2021.
2 SCB, (2021), Statistiskt meddelande, arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 2020.
Samtidigt har vissa branscher drabbats hårdare än andra även i Västerbottens län, som exempelvis hotell- och restaurangnäringen.
Arbetslösheten är dock högre för vissa grupper. För de mellan 18-24 år steg arbetslösheten från 8,6 % i mars 2020 till 11,2 % i augusti 2020 för att i april 2021 ligga på 8,9 %. Även bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än genomsnittet för länet. I april 2021 var 7,5 % av utrikes födda öppet arbetslösa och 10,6 % inskrivna i program med aktivitetsstöd.3
Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning i länet ökade under 2020, från cirka 4 100 personer till cirka 7 400 personer.4 Ökningen var särskilt stor
bland de under 24 år där antalet nästan fördubblades.
Figur 1. Antal personer som fått arbetslöshetsersättning i Västerbottens län 2019- 2020. 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 -2 4 å r 25 -2 9 å r 30 -3 4 å r 35 -3 9 å r 40 -4 4 å r 45-49 å r 50 -54 å r 55-59 å r 60 + å r -2 4 å r 25 -2 9 å r 30 -3 4 å r 35 -3 9 å r 40 -4 4 å r 45-49 å r 50 -54 å r 55-59 å r 60 + å r 2019 2020
3 Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18-24 år och utrikes födda 16-64 år januari 2020 - april 2021.
5
Utöver de som är arbetslösa finns även andra som inte arbetar och som försörjs av ersättningar och bidrag. Andelen av befolkningen som försörjs av sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, som är i arbetsmarknadsåtgärder eller som får etableringsersättning är hög i många av länets kommuner. En jämförelse av andelen bidragsförsörjda i december 2019 och december 2020 visar att andelen ökat i tio av länets kommuner. Högst var andelen i Vilhelmina kommun med 17,4 % och lägst var andelen i Umeå kommun med 11,2 %.5
Figur 2. Andel 20-64 år som försörjdes med bidrag december månad 2019-2020.
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 2019 2020 Umeå Vännäs Storuman Vindeln Malå Robertsfors Sorsele SkellefteåBjurholmLyckseleDorotea Norsjö Nordmaling Åsele Vilhelmina
5 SCB, andel av befolkningen 20-64 år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag efter region och månad.
1.3. Befolkningsutvecklingen i länet
Befolkningen ökar
När 2020 summerades bodde det totalt 273 192 personer i Västerbottens län. Det innebär att befolkningen ökade med 1 456 personer under året. Jämfört med 2019 ökade befolkningen i fler kommuner. Som tabell 1 visar så haltar dock befolkningsutvecklingen på många håll och sedan 2010 är det bara i fyra kommuner som befolkningen har ökat.
Umeå är fortfarande den kommun som står för den största andelen av befolkningsökningen i länet, cirka 90 %. Den takt i vilken befolkningen ökade i Umeå kommun under 2020, cirka 1 %, var den lägsta sedan 2015. Umeå kommuns jämförelsevis starka befolkningsutveckling innebär att kommunen fortsätter öka sin andel av befolkningen i länet, 2020 bodde över 47 % av Västerbottningarna i Umeå kommun. Den högsta takten när det gäller befolkningstillväxten under 2020 fanns annars i Vännäs kommun där befolkningen ökade med cirka 1,4 %.6
Befolkningens fördelning mellan män och kvinnor förändrades marginellt. 2020 bodde det 3 666 fler män än kvinnor i länet, motsvarande siffra 2019 var 3 676. Liksom tidigare år var det väldigt få kommuner som hade ett positivt födelsenetto. Det vara bara i Umeå och Vännäs kommun som det föddes fler än vad som dog och så har det, med enstaka undantag, sett ut under hela 2010-talet.
Minskad invandring men ökad inflyttning från andra län
2020 var inte ett helt typiskt år när det gäller flyttrörelser till och från länet. 11 av länets 15 kommuner hade ett betydligt lägre utrikes flyttnetto under 2020 jämfört med 2019. Totalt var det 932 personer fler som flyttade till än från länet från andra länder under 2020, vilket kan jämföras med 1 635 under 2019.7 Det var det lägsta utrikes flyttnettot sedan 2005 vilket sannolikt
kan förklaras av de restriktioner för resor som införts med anledning av pandemin. Detta vägdes dock upp något av att flyttnettot från andra län var positivt under 2020 då 154 personer fler flyttade till än från länet. Motsvarande siffra för 2019 var -431 personer och 2020 var det första året sedan 2005 som flyttnettot från andra län var positivt.8
6 SCB, folkmängd och födda och döda efter region och år. 7 SCB, flyttningar efter region och år.
7 Tabell 1. Befolkningsutveckling i Västerbottens län 2019-2020.9
Kommun Folkmängd 2020 Förändring 2019-2020 Förändring 2010-2020 Bjurholm 2 387 -21 (0,87 %) -2,97 % Dorotea 2 498 -53 (-2,08 %) -13,20 % Lycksele 12 324 79 (0,65 %) -0,42 % Malå 3 024 -44 (-1,43 %) -7,64 % Nordmaling 7 108 -35 (-0,49 %) 0,14 % Norsjö 3 945 -41 (-1,03 %) -8,34 % Robertsfors 6 748 1 (0,01 %) -1,22 % Skellefteå 72 840 251 (0,35 %) 1,67 % Sorsele 2 442 -47 (-1,89 %) -10,75 % Storuman 5 826 -26 (-0,44 %) -4,80 % Umeå 130 224 1 323 (1,03 %) 12,77 % Vilhelmina 6 539 -129 (-1,93 %) -8,35 % Vindeln 5 485 62 (1,14 %) -0,40 % Vännäs 8 997 125 (1,41 %) 6,93 % Åsele 2 805 11 (0,39 %) -7,70 % Västerbottens län 273 192 +1 456 (0,54 %) 5,36 %
2. Bostadsmarknaden
i Västerbottens län
2.1. Splittrat läge på bostadsmarknaden
Läget på bostadsmarknaden i länet är splittrat. Antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder har minskat under lång tid. En trend som dock bröts i år även om inga dramatiska förändringar har skett i kommunernas bedömningar. Ett antal kommuner rapporterar återkommande att det finns ett underskott av bostäder samtidigt som det i de flesta kommunerna bedöms vara balans på bostadsmarknaden eller finnas ett utbud av bostäder som är större än efterfrågan.
Den svaga bostadsmarknaden i stora delar av länet gör att det i de flesta kommunerna är svårt att förändra utbudet av bostäder genom nyproduktion, oavsett om det finns ett underskott av bostäder eller inte. Med undantag för delar av fjällvärlden är det framförallt i Umeå kommun, och till viss del i Skellefteå kommun, som det har byggts nya bostäder i någon större omfattning de senaste åren. Det är också i dessa kommuner de flesta försäljningarna av bostäder äger rum och som det finns både förutsättningar för, och förväntningar på, att det ska byggas nya bostäder de kommande åren. Investeringsstödet för hyresbostäder har dock inneburit att det byggts bostäder även i kommuner där det annars är svårt att få till nyproduktion. I flera kommuner är priserna på fritidsbostäder högre än för permanentboenden vilket dels kan innebära att vissa får svårt att konkurrera om bostäder och dels utmaningar för kommunerna när de planerar för service och infrastruktur. Priser och hyror är dock fortfarande relativt låga i många av länets kommuner. De snabbt stigande priserna tillsammans med höga hyror i nyproducerade hyresrätter i de kommuner där det är hög efterfrågan och byggs mycket innebär dock att hushåll med låga inkomster behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Särskilt när flyttkedjor inte tycks infria förhoppningar om att tillgängliggöra lägenheter för dem som har svårt att tillgodose sina behov av bostäder på marknadens villkor.
9
2.2. Är pandemin början på ett paradigmskifte?
Under 2020 talades det mycket både om coronapandemins påverkan på bostadsmarknaden och på människors preferenser när det gäller boende. Det har dels handlat om hur en högre arbetslöshet kan komma att påverka hushållens ekonomi, efterfrågan och sin tur bostadspriser och dels om huruvida vi skulle kunna skönja en förändrad attityd till boende på landsbygden och hur ”hemestrande” kan komma att påverka besöksnäringen. Kan små landsbygdskommuner bli mer attraktiva för permanentboende om hemarbete får fler att längta efter att bo större och digitala verktyg minskar behov av pendling?
Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om pandemins effekter på längre sikt. Som tas upp i inledningen är arbetslösheten relativt låg i länet och något prisfall på bostäder har det än så länge inte blivit. Under 2020 var det var bara i en kommun, Storuman, som flyttnettot ände från negativt till positivt jämfört med 2019. I vissa kommuner var det ett något lägre negativt flyttnetto medan det i andra var något högre och det var länets största kommuner som hade högst inflyttning och som ökade mest i befolkning. Det återstår att se vad som kommer att ske när de restriktioner som införts för att begränsa spridningen av coronaviruset lättas. Utvecklingen kan påverka länets kommuner på olika sätt. Om arbetslösheten biter sig fast i vissa branscher och för vissa grupper behöver kommunerna vara uppmärksamma på hur de som har en osäker situation på arbetsmarknaden och låga inkomster påverkas. Skulle fler flytta till länets mindre landsbygds-kommuner skulle det kunna förändra marknadsförutsättningarna och
kommunerna skulle ställas inför ett nytt läge när det kommer till planeringen för bostadsförsörjningen.
2.3. Kommunernas bedömning av läget
Beskrivningen av läget på bostadsmarknaden i länet baseras på de svar som kommunerna lämnat i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2021. Enkäten skickas ut till alla kommuner i landet varje år. Svarsfrekvensen är vanligtvis mycket hög och svaren utgör ett viktigt underlag för att kunna följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet och i Sverige. Årets enkät besvarades av samtliga kommuner i Västerbottens län.
Läget i kommunerna som helhet
I år är det sex kommuner som bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunen som helhet. Det är en fler än i 2020 års enkät. Robertsfors, Skellefteå, Umeå och Vännäs är de enda kommunerna i länet som sedan 2016 varje år gjort bedömningen att det finns ett underskott av bostäder i kommunen som helhet. Samtidigt är antalet kommuner som bedömer att det finns ett överskott på bostäder i kommunen fler än i 2020 års enkät, från en till tre kommuner. Totalt är det i år sex kommuner i länet som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, vilket alltså är tre färre än föregående år.
Figur 3. Karta som visar läget på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.
Balans Underskott Överskott Sorsele Storuman Lycksele Norsjö Vilhelmina Skellefteå Vindeln Bjurholm Umeå Vännäs Nordmaling Robertsfors Dorotea Åsele Malå
1 1 Tabell 2. Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i kommunen
som helhet år 2016-2021. Kommun 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Balans Underskott Överskott
Läget i kommunernas centralorter
Kommunernas bedömning av läget i centralorterna visar att nio kommuner bedömer att det finns ett underskott av bostäder i kommunens centralort, en fler än föregående år. Samtidigt är det i år tre kommuner som bedömer att det finns ett överskott av bostäder i centralorten, vilket är två fler än föregående år.
Figur 4. Karta som visar läget på bostadmarknaden i kommunens centralort.
Balans Underskott Överskott Sorsele Storuman Lycksele Norsjö Vilhelmina Skellefteå Vindeln Bjurholm Umeå Vännäs Nordmaling Robertsfors Dorotea Åsele Malå
1 3
Läget i kommunens övriga delar
I årets enkät är det åtta kommuner som har bedömt att det finns ett underskott av bostäder i kommunens övriga delar, en fler än föregående år. Vissa av länets mindre kommuner, exempelvis Dorotea, Nordmaling, Norsjö och Robertsfors har gått från balans till underskott vilket kan indikera att det finns en ökad efterfrågan på boende utanför centralorterna i dessa kommuner. Samtidigt har andra kommuners bedömningar rört sig från ett läge med underskott till balans, som i Skellefteå kommun, och från balans till överskott, som i Malå kommun.
Figur 5. Karta som visar läget på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar.
Balans Underskott Överskott Sorsele Storuman Lycksele Norsjö Vilhelmina Skellefteå Vindeln Bjurholm Umeå Vännäs Nordmaling Robertsfors Dorotea Åsele Malå
2.4. Bostadsbyggandet i länet
Byggtakten fortsätter sjunka
Byggtakten i Västerbottens län har legat relativt högt jämfört med andra län under den senaste 20-årsperioden. Det kan till stor del förklaras av utvecklingen i Umeå kommun. Efter en något lägre byggtakt i länet mellan 2009 och 2015 där det färdigställdes mellan 400 och 700 lägenheter per år, ökade byggtaken betydligt under den efterföljande femårsperioden då antalet färdigställda lägenheter låg mellan cirka 1 200 och 1 500 lägenheter per år.10 Majoriteten av bostadsbyggandet i länet sker i Umeå kommun. Av de
totalt 16 865 lägenheter som byggts i länet sedan år 2000 har 86 % byggts i Umeå, 8 % i Skellefteå och 2 % i Vännäs.
Figur 6. Färdigställda och påbörjade lägenheter i Västerbottens län 2000-2020.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
äganderätt
bostadsrätt hyresrätt Påbörjade Totalt färdigställda
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Vad är en lägenhet?
Begreppet lägenhet leder ofta tanken till bostäder i flerbostadshus vilket kan skapa viss begreppsförvirring. Med lägenhet avses dock en bostadslägenhet som är avsedd att användas som bostad oavsett i vilken hustyp den finns. Alltså definieras även bostäder i småhus som lägenheter. När siffror över färdigställda lägenheter presenteras så innefattar det således både lägenheter i flerbostadshus och i småhus. 10 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region och år.
1 5
Under 2020 färdigställdes totalt 624 lägenheter i länet vilket är en minskning med nästan 50 % jämfört med året innan och den lägsta siffran för
Västerbottens län sedan 2012. Det är en kraftigare minskning än för riket som helhet där antalet färdigställda lägenheter sjönk med cirka 10 % jämfört med 2019. Samtidigt ökade antalet påbörjade lägenheter i länet under 2020 jämfört med både 2018 och 2019.11 Det innebär att det kommer färdigställas
många lägenheter kommande år vilket tyder på att den nedåtgående trenden kan brytas.
Figur 7. Färdigställda lägenheter i länets kommuner 2000-2020.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Umeå
Skellefteå Övriga kommuner 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
I Umeå kommun har antalet färdigställda lägenheter minskat från 1 435 år 2018 till 414 lägenheter år 2020. En förklaring till minskningen kan vara att det pågår flera byggprojekt samtidigt som detaljplaner som kommer att möjliggöra ett stort antal bostäder tas fram. Det kan binda upp både byggaktörer och kapital i projekt och planprocesser under lång tid. Beroende på hur olika projekt sammanfaller, hur detaljplaneprocesser fortskrider och om de överklagas så påverkas hur bostadsbyggandet fördelas över tid. De senaste årens höga byggtakt kan också ha inneburit att många tillgängliga byggrätter har nyttjats vilket innebär att det kan finnas färre platser att bygga på. Det är svårt att säga om den osäkerhet som rått om pandemins påverkan på ekonomin har haft några effekter på bostadsbyggandet. Efterfrågan i Umeå är dock fortsatt hög med stigande priser. Under 2020 påbörjades byggande av nästan dubbelt så många bostäder som under 2019 vilket tyder på att investeringsviljan är fortsatt god.12
I Skellfteå kommun har byggtakten ökat sedan 2018 med en ny toppnotering för perioden under 2020 då 189 lägenheter färdigställdes. Det kan jämföras med genomsnittet för kommunen för hela perioden 2000-2020 som var 65 lägenheter per år. Nu bygger kommunen tillfälliga bostäder för att möta efterfrågan på kort sikt och kommande år förväntas en ännu högre takt i byggandet än under 2020.
För övriga kommuner i länet är det svårt att utläsa någon tydlig trend. Vissa kommuner har haft ett relativt jämnt bostadsbyggande medan det i andra skett allt från periodvisa tillskott enstaka år till små eller inga tillskott alls.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten.
17
Byggtakten sjunker även i de andra nordliga länen
Bostadsbyggandet i Västerbottens län har legat högre än i de andra nordliga länen under nästan hela 2000-talet.13 Under 2019 sjönk dock det totala
antalet nybyggda lägenheter i Västerbottens län medan byggandet i övriga län låg på samma nivå eller ökade. Under 2020 ses dock en minskning av antal färdigställda lägenheter i samtliga nordliga län.
Norrbottens län passerade Västerbottens län under 2019 i antal färdigställda lägenheter vilket höll i sig även under 2020. En väsentlig del av ökningen kan troligen förklaras av de pågående stadsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare kommuner och en hög byggtakt i Luleå kommun.
Antal färdigställda lägenheter i norrlänen år 2000-2020.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Gävleborgs län Västernorrlands län
Jämtlands län Norrbottens län Västerbottens län 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Hyresrätten dominerar nyproduktionen i Umeå kommun
I Umeå kommun har majoriteten av de bostäder som byggts den senaste 20-årsperioden bestått av hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus.
I perioder, och särskilt de senaste fem åren, har hyresrätter utgjort en stor del av nyproduktionen. Nyproduktionen av småhus har under 2000-talet legat på en relativt jämn nivå om cirka 100-200 lägenheter per år.14
Figur 8. Antal lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och upplåtelseform i Umeå kommun år 2000-2020. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 småhus äganderätt småhus bostadsrätt småhus hyresrätt flerbostadshus äganderätt flerbostadshus bostadsrätt flerbostadshus hyresrätt 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Vad är småhus och flerbostadshus?
Småhus är det som de flesta till vardags tänker på som villor. Begreppet småhus avser både friliggande en- och tvåbostadshus och par-, rad- och kedjehus.
Med flerbostadshus avses bostadsbyggnader som innehåller tre eller fler lägenheter inklusive loftgångshus.
1 9
Byggandet av flerbostadshus ökar i Skellefteå kommun
I Skellefteå kommun dominerades nyproduktionen av småhus fram till 2011. Från och med 2012 har byggandet av flerbostadshus tagit fart och har sedan 2014 stått för nära 60 % av nyproduktionen. Merparten av lägenheterna i flerbostadshus har utgjorts av hyresrätter, men under flera år har även en relativt stor andel bostadsrätter byggts.15
Småhus och hyresrätter dominerar i övriga kommuner
I länets övriga kommuner har byggandet av småhus med äganderätt och hyresrätter i flerbostadshus dominerat nyproduktionen sedan år 2000. I flera kommuner har det endast byggts hyresrätter enstaka år och i vissa kommuner inte alls, men eftersom det totala antalet nyproducerade lägenheter är lågt ger det stort utslag i statistiken. Vännäs kommun är dock ett undantag där hyresrätter i flerbostadshus har varit mer vanligt förekommande under den redovisade perioden. Även i Storuman har lägenheter i flerbostadshus utgjort en betydande andel av nyproduktionen, och under 2020 utgjordes en stor andel av dessa lägenheter av
bostadsrätter.16
Figur 9. Antal lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och upplåtelseform i Skellefteå kommun år 2000-2020. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 småhus äganderätt småhus bostadsrätt småhus hyresrätt flerbostadshus äganderätt flerbostadshus bostadsrätt flerbostadshus hyresrätt
15 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år. 16 SCB, färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, upplåtelseform och år.
Förväntningarna på bostadsbyggandet
I bostadsmarknadsenkäten redovisar kommunerna sina bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas 2021 och 2022. I början av året är det dock svårt att förutse vilka projekt som kommer att påbörjas under innevarande och nästkommande år och hur byggandet kan komma att påverkas av pågånde planprocesser, konjunktur eller andra faktorer. Det finns därför en osäkerhet vad gäller dessa uppgifter, vilket kommunerna också påpekar, och det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om just bedömningar.
Enligt förra årets bostadsmarknadsenkät var summan av kommunernas förväntningar på hur många bostäder som skulle påbörjas i länet under 2020 cirka 1 090 bostäder. Det var lägre än det faktiska antalet påbörjade lägenheter som landade på 1 347 under 2020.17 I årets enkät är de samlade
bedömningarna av hur många bostäder som kommer påbörjas under 2021 lägre jämfört med kommunernas bedömningar i förra årets enkät. Då bedömdes 1 820 bostäder påbörjas 2021, i årets enkät bedöms
1 253 bostäder påbörjas. För år 2022 stiger dock förväntningarna då den samlade bedömingen är att totalt 2286 nya bostäder kommer påbörjas i länet. En skillnad från tidigare år är att en betydlig större andel av den bedömda byggnationen i länet förväntas ske i Skellefteå kommun. Under första kvartalet 2020 har byggande av 436 bostäder påbörjats i länet.18 Det är färre än motsvarande kvartal 2020 men om påbörjandetakten
skulle hålla i sig under resterande kvartal innebär det att kommunernas förväntningar om hur mycket som kommer att påbörjas kan överträffas även detta år.
Enligt kommunens svar i bostadsmarknadsenkäten bedöms 756 lägenheter påbörjas 2021 och 1 236 lägenheter 2022. Det utgör 54 % av det totala antaletbostäder som enligt kommunernas enkätsvar bedöms påbörjas under dessa år. Vid uppföljning av kommunens svar uppger de dock att en mer realistisk bedömning är att mellan 600-700 bostäder kommer att påbörjas under 2021 respektive 2022. Kommunen bedömde i översiktsplanen som antogs 2018 att byggtakten behöver fördubblas för att tillväxtmålet om 200 000 invånare år 2050 ska kunna nås. Kommunen har som målsättning att det ska byggas 2 000 nya lägenheter per år. Enligt Umeå kommuns befolkningsprognos förväntas befolkningen öka med i genomsnitt cirka 1 600 personer varje år fram till år 2031.19 I samma prognos redovisas att
16 600 lägenheter i småhus och flerbostadshus, samt 1 150 lägenheter i specialbostäder, kan tillkomma under perioden 2020-2031.
17 SCB ,antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1-4:e kvartalet 2020.
18 SCB, antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus under 1:a kvartalet 2021. På grund av eftersläpning i kommunernas rapportering kan uppgifterna vara underskattade och det faktiska antalet påbörjade lägenheter vara högre.
2 1
Enligt Skellefteå kommuns svar i bostadsmarknadsenkäten bedöms 356 bostäder påbörjas under 2021 och 950 bostäder under 2022, alltså totalt 1 306 bostäder. Det är nästan lika mycket som hittills har byggts i kommunen under 2000-talet och utgör hela 40 % av det totala antalet bostäder som bedöms påbörjas i länet dessa år. Om förväntningarna blir verklighet innebär det en historiskt hög byggtakt som, om kommunens tillväxtscenarier slår in, förväntas hålla i sig fram till och även efter 2030. Det senaste året det färdigställdes mer än 1000 bostäder i Skellfteå var 1991. Bedömingen
grundas framförallt på den ökade efterfrågan på bostäder som uppstått med anledning av etableringen av batterifabriken Northvolt. Även byggandet av Norrbotniabanan förväntas bidra positivt på längre sikt. Enligt en nyligen framtagen scenarioanalys av den framtida utvecklingen i Skellefteå kommer ett högscenario innebära att cirka 8 700 bostäder behöver byggas fram till 2030 medan ett mellanscenario innebär behov av cirka 4 100 bostäder.20
I övrigt förväntas nybyggnation av bostäder de kommande två åren främst ske i kommunerna Vännäs, Nordmaling, Dorotea och Bjurholm. I övriga kommuner förväntas färre än 10 lägenheter eller inga alls påbörjas under 2021 och 2022.
Bostadsbyggande och flyttkedjor
När nya lägenheter tillkommer genom nyproduktion uppstår ofta förväntningar om att bostäder ska frigöras som ska kunna efterfrågas av hushåll med låga inkomster genom att flyttkedjor uppstår. En översyn av forskning visar dock att det inte finns något starkt stöd för att flyttkedjor skulle vara en särskilt effektiv strategi i detta avseende. Nyproduktion av bostäder, som ofta bara kan efterfrågas av hushåll med höga inkomster, tycks istället stimulera flyttkedjor som tillgängliggör bostäder för andra hushåll som har höga inkomster.21 Nyproduktion tillgodoser således endast en del av de
behov och den efterfrågan som finns.
20 Ramboll (2021) Scenarioanalys av framtida samhällsutveckling i Skellefteå kommun.
21 Grander, Rasmusson, Salonen (2019), Flyttkedjor - En litteraturöversikt om befintlig forskning om bostadsflyttkedjor.
Investeringsstöden för hyresbostäder och bostäder för äldre
Investeringsstöd till hyres- och studentbostäder
Sedan 2016 går det att ansöka om investeringsstöd för byggande av hyresrätter och bostäder för studerande. Syftet med stödet är att öka bostadsbyggandet samt göra det lönsamt att bygga hyresbostäder med en, i jämförelse med annan nyproduktion, relativt lägre hyra i lägen där det annars inte är lönsamt att bygga trots att det finns behov av bostäder. Stödet är utformat för att sänka byggkostnaderna vilket ska komma hyresgästerna till del genom en lägre hyra jämfört med annan nyproduktion.
Stöd får lämnas för hyresrätter i områden med bostadsbrist och för bostäder för studerande i eller i anslutning till kommuner där det finns universitet, högskola eller annan eftergymnasial utbildning eller folkhögskola. Stöd får också lämnas för hyresrätter i en kommun där det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
I Västerbottens län har det sedan stödet infördes inkommit 49 ansökningar om stöd för byggande av hyres- och studentbostäder. Totalt har 28 projekt beviljats stöd vilka tillsammans omfattar 1 340 lägenheter.22 Av dessa har 13
projekt färdigställts och fått stödet utbetalt.
För att beviljas stöd ställs krav på att bostäderna ska ha en lägre
energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion. Det finns även möjlighet att få en energibonus om 75 % av stödbeloppet om projektet uppnår en hög energiprestanda i byggnaden, motsvarande högst 56 % enligt Boverkets byggregler. I Västerbottens län har det i 27 ansökningar uppgetts att projektet kommer att uppnå en sådan energiprestanda.
Sedan stödet infördes har det skett en rad förändringar i förordningen som reglerar förutsättningarna för stödet. Bland annat har stödnivåerna och den tillåtna normhyresnivån höjts i hela landet. Även en påbyggnadsbonus har införts som innebär att grundstödet kan höjas med 75 % om ett
byggnadsprojekt leder till att antalet våningsplan med bostäder utökas i en befintlig byggnad och minst fem lägenheter byggs per nytt våningsplan. I Västerbottens län har påbyggnadsbonus beviljats och betalats ut för ett projekt.
Från och med den 1 februari 2020 finns ett villkor i förordningen som
fastställer att stödmottagaren ska erbjuda kommunen att hyra eller förmedla var åttonde bostad till sociala kontrakt och/eller till ungdomar och unga vuxna under 31 år. Utifrån det lokala behovet får kommunen själva bedöma hur lägenheterna ska användas.
22 Tolv ärenden var i juni 2021 under handläggning, nio ärenden har avskrivits, återkallats eller fått avslag.
2 3
I Västerbottens län fanns i juni 2021 totalt 12 inkomna ansökningar om investeringsstöd som ännu inte har fått ett beslut. Av dessa ärenden inväntar Länsstyrelsen kompletteringar i sju ärenden och i resterande fem ärenden väntar Länsstyrelsen på tilldelning av medel för att kunna fatta beslut. Totalt omfattar de inkomna ansökningarna 527 lägenheter.
Figur 10. Karta som visar i vilka kommuner i Västerbottens län där ansökningar om investeringsstöd har beviljats.
36 lgh Skellefteå Vindeln Umeå Vännäs Nordmaling Malå 463 lgh 30 lgh 43 lgh 626 lgh 80 lgh
Investeringsstöden har stimulerat byggandet
Länsstyrelsen bedömer att investeringsstödet på de svagare
bostadsmarknaderna många gånger har varit avgörande för att det ska vara möjligt att genomföra projekten. På en starkare bostadsmarknad, exempelvis i Umeå kommun, är investeringsstödet inte avgörande för projektens
genomförande men har bidragit till lägre hyresnivåer i de projekt som beviljats stöd jämfört med övrig nyproduktion.
Bostäderna som beviljas stöd kommer att färdigställas under en period av flera år varför det först i efterhand är möjligt att jämföra med övrigt byggande av hyresrätter. Under 2019 och 2020 färdigställdes 124 respektive 65 hyresrätter i Västerbotten som fått investeringsstöd. Som jämförelse färdigställdes det under samma tidsperiod totalt cirka 1 170 hyresrätter i länet. Hittills har alltså de hyresrätter som byggts med hjälp av statligt stöd enbart utgjort en liten del av det totala antalet hyresrätter som byggts i länet. I kommunerna Malå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs utgör dock de
hyresrätter som byggts med hjälp av stödet en stor andel, och i vissa fall de enda, hyresrätter som har byggts de senaste åren.
Länsstyrelsen bedömer att intresset för investeringsstödet har ökat under 2020 och under våren 2021, framför allt i Skellefteå kommun. Under 2020 fick Länsstyrelsen in ansökningar som totalt omfattade 1 278 lägenheter, vilket är dubbelt så många lägenheter i jämförelse med de ansökningar som inkom totalt under hela perioden 2016-2019.
Lång kötid för tilldelning av medel
Stödet handläggs av länsstyrelserna men det är Boverket som fördelar medel till ansökningarna. Fördelning av medel sker utifrån två potter där 75 % går till storstadsregionerna och 25 % till övriga landet. Kommunerna i Västerbottens län tillhör potten övriga landet och Länsstyrelsen har noterat att kötiderna för att tilldelas medel är betydligt längre i den potten. I juni 2021 väntade Länsstyrelsen på medel till ansökningar som handlagts och var färdiga för beslut i oktober 2020, alltså en kötid på drygt sju månader. Kötiden för potten till storstadsregionerna var under samma tid knappt två månader. Det innebär att byggstarter fördröjs och att det tar längre tid att genomföra projekten.
Statligt stöd för byggande av bostäder för äldre personer
Det statliga stödet till bostäder för äldre personer trädde i kraft den 15 november 2016. Syftet med stödet är att det ska byggas fler hyresbostäder för äldre personer, som särskilda boenden och biståndsbedömt
trygghetsboende samt hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Stöd får lämnas för ny- eller ombyggnad samt
förbättring av gemensamma utrymmen om åtgärderna främjar kvarboende genom ökad tillgänglighet och trygghet. Det kan exempelvis avse
förbättringar i utrymmen såsom trapphus, tvättstugor, soprum, lokaler och andra gemensamma utrymmen.
I Västerbottens län har det totalt inkommit 26 ansökningar om stöd sedan förordningen trädde i kraft 2016. 21 ansökningar har beviljats stöd, varav 11 projekt har färdigställts. Ett ärende väntar på tilldelning av medel medan fyra ärenden har avskrivits. Av de 26 inkomna ansökningarna avser 9 särskilda boendeformer för äldre, 9 ansökningar avser hyresbostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden och 8 ansökningar avser anpassningsåtgärder. I samtliga ansökningar som avser anpassningsåtgärder har det handlat om installation av hiss.
2 5
Hinder för bostadsbyggande
Liksom tidigare år så upplever kommunerna att den faktor som i störst utsträckning begränsar bostadsbyggandet är svårigheter för privatpersoner att få lån. Hela tio av länets kommuner uppger i årets bostadsmarknadsenkät att detta är en begränsande faktor vilket vittnar om den svaga bostadsmarknaden på många håll i länet. Det är en bild som fördjupas ytterligare av att många kommuner också uppger att vikande befolkningsunderlag (sju kommuner), en svag andrahandsmarknad för bostäder (fem kommuner) samt svårigheter även för byggaktörer att få lån (fyra kommuner) begränsar bostadsbyggandet. Värt att notera är att även Skellefteå kommun uppger att svårigheter att få lån begränsar bostadsbyggandet. Detta trots en utveckling med kraftigt stigande
bostadspriser de senaste åren, vilket dock göra att just detta kan komma att få mindre betydelse framöver. Även i andra kommuner stiger priserna (se nedan). Dock är glappet mellan marknadsvärde och produktionskostnad i många kommuner fortfarande alltför stort för att långivare ska vilja finansiera nyproduktion.
Som tagits upp i tidigare bostadsmarknadsanalyser har det utretts och tagits fram förslag för att förbättra finansieringsmöjligheterna för nyproduktion på svaga bostadsmarknader som ännu inte blivit verklighet. I stora delar av länet återstår för den som vill bygga att finansiera det på andra sätt, eller vänta på bättre tider på bostadsmarknaden och möjligheter att beviljas lån. Båda alternativen kräver stort tålamod. Ska det vara möjligt att bygga på svaga marknader behövs åtgärder som underlättar för fler att kunna göra det. Andra faktorer som uppges begränsa bostadsbyggandet är brist på detaljplan på attraktiv mark, att det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser att bygga och höga produktionskostnader. Vilhelmina och Vännäs kommuner uppger även att konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken begränsar bostadsbyggandet och en kommun, Umeå, uppger att överklaganden av detaljplaner begränsar byggandet. Även om detta endast uppges av en kommun så är det i Umeå som majoriteten av all nyproduktion har skett och förväntas ske de kommande åren varför det kan få stor påverkan på det totala bostadsbyggandet i länet.
2.5. Bostadsbeståndet i Västerbottens län
2020 fanns 142 762 bostadslägenheter i Västerbottens län.23 I länet
finns ungefär lika många lägenheter i småhus (45 %) som lägenheter i flerbostadshus (44 %).
I småhusbeståndet är äganderätten dominerande, 94 % av alla småhus upplåts med äganderätt. Motsvarande siffra för riket är 91 %.
I flerbostadshusbeståndet utgör hyresrätten den dominerande upplåtelseformen. 63 % av lägenheterna i flerbostadshus i länet är
hyresrätter, medan 37 % utgörs av bostadsrätter. Andelen hyresrätter är något större i Västerbottens län än i riket som helhet, där andelen hyresrätter i flerbostadshusbeståndet utgör 58 %. Det finns dock stora regionala skillnader vad gäller upplåtelseformer i flerbostadshus. I länet finns tre kommuner där hela flerbostadshusbeståndet består av hyreslägenheter: Bjurholm, Dorotea och Nordmaling.
Fördelningen mellan hustyper skiljer sig åt mellan länets kommuner. De små kommunerna med mindre tätorter har en större andel småhus jämfört med Umeå kommun som har en större andel lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Umeå är den enda kommun i länet som har fler lägenheter i flerbostadshus än lägenheter i småhus.
Bjurholms kommun utmärker sig genom att ha en väldigt låg andel lägenheter i flerbostadshus (10 %). Ett varierat utbud av bostäder i olika upplåtelseformer är viktigt för att hushållen ska kunna anpassa sig till ändrade livsförhållanden och kunna tillgodose sina behov av bostäder. Vanligtvis efterfrågas olika typer av bostäder av olika typer av hushåll som studenter, ensamstående, barnfamiljer och pensionärer. Under förutsättning att det finns lediga hyresrätter är hyresrätten en lättillgänglig boendeform där en hyresgäst kan flytta in och senare byta bostad på ett enklare sätt än den som äger sin bostad.
Av det totala småhusbeståndet i Västerbottens län byggdes nästan 29 000 bostäder, eller 45 %, mellan åren 1961 och 1990. Nästan vart sjätte småhus byggdes dock så tidigt som före 1930. När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes hälften av lägenheterna mellan 1951 och 1980.24
Under 1950- och 1960-talen då en stor del av länets bostadsbestånd byggdes var det fortfarande tillåtet att bygga trevåningshus utan hiss och det fanns inte heller krav på att badrummen skulle utformas så att de var anpassade för personer i behov av rullstol.
23 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder utan även av exempelvis ombyggnad och rivning samt korrigeringar och rättningar i lägenhetsregistret.
27
Som en konsekvens av detta är många av länets flerbostadshus inte tillgänglighetsanpassade vilket medför svårigheter för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar att hitta tillgängliga bostäder. För länets kommuner kan detta också innebära kostnader i form av
bostadsanpassningsbidrag för att lägenheterna ska fungera för dem som har bestående funktionsnedsättningar.
Många fritidshus i länet
Utöver lägenheter i flerbostadshus och småhus finns även ett stort antal fritidshus i länets kommuner.25 Totalt fanns det 32 762 fritidshus i
Västerbottens län 2020.26 Antalet fritidshus ökade med nästan 3 000 mellan
åren 2016-2020 och med 291 mellan 2019 och 2020. Ökningen kan både förklaras av befolkningsutvecklingen i länet och att hus som tidigare har bebotts inte längre har någon folkbokförd befolkning men det har även tillkommit fritidshus genom nybyggnation. I kommunerna Dorotea, Sorsele, Storuman och Vilhelmina är antalet fritidshus fler än antalet småhus som används som permanentbostäder.
Foto: Mostphotos.
25 Enligt SCB:s definiton är fritidshus småhus utan folkbokförd befolkning. 26 SCB, antal fritidshus efter region och år.
2.6. Utvecklingen av priser och hyror
Kraftig ökning av bostadspriser senaste året
Under våren 2021 har rubriker om kraftigt stigande bostadspriser varit vanligt förekommande i media. Bostadsrättspriserna i Sverige har enligt Svensk mäklarstatistik ökat med 10 % och småhuspriserna med 19 % mellan jämförelseperioden februari-april 2020 och februari-april 2021. I Västerbottens län har priserna på bostadsrätter ökat med cirka 23 % och priserna på småhus med cirka 20 % under samma period.27 Det är framförallt
försäljningar i Umeå och Skellefteå som bidragit till denna utveckling, 97 % av länets försäljningar av bostadsrätter och 75 % av länets försäljningar av småhus ägde rum i dessa två kommuner. Viktigt att notera är dock att jämförelseperioden sammanfaller med coronapandemins början (feb-april 2020) då priserna sjönk. Det är också viktigt att komma ihåg att statistiken från Svensk mäklarstatistik endast baseras på försäljningar via mäklare. I Skellefteå kommun har medelpriset för bostadsrätter ökat med 18 % och medelpriset för småhus med 25 % mellan jämförelseperioden februari-april 2020 och februari-februari-april 2021. I Umeå kommun har medelpriset för bostadsrätter under samma period ökat med 20 % och medelpriset för småhus med 13 % under samma period. Priserna i Skellefteå kommun ökade kraftigt även före jämförelseperioden. Mellan våren 2019 och våren 2020 var ökningen av medelpriset för bostadsrätter i Skellefteå kommun hela 37 %. Medelpriset på bostadsrätter i Umeå ökade under samma period med drygt 1 %.28 I länets övriga kommuner är antalet sålda bostadsrätter och småhus
relativt få och det är därför svårt att dra slutsatser om prisutvecklingen
27 Svensk mäklarstatistik, prisutveckling i kr/m2.
29 Figur 11. Utvecklingen av priser på bostadsrätter kr/m2 de senaste 48 månaderna
20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 m aj -17 ju n -17 ju l -17 au g -17 se p -17 o kt -17 n o v -17 d ec -17 ja n -18 fe b -18 m ar -1 8 apr -18 m aj -18 ju n -18 ju l -18 au g -18 se p -18 o kt -18 n o v -18 d ec -18 ja n -19 fe b -19 m ar -1 9 apr -19 m aj -19 ju n -19 ju l -19 au g -19 se p -19 o kt -19 n o v -19 d ec -19 ja n -20 fe b -20 m ar -2 0 apr -20 m aj -2 0 ju n -2 0 ju l -20 au g -20 se p -2 0 o kt -20 n o v -2 0 d ec -2 0 ja n -21 fe b -21 m ar -2 1 apr -21 Västerbotten Riket
Enligt statistik från SCB har snittpriserna på småhus ökat i samtliga länets kommuner sedan 2010 och sedan 2015 är det bara i Norsjö kommun som snittpriset har sjunkit. I snitt har priserna ökat med cirka 78 % i Västerbottens län sedan 2010 vilket är mer än för riket som helhet där priserna ökat med cirka 61 % under samma period.29 Samtidigt är medelpriset för småhus högre
i riket än vad det är i Västerbottens län. Det är endast Umeå kommun som har ett medelpris på småhus som är över riksgenomsnittet. I flera kommuner är medelpriset för småhus lågt i förhållande till medelpriset i länet och riket. Då snittpriser i flera kommuner baseras på ett fåtal försäljningar ska statistiken dock tolkas med försiktighet då enstaka försäljningar kan få stort genomslag. Även priser på fritidshus stiger
Mellan 2019 och 2020 steg priserna på fritidshus i Västerbottens län med i genomsnitt 15,8 % vilket är en högre ökningstakt än för småhus.30 I
Umeå kommun ökade genomsnittspriset med hela 37,9 % vilket var den högsta ökningstakten i länet.I kommunerna Dorotea, Robertsfors, Sorsele, Storuman och Vilhelmina är det genomsnittliga priset för fritidshus högre än för småhus. Även om antalet försäljningar i vissa fall var få och enstaka försäljningar kan ge stort genomslag i statistiken så visar det att dessa kommuner är attraktiva för fritidsboende. Höga priser i attraktiva lägen innebär dock att hushåll med låga inkomster kan få svårare att efterfråga permanentboende. Det innebär också utmaningar när kommunerna ska planera för service och infrastruktur i områden där befolkningen varierar mycket över året.
29 SCB, köpeskilling för småhus, medelvärde i tkr efter region och år. 30 SCB, köpeskilling för fritidshus, medelvärde i tkr efter region och år.
Tabell 3. Prisutveckling för permanenta småhus.31 Kommun Antal sålda småhus 2020 Medelpris tkr 2020 Förändring 2019-2020 Förändring 2015-2020 Bjurholm 19 582 31,4 % 47,0 % Dorotea 11 610 20,6 % 83,2 % Lycksele 74 1 098 9,9 % 22,1 % Malå 22 522 9,0 % 30,5 % Nordmaling 65 1 018 -3,0 % 20,9 % Norsjö 24 478 17,7 % - 5,2 % Robertsfors 57 1 060 11,6 % 54,7 % Skellefteå 480 1 981 15,5 % 49,1 % Sorsele 15 406 -16,5 % 32,2 % Storuman 49 929 31,6 % 82,2 % Umeå 606 3 682 5,1 % 28,1 % Vilhelmina 62 595 -6,2 % 18,1 % Vindeln 45 905 -1,3 % 33,1 % Vännäs 78 1 779 12,9 % 49,7 % Åsele 23 358 8,5 % 9,8 % Västerbotten 1 630 2 274 10,4 % 32,5 % Riket 56 519 3 267 7,5 % 27,3 %
31
Varför ökar bostadspriserna i Sverige?
Det finns en rad faktorer som påverkar prisutvecklingen på bostäder. Bland annat utbudet av bostäder, hushållens tilltro till landets ekonomi, tilltro till hushållets egna inkomster och betalningsförmåga, ränteläget på bolån och amorteringskrav. Det senaste årets kraftiga ökning av bostadspriserna i såväl riket som Västerbottens län är dock svår att förklara med faktorer som traditionellt används för att beskriva efterfrågan på boende. Coronapandemin har haft stora negativa effekter på ekonomin samtidigt som bostadspriserna i landet ökat. Riksbanken konstaterar i en rapport från april 2021 att
denna prisuppgång avviker från historiska samband och att de viktigaste förklaringarna istället ser ut att hänga samman med pandemins ovanliga ekonomiska effekter.32 De negativa effekterna på arbetsmarknaden har i liten
utsträckning berört hushåll med fast anställning, som normalt har lättare att få bolån. Utrymme för konsumtion av bostäder har samtidigt frigjorts när restriktioner lett till ett delvis påtvingat sparande för hushåll då andra utgifter och konsumtion minskat och det funnits möjlighet för bolånetagare att undantas krav om amortering på bolån. Det utbredda hemarbetet har också sannolikt fått hushållen att önska sig en större bostad och ökat viljan att lägga mer pengar på sitt boende. Detta kan, enligt Riksbanken, ha bidragit till att prisutvecklingen på bostäder stått emot den överlag svaga ekonomiska utvecklingen.
Varför har bostadrättspriserna ökat så mycket i Västerbottens län? Precis som under tidigare år så sticker prisutvecklingen på villor och bostadsrätter i Skellefteå kommun ut i både i jämförelse med andra kommuner i länet och med riket som helhet. Detta kan förklaras av att efterfrågan samt hushållens tilltro till en fortsatt positiv prisutveckling ökat som en följd av etableringen av batterifabriken Northvolt och de tusentals arbetstillfällen som genereras under bygg- och driftskedet. Sannolikt ökar efterfrågan än mer kommande åren vilket lär fortsätta påverka priserna. Mellan jämförelseperioden februari-april 2020 och februari-april 2021 har även priserna på bostadsrätter i Umeå kommun ökat med hela 20 %, vilket är en något större ökning än i Skellefteå kommun och en betydligt större ökning än i riket som helhet (10 %). Även i Umeå finns en stark tilltro till en fortsatt god prisutveckling till följd av den höga efterfrågan och positiva befolkningsutvecklingen. Värt att notera är dock att villapriserna i Umeå kommun har ökat mindre än villapriserna i riket, detta trots att efterfrågan sannolikt är fortsatt hög. I länet som helhet har villapriserna ökat i en något högre takt än i riket.
Vad får prisökningen på bostäder för effekter?
Den kraftiga prisökningen på bostäder som skett under 2020 visar att marknaden är stark i delar av länet vilket innebär att det finns goda förutsättningar för en hög byggtakt under 2021 och 2022.
Det innebär att det en del av efterfrågan kan mötas genom nyproduktion i framförallt Skellefteå och Umeå kommuner. I Skellefteå kommun är det dock en utmaning att få marknaden och de privata byggaktörerna att våga investera i bostadsbyggande efter många år av haltande
befolkningsutveckling och prognoser över den framtida utvecklingen som nu ställts över ända till följd av de investeringar som görs.
När priserna ökar snabbare än reallöneökningar och konsumentprisindex blir det samtidigt svårare för förstagångsköpare att ta sig in på
bostadsmarknaden. Att den kraftiga prisökningen på bostäder sker samtidigt som pandemin har negativa effekter på delar av ekonomin och arbetsmarknaden riskerar också att öka ojämlikheten och försvåra utgångsläget ytterligare för hushåll med låga inkomster och de som drabbas av arbetslöshet.
Medelhyran ökar när det byggs nya hyresbostäder
Ungefär en fjärdedel av hushållen i länet bor i hyresrätt. Statistik från SCB visar att medelårshyran i samtliga länets kommuner är lägre än
medelårshyran för riket. Medelårshyran i riket är 12 % högre än medelhyran i Västerbottens län. De högsta medelårshyrorna för hyreslägenheter i länet finns i Umeå, Skellefteå och Vilhelmina kommuner. De senaste årens procentuella förändring av medelårshyran för en hyreslägenhet varierar mellan länets kommuner. Den högsta ökningen av medelårshyran mellan 2016 och 2020 har skett i Malå, Vilhelmina, Vännäs, Umeå och Nordmalings kommuner där hyran har ökat med mer än 10 %.33 Detta kan förklaras av att
det under denna period har byggts nya hyresbostäder i dessa kommuner och att hyrorna i dessa normalt är högre än hyrorna i äldre hyresbostäder. De senaste årens nybyggda hyresrätter utgör en så pass stor andel av det totala antalet hyresrätter i dessa kommuner att det får genomslag i statistiken. Fri hyressättning för nyproducerade bostäder?
En utredning om fri hyressättning för nyproducerade hyresbostäder lämnades över till regeringen den 4 juni 2021. Om förslaget blir verklighet kan det få konsekvenser för hyresnivåerna på nyproduktion i Sverige. Utredaren föreslår att den nya lagen ska träda i kraft 1 juli 2022.34
33 SCB, hyra i hyreslägenhet efter region och år. 34 SOU 2021:50 - Fri hyressättning vid nyproduktion
33 Figur 12. Medelårshyra kr/m2 år 2016-2020 900 1000 1100 1200 2016 2017 2018 2019 2020 Västerbottens län Riket
Figur 13. Procentuell ökning av medelårshyran per m2 2016-2020
0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% 18,0% Umeå Vännäs Storuman Vindeln Malå Robertsfors Sorsele Skellefteå Västerbottens län Riket Bjurholm Norsjö Dorotea Lycksele
Nordmaling
Åsele Vilhelmina
3. Läget för olika grupper
3.1. Beräkning av bostadsbristen
Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur bostadsbrist kan beräknas.35 I modellen föreslår Boverket att bostadsbrist
mäts som antal, eller andel, hushåll som saknar en rimlig bostad. Det beräknas utifrån sex kriterier: hur många hushåll som har fuktproblem, är trångbodda, har ansträngd boendeekonomi, långt pendlingsavstånd, som flyttar mycket och som haft både ansträngd boendeekonomi och varit trångbodda under en längre tid. Boverket lyfter i rapporten att kombinationer av måtten, främst trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, är särskilt intressanta.
Bostadsbrist i länet
Nedan redovisas hur stor andel av hushållen i länets kommuner som var trångbodda, hade ansträngd boendeekonomi eller som både var trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi 2018, vilket är det senaste år som Boverket har kunnat göra beräkningar för. I Västerbottens län var 5,9 % eller 7 552 hushåll trångbodda 2018. Samma år hade 5,1 % eller 6 515 hushåll ansträngd boendeekonomi och 0,9 % eller 927 hushåll var både trångbodda och hade ansträngd boendeekonomi.
Trångboddhet och ansträngd boendeekonomi
För att beräkna trångboddhet har Boverket utgått från Socialstyrelsens riktlinjer som säger att för att ett hushåll inte ska anses vara trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver
vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum men med beaktande av stigande ålder och personlig integritet bör barn inte behöva dela sovrum. Vuxna som inte är sambo bör inte behöva dela sovrum.
Ansträngd boendeekonomi beräknas genom att Boverket utgår från SCB:s norm för baskonsumtion i vilken det ingår en schabloniserad boendeutgift baserad på hushållsstorlek och genomsnittlig
lägenhetshyra i den region hushållet bor i. Detta jämförs sedan med hushållets disponibla inkomst. Är inkomsten lägre än baskonsumtionen anses hushållet ha ansträngd boendeekonomi.
35 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.
35 Tabell 4. Bostadsbrist i kommunerna i Västerbottens län år 2018.
Kommun Andel trångbodda
Andel med ansträngd boende- ekonomi Andel trång- bodda och ansträngd boende- ekonomi Bjurholm 3,8 % 5,3 % ... Dorotea 4,2 % 5,6 % 0,4 % Lycksele 5,7 % 4,4 % 0,6 % Malå 4,8 % 4,9 % 0,5 % Nordmaling 4,5 % 4,5 % 0,6 % Norsjö 4,0 % 4,9 % 0,7 % Robertsfors 4,0 % 4,2 % 0,6 % Skellefteå 4,9 % 3,9 % 0,6 % Sorsele 5,2 % 6,8 % 0,8 % Storuman 4,9 % 5,8 % 0,3 % Umeå 7,0 % 5,8 % 0,9 % Vilhelmina 6,3 % 6,1 % 0,9 % Vindeln 4,3 % 5,0 % 0,6 % Vännäs 5,0 % 3,9 % 0,6 % Åsele 3,7 % 6,4 % ...
Bostadsbrist drabbar inte alla i lika hög utsträckning
Som redovisas i föregående kapitel har bostadspriserna inte sjunkit under pandemin. För många fungerar sannolikt bostadsmarknaden alltså ganska väl och hushåll med god ekonomi och en trygg situation på arbetsmarknaden har även under pandemin haft goda förutsättningar att tillgodose sina behov av bostäder. För andra är bostadbristen mer påtaglig. Stigande priser leder till att trösklarna in på bostadsmarknaden höjs. Samtidigt är hyresnivåerna i nyproduktion höga för många hushåll och i kommuner med hög efterfrågan är konkurrensen om bostäderna med lägre hyror i det befintliga beståndet hård.
Enligt Boverkets beräkningar är en större andel hushåll där någon är född utomlands trångbodda och/eller har ansträngd boendeekonomi än vad det är i hushåll där ingen är född utomlands. Det gäller även hushåll i åldersgruppen 19-29 år där en högre andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med andra åldersgrupper. Även när det gäller hushåll som bor i hyresrätt eller specialbostäder har en större andel ansträngd boendeekonomi än hushåll som bor i ägande- eller bostadsrätt. Detsamma gäller
ensamstående med barn där en större andel har ansträngd boendeekonomi jämfört med hushåll utan barn.36
Många hushåll har låg ekonomisk standard
I Västerbottens län fanns 2019 cirka 20 % av 20-29 åringarna och cirka 26 % av de över 80 år i hushåll med låg ekonomisk standard. Det är en högre andel än i andra åldersgrupper där motsvarande andel var mellan 8-12 %. En ännu större andel hushåll med låg ekonomisk standard fanns bland de som flyttat till länet från andra länder. År 2019 fanns cirka 56 % av dem som flyttade till Västerbotten från andra länder för 1-2 år sedan i hushåll med låg ekonomisk standard. Andelen sjunker i takt med antal år i Sverige men 2019 fanns totalt cirka 31 % av de utrikes födda i länet i hushåll med låg ekonomisk standard. Det kan jämföras med motsvarande andel för samtliga i Västerbottens län som var 14,7 % år 2019. Andelen med låg ekonomisk standard skiljer sig också åt mellan olika hushållstyper. Bland ensamstående med barn fanns cirka 36% i ett hushåll med låg ekonomisk standard 2019 och bland ensamstående kvinnor med barn var motsvarande andel 42 %.1
1 SCB, statistikdatabasen, andel personer i hushåll med inkomst lägre än 60% av medianvärdet efter region och ålder. Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. 2019 låg gränsen på 157 000 kronor för en ensamstående person. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn ligger gränsen på 385 000 kronor.
36 Boverket (2020), Mått på bostadsbristen - förslag på hur återkommande beräkningar ska utföras.
3 7
Beräkningarna kan användas för fortsatt analys och planering av åtgärder Regeringen har lämnat ett förslag om förändring av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Om ändringen träder i kraft skulle det innebära att den analys som kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska grundas på får en tydligare inriktning på de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden och att Boverket får i uppdrag att förse kommunerna med underlag för analyserna.37
Beräkningarna av bostadsbristen kan dock redan nu användas som utgångspunkt för fortsatt analys och planering av insatser och åtgärder riktade till de hushåll som har svårt att tillgodose sina behov och påverka sin boendesituation. Det gäller både vid analyser av det utbud av bostäder som finns i förhållande till den brist som identifierats, vilka bostadsförsörjningsverktyg som används och kan användas, samt om de är tillräckligt effektiva för att nå de grupper som har störst behov.
Foto: Mostphotos.
3.2. Läget för ungdomar
I årets bostadsmarknadsenkät uppger sju kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar (19-25 år), vilket är två färre än föregående år. Dorotea kommun som förra året uppgav att det var balans för ungdomar har i år svarat att det finns ett överskott av bostäder för denna grupp. Sex kommuner bedömer att det finns ett underskott på bostäder för ungdomar. En kommun har inte svarat. Flera av de kommuner som bedömer att det finns ett underskott svarar att det beror på ett generellt underskott av bostäder. Andra orsaker som nämns är att lediga bostäder är för dyra för ungdomar, att det finns för få små bostäder lediga och att de bostäder som är lediga ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar att bo i. De flesta kommuner gör inga särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det gäller även i kommuner som uppgett att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar. Skellefteå och Vännäs kommun uppger att de bygger nytt eller bygger om bostäder särskilt avsedda för ungdomar. Vännäs uppger även att de bygger bostäder med överkomliga hyror för att tillgodose ungdomars behov. Umeå och Skellefteå kommun öronmärker bostäder i allmännyttan för ungdomar mellan 18-25 år. Ingen kommun bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av särskilda ungdomslägenheter under 2021 eller 2022.
Figur 14. Karta över läget på bostadsmarknaden för ungdomar i kommunerna i Västerbottens län. Balans Underskott Överskott Inget svar Balans Underskott Överskott Inget svar Sorsele Storuman Lycksele Norsjö Vilhelmina Skellefteå Vindeln Bjurholm Umeå Vännäs Nordmaling Robertsfors Dorotea Åsele Malå
39
Unga kan få bostadsbidrag
Antalet hushåll som har fått bostadsbidrag i Västerbotten har varit stabilt de senaste fem åren och har legat kring cirka 5 500 hushåll. Det går inte med stöd i statistiken över bostadsbidrag dra några slutsatser om pandemins ekonomiska konsekvenser har haft någon effekt på antalet hushåll som har behov av detta bidrag. Dock har beloppen som betalats ut sannolikt varit högre under 2020 till följd av en tillfällig höjning för barnfamiljer som infördes med anledning av pandemin. Bidragets fördelning mellan olika hushållstyper har varit relativt stabil de senaste åren. Under 2020 var cirka 54 % av de som sökte bostadsbidrag ensamsökande kvinnor, cirka 28 % ensamsökande män och cirka 18 % sammanboendesökande.38
Lån för förstagångsköpare utreds
Att ungdomar är en grupp som har svårare än andra att tillgodose sina behov av boende har uppmärksammats av regeringen. En utredning har därför tillsatts som ska utreda lån för förstagångsköpare.39 Utredningen ska bland
annat lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden och hur ett statligt startlån för förstagångsköpare kan utformas.
Bostadsbidrag
Unga som är mellan 18 och 28 år och som har låga inkomster kan ansöka om bostadsbidrag. Det kan lämnas både som ett bidrag till kostnader för bostad, bidrag för familjer med hemmavarande barn, växelvis hemmavarande barn eller som ett umgängesbidrag till föräldrar som tidvis har barn boende hemma. I maj 2020 infördes ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag med anledning av de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Höjningen innebar att alla barnfamiljer automatiskt fick ett påslag motsvarande 25 % av bidragsbeloppet.
38 Försäkringskassan, bostadsbidrag till unga och barnfamiljer.
